Clara Hallencreutz: ”Jag önskar att alla barn fick växa upp med kärlek, trygghet och möjligheten att bli exakt det de vill.”

När Clara fick frågan om att göra armbandet för alla barn i samarbete med UNICEF Sverige kände hon en blandning av prestationsångest och stolthet.

– Jag kände mig väldigt hedrad. Samtidigt kände jag ett enormt ansvar att göra ett bra jobb, så att armbandet verkligen kan bidra där det behövs. Oavsett om man är förälder eller inte är det lätt att vilja bidra till barns rättigheter. För egen del blev det ännu mer påtagligt när jag själv blev mamma. Då ser man tydligt det enorma behovet av kärlek, skydd och omsorg – något som är helt avgörande men som tyvärr inte alla barn får.  

Förhoppningen är att armbandet ska inspirera till viktiga samtal och få människor att vilja visa solidaritet med barnen berättar Clara vidare: 

– Det här armbandet är viktigt, inte bara för de intäkter det genererar, utan också för att det är något synligt som visar solidaritet. Det kan öppna upp för samtal och påminner oss om att hjälpen behövs – och att den gör skillnad. För mig är armbandet också en påminnelse om att jag inte bara är mamma till mina egna barn, utan en vuxen som borde stå upp för alla barn i världen.  

Den största utmaningen i utformningen av armbandet var att hitta rätt balans mellan det tunga budskapet och en lekfullhet som ger hopp: 

– Min största utmaning var att balansera det tunga budskapet med ett armband som inte känns tungt, utan hoppfullt. Därför valde jag en lekfull estetik, och armbandet är gjort för att passa alla – barn, kvinnor och män. Jag tror att nyckeln är att fokusera på hoppet. Om man fastnar i känslan av hopplöshet blir man paralyserad och gör ingenting. För mig är armbandet en påminnelse om att små summor kan göra stor skillnad. 

Arbetet med armbandet väcker tankar kring de egna barnen: 

– När jag tänker på mina barns framtid vill jag proppa dem fulla med kärlek, livsglädje och passion. Jag vill inte fokusera på specifika mål, utan på känslan av att de ska få växa upp i trygghet och kunna forma sin egen väg. Det är ett privilegium att ens kunna tänka så, eftersom många föräldrar runt om i världen inte har samma möjlighet.