Gå till innehållet

De första åren i livet är av­görande för ett barns framtid

Varje dag dör 15 000 barn under fem år i världen. Nästan hälf­ten dör redan under sin första månad i livet. De flesta dör av sjuk­domar som går att före­bygga som lung­in­flamma­tion, diarré och malaria. Under­näring och brist på rent vatten och sanitet bidrar till mer än hälften av döds­fallen.

Den viktiga starten i livet

De allra första åren i livet är helt avgörande för ett barns framtid – och för byns, stadens, landets och hela världens framtid. Från födseln och fram till tre års ålder pågår den viktigaste fasen i hjärnans utveckling. Den som under den här tiden får kärleksfull omsorg, rent vatten, bra hygien, näringsriktig mat och hälsovård har större chans att överleva, växa upp och utveckla sina fysiska och psykiska färdigheter. En bra start i livet lägger grunden för barnets framgångar i skolan och för livslång hälsa och välbefinnande. Därför är en investering i de här tidiga åren den bästa garantin för att uppnå en hållbar ekonomi och samhällsutveckling. Ändå saknar alldeles för många barn i världen denna grundtrygghet – främst på grund av fattigdom och okunskap.

Den tysta katastrofen

Idag dör årligen 5,4 miljoner barn innan de hinner fylla fem år. Det betyder att nästan 15 000 barn under fem år dör varje dag. Den här tragedin brukar benämnas "den tysta katastrofen" eftersom den sällan uppmärksammas annat än som statistik i rapporter. 2,5 miljoner (46 procent) av dessa barn dör redan under sin första månad i livet och 4,1 miljoner dör under sitt första levnadsår (1). En miljon barn dör under sin första dag i livet. Då räknas inte ens de ca 2,5 miljoner barn som dör i mammans mage nära födseln in i någon statistik. Även om dessa siffor är förfärande, går ändå utvecklingen hela tiden åt rätt håll- för 27 år sedan dog nästan 13 miljoner barn innan sin femårsdag. 

I låginkomstländer dör mer än hälften av de små barnen av infektionssjukdomar som går att förebygga, som lunginflammation, diarré, malaria, mässling, stelkramp och aids. Undernäring och brist på rent vatten och sanitet bidrar till mer än hälften av dödsfallen. Många barn dör också av komplikationer vid förlossningen på grund av brist på livsnödvändig utrustning och utbildad personal. Fortfarande föds vart fjärde barn i världen utanför en förlossningsklinik och utan utbildad vårdpersonal som stöd. I de fattigaste länderna föder hälften av mammorna helt utan hjälp av medicinskt utbildade personer. Andra dödsorsaker är olycksfall, krig och konflikter.

I medelinkomstländer står de vanliga infektionssjukdomarna för runt en tredjedel av dödsfallen och i höginkomstländer bara runt 10 procent (2).

En vuxenhand håller i en liten barnhand.

Under de första åren i livet är barn som allra mest sårbara. De flesta barn som dör innan de fyllt fem år dör av sjukdomar som går att förebygga, som mässling, polio, lunginflammation, diarré och malaria.

Högst barnadödlighet i södra Afrika och i Sydasien

Den högsta barnadödligheten har låginkomstländerna i Afrika söder om Sahara där 2,7 miljoner barn dör innan de fyller fem år. Barnadödligheten här är 15 gånger högre än snittet för höginkomstländerna. Den näst högsta barnadödligheten har Sydasien där den är 9 gånger högre än i höginkomstländerna. 80 procent av dödsfallen sker i sex länder; Indien, Pakistan, Nigeria, Demokratiska Republiken Kongo, Etiopien och Kina. 

I Somalia, landet med allra högst barnadödlighet, dör drygt 13 procent av alla barn innan de når sin femårsdag. Ett barn som föds i Angola löper 44 gånger högre risk att dö under sina första fem år jämfört med ett barn som föds i Sverige (3). 

Bland de äldre barnen- de som dör mellan 5 och 18 års ålder ligger siffran på knappt en miljon om året. Detta innebär att 3 000 barn dör varje dag. I denna åldersgruppen är inte förlossningskomplikationer och infektionssjukdomar en lika vanlig dödsorsak. Här är det vanligare med andra typer av sjukdomar som diabetes, cancer, hjärtfel och så vidare. Många dör också på grund av olycksfall, till exempel genom drunkning, naturkatastrofer och trafikolyckor (4). 

