Minröjningen går snabbare än förväntat

Explosiva lämningar efter krig, såsom landminor, utgör ett stort hot mot barn och deras samhällen i mer än 80 länder, de flesta där konflikterna har upphört. Åtminstone 20 procent av de omkring 15 000 ? 20 000 människorna som dör eller blir handikappade varje dag av dessa dödliga vapen är barn.

Antalet offer minskar

UNICEF konstaterar att de senaste framstegen inom minröjningen gör att minorna kan vara eliminerade tidigare än man trott. Antalet nya offer har minskat under det senaste årtiondet. Detta beror på ökade ansträngningar från regeringar och frivilligorganisationer att förstöra och röja minor samt att utbilda människor om farorna. Fortsatt stöd från givare och allmänheten är avgörande för att det ska kunna slutföras.

? Krig är inte över på riktigt förrän barnen kan leka säkert och gå till skolan utan att vara rädda för landminor, sa Ann Veneman, UNICEFs högsta chef. Vi har inte råd att förlora vinsterna vi gjort i kampen mot minorna.

Barn hårt drabbade

Landminor är gjorda för att invalidisera, oskadliggöra eller döda människor som färdas till fots eller i motorfordon. Andra explosiva lämningar kan vara vapen såsom odetonerade granater eller klusterbomber som fortfarande kan detonera eller övergivna vapen som dumpats av soldater i civila områden. Denna ammunition överlever konflikten och blir ett hot mot civilbefolkningen, speciellt för barn som ofta gör det ödesdigra misstaget att leka med de obekanta föremålen.

Barn kommer dagligen i kontakt med explosionsrisker i alla delar av världen. Landminor är begravda i nästan hälften av alla byar i Kambodja och i Laos finns explosiva lämningar från krig i nära en fjärdedel av alla byar. Andra länder som är utsatta är Colombia, Afghanistan, Bosnien och Hercegovina, Ryssland (Tjetjenien), Irak, Nepal och Sri Lanka.

Barn får rörelsehindrande fysiska skador från minexplosioner, de förlorar fingrar, tår och lemmar. En del blir blinda eller döva. Ungefär 85 procent av barnen som drabbas dör innan de får vård. Många som blir handikappade förlorar möjligheten att gå i skolan och de har ofta inte råd med rehabiliterande vård. Minorna hotar hela samhällen och befäster fattigdom och underutveckling.

Framgång i kampen mot minorna

Men än tre fjärdedelar av världens länder har ratificerat Fördraget om förbud mot personminor sedan det trädde i kraft 1999. Fördraget förbjuder produktion, förvaring och användning av personminor. Det har medfört att antalet länder som producerar, förvarar och använder minor minskat dramatiskt under det senaste årtiondet.

Minor som är avsedda för fordon, odetonerade vapen och andra typer av explosiva lämningar från krig tas upp i ett nytt protokoll i 1980 års vapenkonvention. Det femte tilläggsprotokollet som behandlar ”explosiva lämningar efter krig” (Explosive Remnants of War, ERW) och som godkändes år 2003, är det första internationella överenskommelsen som tvingar parter i en konflikt att röja undan explosiv ammunition som hotar civilbefolkningen efter det att kriget slutat. Protokollet kommer att träda i kraft när det ratificerats av ytterliggare fyra länder.

Enligt UNICEF kan man de senaste tio åren se att antalet länder som tar itu med problemet med områden där det finns minor ökar. De ökar antalet försök att hitta och förstöra explosiva lämningar från krig, hjälper offer och informerar om farorna med minor.

Vad gör UNICEF?

UNICEF stöder och genomför minrelaterade aktiviteter i över 30 länder och anser att utbildning om riskerna med minor är nyckeln för att förhindra dödsfall och att barn blir handikappade. Genom program i skolor och samhällen, får barn lära sig hur man kan leva säkert i områden där det förekommer landminor och andra överblivna vapen.

Den internationella mindagen

Den internationella mindagen tillkännagavs av FNs generalförsamling för att öka medvetandet om landminor och försöka utrota dem. UNICEF är en av 14 FN-organ som arbetar tillsammans mot minorna. Aktiviteter för att uppmärksamma dagen kommer att ske i 29 mindrabbade områden.

Ge en gåva till UNICEFs arbete »