Senast uppdaterad 2023-03-28

Mödradödligheten minskar men är fortsatt hög på vissa platser

Idag dör knappt 800 kvinnor varje dag kopplat till graviditet eller förlossning. Både barnadödligheten och mödradödligheten i världen har dock sjunkit under de senaste decennierna. Omkring 287 000 kvinnor dog under sin graviditet eller förlossning, vilket är en minskning med mer än en tredjedel sedan 2000. Grundläggande insatser som kontroller under graviditet, förlossning på klinik med utbildad personal samt uppföljning efter förlossningen har gjort mödravården mycket bättre. Utvecklingen har dock stagnerat under de senaste åren, och trots att mödradödligheten fortsätter att sjunka gör den det i en allt långsammare takt.

70% av alla mödradödsfall sker i Afrika söder om Sahara. I regionen är livstidsrisken att dö kopplat till graviditet eller förlossning 400 gånger större än risken för en kvinna i Australien eller Nya Zeeland. I världen är det genomsnittliga antalet dödsfall per 100,000 levande födslar 223, men de 9 länder som markerats som höginstabila stater enligt Fragile State Index, har ett genomsnittligt antal dödsfall på 551. I Sverige är siffran 5 per 100,000 levande födslar.

Bland tonårsflickor i åldern 15-19 år är komplikationer kring barnafödande och graviditet en av de vanligaste dödsorsakerna globalt. (1)

Mammans hälsa är livsavgörande

Kvinnor i låginkomstländer har under en livstid generellt sett fler graviditeter än kvinnor i höginkomstländer. Är mamman undernärd och sjuk blir bebisen också det. Dålig hälsa hos mamman ökar också risken för att hon själv skadas på grund av komplikationer under graviditet och förlossning.

Bebisar vars mamma dör under förlossningen löper en större risk att själva dö under sitt första år, jämfört med bebisar som har sin mamma i livet. Näringsbrist och dålig hälsa hos modern kan leda till för låg födelsevikt hos barnet, vilket innebär större risk för utvecklingsstörning, näringsproblem och död.

Kvinnor och barns rättigheter är fortsatt inte högt prioriterade på världens agenda. Mödradödligheten beror på kvinnors generellt låga status och bristande egenmakt. Ojämlika maktstrukturer i samhället minskar flickors och unga kvinnors möjlighet att styra över sin egen sexualitet och sina liv. Bristande sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är en av de största dödsorsakerna i låg- och medelinkomstländer.

Brist på förlossningspersonal

Fler än hälften av kvinnorna i låginkomstländerna föder sitt barn utan assistans från utbildad sjukvårdspersonal. Det råder stor brist på läkare, barnmorskor och förlossningskliniker i de flesta låginkomstländer. Det är därför ofta för långt för de födande kvinnorna att ta sig till närmaste förlossningsklinik. Det kan också ta för lång tid att ta sig till förlossningskliniken på grund av dåliga vägar och brist på transportmedel. Istället föder kvinnorna hemma. Även vid ganska enkla komplikationer löper kvinnan stor risk att dö eller skadas svårt.

75 procent av mödradödligheten orsakas av blödningar, infektioner, för högt blodtryck eller komplikationer till följd av farliga aborter. Många kvinnor blir aldrig behandlade, vilket kan leda till livslånga smärtor, samt att de får svårt att delta i samhällslivet och blir socialt utstötta. (2)

Orsaken till låginkomstländernas höga mödradödlighet är dock inte bara dålig hälsovård, utan också fattigdom, analfabetism och diskriminering mot kvinnor.

Förlossningskomplikationer kan undvikas

Alla gravida kvinnor utsätts för vissa risker och kan få komplikationer under graviditet, förlossning och efter förlossningen. Men många av riskerna kan undvikas.

En del av lösningen är att öka tillgången till välutrustade vårdcentraler och sjukhus, och att det finns tillräckligt med utbildad vårdpersonal och mediciner. En annan är att utbilda kvinnor om hur man skyddar sig mot oplanerade graviditeter. En tredje viktig faktor är att informera om hur viktigt det är att få mödravård och professionell hjälp under förlossningen.

Vad gör UNICEF?

UNICEF arbetar alltid utifrån ett genus- och rättighetsperspektiv och försöker arbeta med alla bidragande orsaker. Det senaste decenniet har insatserna bland annat fokuserats på att stärka kvinnors position i samhällen, förhindra barnäktenskap, se till att fler flickor får utbildning, arbeta för att få bort kvinnlig könsstympning, samt att utbilda ungdomar om preventivmedel och hälsa.

• Utbyggnad av mödravården
  Vi stödjer också regeringar i att bygga ut mödravården i sina hälsovårdssystem. Vi ger stöd till enkla system som förhindrar överföring av hiv mellan mor och barn.

• Utbilda vårdpersonal
  I länder med brist på utbildad vårdpersonal finansierar vi vidareutbildning för sjuksköterskor och barnmorskor. Vi förser barnmorskorna med så kallade barnmorskepaket, som innehåller allt som behövs för att förlösa 50 blivande mammor: läkemedel, förbrukningsmaterial, medicinsk utrustning samt utrustning för sterilisering och återupplivning.

• Stöd till lokala hälsoarbetare
  En annan viktig kategori inom hälsovården är lokala hälsoarbetare, ofta kallade community health workers. De kommer från lokalsamhället och får kort utbildning inom sjukvård. De fungerar som en viktig länk mellan vårdcentralen och lokalsamhället. De gör regelbundna hembesök hos familjer och ger t.ex. ut information om vanliga barnsjukdomar, undersöker om barnen är undernärda och ger råd inom hälsa och hygien. De ger också stöd till gravida kvinnor och följer dem till vårdcentralen vid kontroller och vård av barnet efter födseln. UNICEF ger stöd till länder att bygga upp ett system med dessa lokala hälsoarbetare genom att hjälpa till ta fram strategier, policyer, finansiera utbildningar och den utrustning de behöver.

Källhänvisning

1) MMEIG (WHO, UNICEF, UNDESA, World Bank, UNFPA) Trends in Maternal Mortality 2020-2022, 2023
2) MMEIG Trends in Maternal Mortality 2000-2017