Näringsbrist – det största hotet

Näringsbrist är det enskilt största hotet mot barns överlevnad och utveckling. Idag lider 17 miljoner barn av akut undernäring. Undernäring bidrar till ungefär hälften av dödsfallen bland världens barn. I motsats till nyhetsbilderna av svältande barn är undernäring i regel osynlig. Tre fjärdedelar av de barn som riskerar att dö i näringsbrist lider av mildare former av undernäring och visar därför inga yttre tecken på svält. De livshotande skadorna drabbar insidan av kroppen, framförallt hjärnan (5).

Smutsigt vatten dödar många

Idag lever runt 2,1 miljarder människor utan tillgång till rent vatten och många har alldeles för liten kunskap om hygien. Det är barnen som drabbas värst när vatten och hygien tryter. Varje dag dör omkring 800 barn under fem år av diarrésjukdomar. En majoritet av dessa dödsfall orsakas av smutsigt vatten, dålig sanitet och bristande hygien. Förorenat vatten, dåliga toaletter och brist på kunskap om hygien leder i många fall till diarréer, kolera, tyfus, dysenteri, gulsot, hudsjukdomar, inälvsmaskar och parasiter (6).

Ett litet barn tvättar händerna under en stråle från en vattenkanna.

Rent vatten, bra sanitet och god hygien är livsviktigt.

Farliga sjukdomar

Många barn dör av luftvägsinfektioner, framförallt lunginflammation som årligen skördar 940 000 liv bland barn under fem år. Malaria, ensamt eller i kombination med andra sjukdomar, tar livet av ytterligare 306 000 barn per år, varav fem procent är barn under fem år. Många barn dör av sjukdomar som hade kunnat förebyggas med rätt vaccin – till exempel mässling, kikhosta, tuberkulos och rotavirus som orsakar diarré (7).

En liten pojke i Elfenbenskusten får vaccin mot mässling.

En liten pojke i Elfenbenskusten får vaccin mot mässling.

Moderns hälsa är livsavgörande

Ett barns liv börjar redan innan födseln. Näringsbrist och dålig hälsa hos modern kan leda till för låg födelsevikt hos barnet, vilket innebär större risk för utvecklingsstörning, näringsproblem och död. Om mamman är sjuk ökar också risken för att hon själv kan skadas eller dö på grund av komplikationer under graviditeten eller vid förlossningen. Omkring 303 000 kvinnor dör varje år av dessa orsaker. 99 procent av dem lever i låginkomstländer.

I de rika länderna är risken för en kvinna att dö på grund av graviditet eller förlossning i genomsnitt 1 på 3 800. I Tchad är risken 1 på 15, vilket är högst i världen. I Somalia är risken 1 på 16. Afrika söder om Sahara är den del av världen som har högst andel mödradödlighet, på i snitt 1 på 39.

300 miljoner kvinnor lider av allvarliga skador, infektioner eller handikapp som de drabbats av under graviditet och förlossning. Orsaken till låginkomstländernas höga mödradödlighet är dock inte bara dålig hälsovård, utan också fattigdom, analfabetism och diskriminering mot kvinnor (8).

Brist på preventivmedel är också ett stort problem i världen- ungefär 216 miljoner kvinnor världen över skulle behöva, men saknar tillgång till preventivmedel (9). Endast 55 procent av all världens befolkning har tillgång till preventivmedel.

En liten flicka ammas av sin mamma i Indonesien.

Maria Aprilia ammas av sin mamma i Indonesien. UNICEF stödjer informationskampanjer om amning i alla utvecklingsländer för att förebygga undernäring och sjukdomar som följer av smutsigt vatten.

Bröstmjölksersättning ökar risken

Att inte uteslutande amma sitt barn under de första sex månaderna och istället ge barnet bröstmjölksersättning kan vara både dyrt och farligt. Bröstmjölksersättning som substitut till amning är särskilt farligt i områden där risken för infektioner är stor eller där det är svårt att få tag på rent vatten. Studier visar att ett barn som är uppfött på bröstmjölksersättning löper en 25 gånger större risk att dö av diarré och en fyra gånger större risk att dö av lunginflammation. Av alla barn i låginkomstländerna är det endast 47 procent som uteslutande ammas under sina första sex månader i livet (10).

