Jag tänker på hur mitt liv såg ut när jag var 15 år. Sista året i grundskolan och beslut kring vilken gymnasielinje jag skulle gå. Tennis, friidrott och kompisar. Jag inser nu hur ung och omogen jag var. Jag försöker föreställa mig att mina föräldrar presenterar min blivande man, färdiga bröllopsplaner och mitt nya, okända hem. Flytt till en ny stad, gift med en man jag inte älskar, gravid vid 16 år, utbildningsplanerna som bortblåsta och min nya uppgift i livet att serva och lyda min man och nya släkt. Mina egna drömmar och rättigheter skiter alla fullständigt i. Det vore ju helt sjukt. Och det är ju inte mindre sjukt om tjejen i fråga heter Basanti Devi och bor i Uttar Pradesh i Indien.
Skribent |
Eva Dalekant
Publicerad |
2012 10 11
Uppdaterad |
2012 10 11
Det går att förändra
Ändå är det denna verklighet som tiotals miljoner unga tjejer runt om i världen tvingas in i varje år. Antalet är lägre än för 30 år sen, men är fortfarande skrämmande högt.
Förutom att vara ett brott mot så många av hennes rättigheter är konsekvenserna förödande. Hon tvingas avbryta sin utbildning och de yrkesdrömmar hon haft. Hon berövas rätten att välja partner och tvingas att leva i ett olyckligt och kärlekslöst äktenskap. Hon våldtas av sin man och blir sannolikt gravid innan hennes kropp är mogen för det. Hon löper stor risk att utsättas för våld och kränkningar från hennes man och nya släktingar. För att bara nämna några.
UNICEF och många andra organisationer arbetar aktivt för att inga barn ska kunna bli bortgifta . Det handlar om att få till lagar som förbjuder äktenskap före 18 års ålder. Men det största och svåraste arbetet är att ändra de attityder och värderingar som tillåter det fortgå.
I Uttar Pradesh i Indien har UNICEF stött bildandet av "Child Protection Committees" som går runt i byarna och pratar om frågor som rör barns rättigheter. Grupperna leds av två barn och byns högsta ledare.
Indien är ett av de länder där flest unga flickor gifts bort. Detta trots en lag som förbjuder det. I Mirzapur distriktet, Uttar Pradesh har UNICEF stött bildandet av så kallade Child Protection Committees på bynivå. Här hålls möten där byborna diskuterar frågor om värderingar och traditioner öppet. Medlemmarna går också runt bland familjerna i sin by och pratar om barnäktenskap, vikten av utbildning och barnens rättigheter.
Kommittéerna leds av två barn och byns högsta ledare. Många av kommittéerna går offentligt ut och lovar att de inte kommer att låta sina barn gifta sig före 18 års ålder. Om tillräckligt många i lokalsamhället tydligt uttrycker denna vilja, minskar rädslan hos de övriga att följa efter. Familjen riskerar inte längre att bli socialt utstött eller att ens barn inte kan gifta sig senare. Det viktigaste är att byborna själva diskuterar och kommer fram till ett eget, gemensamt beslut att ändra dessa gamla traditioner. I Mirzapur distriktet ser man en tydlig förändring i att antalet barnäktenskap kraftigt minskat. Basanti Devis mamma Chandra i Uttar Pradesh är en av de som fattat beslutet att låta sin dotter gå ut skolan och vänta med att gifta sig tills hon blivit vuxen.
Det går att förändra förutsättningarna för utsatta flickor runt om i världen. Låt oss göra det.
Relaterade artiklar
Ett år efter att talibanerna tog makten i Afghanistan är situationen för landets barn värre än på länge. Afghanistan är idag en av de värsta platserna i världen för ett barn att växa upp på, och extra svårt är det för flickor.
I samband med internationella kvinnodagen vill vi uppmärksamma den diskriminering som många flickor utsätts för redan innan födseln. Och som förföljer dem livet ut. Vi vill göra det genom ett brev skrivet av afghanska Arifa Omid som väntar sitt tredje barn – sin första flicka.
Fler flickor går idag i skolan än någonsin tidigare, men mycket lite har förändrats när det gäller det våld och den diskriminering som flickor utsätts för, varnar UNICEF i en ny rapport.