Studie: Svenska företag missar barns rättigheter i sin hållbarhetsrapportering

Barn utgör en tredjedel av världens, och över en femtedel av Sveriges, befolkning. Deras liv och uppväxt påverkas av hur företag producerar, marknadsför och agerar i samhället. Barn är konsumenter, har arbetande föräldrar och är dessutom framtida ledare och arbetskraft.

Trots att barn berörs av i princip all företagsverksamhet missar över hälften av granskade svenska storföretag att hållbarhetsrapportera om vilken påverkan de har på barn och barns rättigheter. Det visar en ny studie från UNICEF Sverige som har analyserat hållbarhetsredovisningar från 43 stora svenska företag inom sex sektorer. 

Studien utgör den första granskningen någonsin som fokuserar på hur svenska företag hållbarhetsrapporterar om barns rättigheter. 

Få företag hållbarhetsrapporterar ur ett helhetsperspektiv 

Studien visar att 44 procent av de granskade företagen själva identifierar minst en fråga kopplad till barns rättigheter som väsentlig (särskilt viktig för affärsverksamheten) i sin hållbarhetsrapportering. Framförallt handlar rapporteringen om hur företagen arbetar för att motverka barnarbete i sina leverantörskedjor. Trots det redovisar färre än ett av tio granskade företag rutiner för hur fall av barnarbete hanteras, hur barn som utsätts kan framföra klagomål eller hur de kan få upprättelse.

UNICEF Sveriges studie visar att hållbarhetsrapporterna generellt saknar ett helhetsperspektiv kring hur företagen påverkar barn och sällan tar upp andra barnrättsfrågor än barnarbete. Exempelvis unga arbetstagare, villkor för arbetande föräldrar, produktsäkerhet och marknadsföring riktad mot barn. Klimat- och miljöpåverkan på barn nämns endast i hållbarhetsrapporteringen från ett av de 43 företagen. Detta trots att barn är särskilt sårbara för klimat- och miljörelaterade risker. 

Bara sju procent av de analyserade företagen identifierade barn som intressenter (någon som påverkas av, eller har ett intresse i, ett företags verksamhet) i sina väsentlighetsbedömningar. Ännu färre, fem procent, rapporterade att de konsulterat barn eller aktörer som företräder barns intressen.

Studien visar luckor inför ny EU-lagstiftning 

Med EU:s nya regelverk för hållbarhetsrapportering, bland annat CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) och de tillhörande standarderna ESRS står många företag inför en viktig omställning. Regelverket innebär att högre krav ställs på företag att identifiera och redovisa påverkan, risker och möjligheter kopplade till barn och barns rättigheter. 

För att företag ska kunna ta ansvar för barns rättigheter inom det nya regelverket behöver de börja identifiera barn som sina intressenter. Men det yttersta ansvaret för att genomföra barnkonventionen har regeringen. Det innebär att de måste göra mer för att näringslivet ska sätta barns rättigheter i centrum.

UNICEF Sverige uppmanar: 

• Företag att identifiera och behandla barn som sina intressenter, ta in deras perspektiv och öka sin förståelse för hur de påverkar barn genom att konsultera barnrättsorganisationer och företrädare för barn. 

• Den finansiella sektorn att se barns rättigheter utifrån hela företagets hållbarhetsarbete och använda sitt inflytande för att få fler företag att prioritera barns rättigheter i sina strategier, riskanalyser och redovisningar. 

• Regeringen att införa tydliga krav och förväntningar på barns rättigheter i den nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter, för statligt ägda bolag och inom offentlig upphandling samt låta myndigheter ta fram branschspecifik vägledning och praktiska verktyg för företag.