UNICEFs helhetssyn

Att se till att alla barn får en bra start i livet är grundläggande för hela UNICEFs verksamhet. Vi har valt att ta ett helhetsgrepp på de problem som påverkar de allra känsligaste och mest livsavgörande åren i ett barns liv. Vi ser alltid till hela barnet och alla dess behov. Därför arbetar vi för att förbättra tillgången till näring, hälsa, rent vatten och hygien, omvårdnad och trygghet – främst för barnen, men också för deras mammor och byar. Att se till att barn och kvinnor får rätt näring och grundläggande sjukvård genom hela livet, även under graviditet och förlossning är fokus för vår helhetssyn. En anledning till detta är att friska kvinnor i regel föder friska barn. Arbetet inom alla dessa områden måste integreras för att vi ska nå bästa möjliga resultat. Därför arbetar vi alltid i nära samarbete med regeringar, lokala politiker och andra organisationer.

Svåra problem med enkla lösningar

Medan orsakerna till att så många små barn dör kan vara komplicerade, är lösningarna på problemen ibland både enkla och billiga. Med hjälp av rent vatten, näringstillskott, god hygien och utbyggd barn- och mödrahälsovård skulle många barn kunna räddas till livet. Det handlar också mycket om att sprida rätt information.

Utbyggd mödravård: De flesta kvinnor går på en minst en graviditetskontroll under sin graviditet. Där testas mamman för olika sjukdomar, blodtrycket kontrolleras, hon får tillskott av järn och folsyra, vaccineras för stelkramp, får skydd för malaria och vid behov bromsmediciner för hiv. Det är dock mindre än 10 procent av de blivande mammorna i de fattigaste länderna som får hela detta paket av förebyggande åtgärder.

Utbyggd förlossningsvård: En födande mamma bör få hjälp från en läkare, sjuksköterska eller barnmorska och helst föda på sjukhus eller vårdcentral. Idag föds två tredjedelar av alla barn i världen under dessa förutsättningar, i Afrika söder om Sahara bara hälften. Om alla barn föddes med hjälp av barnmorska eller läkare, skulle 20 procent av barnen som dör vid förlossningen kunna räddas. Även för de kvinnor som föder på en vårdcentral, är det viktigt att de kan skickas till en förlossningsklinik som kan ge mer avancerad vård om det uppstår komplikationer. Detta skulle rädda 40 procent av de barn som dör i samband med förlossningen. Om dessutom dessa förlossningskliniker har möjlighet att genomföra kejsarsnitt skulle 75 procent av barnen som dör vid förlossningen kunna räddas.

Utbyggd barnhälsovård: Det är också livsavgörande att barnet får vård under sina första dagar i livet. Barnet ska till exempel kunna få syre om det har svårt att andas och antibiotika vid allvarliga infektioner. Barnet ska vägas för att upptäcka undernäring och han eller hon bör börja ammas så snart som möjligt. Barnet bör även bli vaccinerat mot stelkramp och tuberkulos, testas för hiv och registreras i ett födelseregister. Det är tyvärr få barn som får alla dessa insatser. Det är bara hälften av barnen som vägs, 39 procent som börjar ammas, 40 procent av nyfödda som riskerar hiv infektion som testas för hiv och 230 miljoner barn under 5 år registreras inte. Dessa är billiga och enkla insatser som måste erbjudas till fler barn via sjukhus, vårdcentraler och hälsoarbetare på bynivå.

Enkel behandling mot diarré: Många föräldrar vet inte hur de ska rädda sitt sjuka barn. Enbart vatten hjälper inte det barn som hotas av uttorkning av diarré – kroppen kan inte behålla vätskan. Men vatten som blandats med rätt proportioner socker och salt kan kroppen ta till sig. Inom några timmar kan den lösningen rädda ett döende barn tillbaka till livet. Genom att lära föräldrar den enkla behandlingen med vätskeersättning kan man rädda miljoner barn från att dö.

Alla kvinnor bör amma: Bröstmjölk är den viktigaste näringskällan för riktigt små barn. En sådan enkel åtgärd som att få mammor att uteslutande amma och inte använda bröstmjölksersättning, skulle rädda upp till 1,3 miljoner barn från att dö av undernäring varje år. Att amma hjälper även modern att fortare återhämta sig efter förlossningen.

Vitamin A: Att ge barn tillskott av A-vitamin skulle minska barnadödligheten med 25 procent i områden där barndödligheten är stor och dessutom minska risken för att barnen blir blinda.

Bättre hygien: Rent vatten och sterila instrument vid förlossningar samt vaccinationer skulle rädda ytterligare 3,5 miljoner barn årligen.

Födelseregistrering: 230 miljoner barn världen över som är under 5 år registreras inte. Mer än hälften av alla barn som inte registreras lever i Asien och 36 procent lever i Afrika söder om Sahara. Att födelseregistreringen fungerar överallt i världen är oerhört viktigt för att alla barn ska få tillgång till sina grundläggande rättigheter.

Globala utvecklingsmål som berör barns överlevnad

Mål 1: Ingen fattigdom (delmål 1.1, 1.2, 1.3, 1.5)

Mål 2: Ingen hunger (delmål 2.1, 2.2) 

Mål 3: Hälsa och välbefinnande (delmål 3.1, 3.2, 3.3, 3.7, 3.8)

Mål 6: Rent vatten och sanitet (delmål 6.1, 6.2)

Mål 10: Minskad ojämlikhet (delmål 10.2) 

Mål 11: Hållbara städer och samhällen (delmål 11.2, 11.7)

Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen (delmål 16.1, 16.2, 16.3, 16.9)

Vad gör UNICEF?

Vi bidrar med ekonomiska resurser och expertis för att utveckla mödrahälsovården i låg- och medelinkomstländer. Detta innebär till exempel att utbilda vårdpersonal, stärka systemen så att nödvändiga mediciner och utrustning når ut till vårdcentraler och sjukhus, stärka rutinerna för att undernärda barn ska få behandling och se till att alla vårdcentraler har rinnande vatten och toaletter.  

Vi arbetar för att utveckla barnhälsovården i låg- och medelinkomstländer. Redan vid födseln ska det finnas livräddande medicin och utrustning på vårdcentralen samt kunnig personal. Mammorna ska redan här få stöd med amningen, barn som är undernärda ska få behandling och tillskott med till exempel A-vitamin och jod. 

Vi ger stöd till att utbilda lokala hälsoarbetare som fungerar som en länk mellan människor ute på landsbygden och vårdcentralerna. De ger stöd till gravida och nyblivna kvinnor med graviditetskontroller och amning, information om barns näringsbehov och barnsjukdomar så att föräldrar får bättre kunskap om när de bör ta sitt sjuka barn till vårdcentralen och kan behandla enkla sjukdomar. 

Vi köper in stora mängder vaccin, vilket gör att vi kan förhandla ned priset kraftigt. Dessa vacciner köps sedan av regeringarna och vi ger stöd till dem i att bygga upp ländernas rutinvaccinationsprogram. För att utrota polio genomför vi också stora vaccinationskampanjer i de få länder där denna sjukdom fortfarande finns kvar. I humanitära kriser genomför vi också massvaccinering, till exempel mot mässling i flyktingläger. Målet är att alla barn i framtiden ska ha ett fullgott skydd mot de sex vanligaste dödliga barnsjukdomarna: difteri, mässling, kikhosta, polio, stelkramp och tuberkulos.

Vi arbetar för att alla sjukhus och vårdcentraler ska vara rena och ha rent, rinnande vatten, toaletter och ställ för att tvätta händerna. Vi utbildar också hälsopersonal i vikten av hygien och vattenhantering.

Vi är med och förenklar systemet med födelseregistrering så att föräldrarna lätt kan registrera sitt nyfödda barn. Detta barnet rätt till en identitet och tillgång till sociala tjänster som till exempel sjukvård. 

 

Faktabladet är senast uppdaterat i september 2018.

Vad säger Barnkonventionen?

  1. Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.

  2. Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling.

  3. Varje barn har rätt till bra hälsa och rätt till sjukvård. Traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa ska avskaffas.

Läs mer om barnkonventionen

Ge pengar varje månad – var med och kämpa för alla barn varje dag.

Läs mer och anmäl dig