Det som började i Tunisien har satt igång något mycket större - Anneli Kastberg vittnar om oroligheter och demonstrationer i Khartoum, Sudan

30 Januari 2011

I morse hade över 15 500 människor anmält sig till demonstration i Khartoum . Jag tog mig ut på gatorna och vandrade runt i staden i över fyra timmar men till min besvikelse lyckades jag inte hitta en enda folkmassa. Troligtvis något att göra med de omvägar som jag fick ta på militärernas instruktioner. Men frånvaron av folkmassan var kanske mer sägande än om jag hade hittat den. Enligt en kompis var det demonstrationer, men det tog inte lång tid förrän militärerna satte stopp för all folksamling. Grupper på över fyra personer blev upplösta och många blev slagna och arresterade, även dödade. Mer lyckat var det i Omdurman på andra sidan Nilen, där studenter från flera universitet gav sig ut i gatan samtidigt, men med samma konsekvenser.

Jag har spenderat resten av dagen på att försöka hitta mer information om vad som är på gång och vad som har hänt, men informationen är knapp. Det är oroande hur bra systemet verkar vara här för att se till att information inte ska komma ut. Jag kan bo i Khartoum och ändå inte veta vad som är på gång. Nästan all information kommer från mun till mun via personliga nätverk.

Min frustration ökade när jag på kvällen runt kl.21 började höra rop från demonstranter i närheten. Jag antar att de kommer från universitetet som är några kvarter bort. Det tog inte lång tid förrän jag också började höra skott och sirener. När jag gick ut på balkongen började ögonen svida och näsan sticka… gas. Min spontana reaktion var att springa ut i gatan och se vad som var på gång, men samtidigt kändes det inte som den bästa idén, ensam i mörkret på okänd mark. Känner mig maktlös. Jag hittar ingen information om vad som är på gång, just nu verkar alla ögon i nyhetsvärlden vara riktade mot Egypten. Några facebooksidor finns men de är på arabiska. Den mest hjälpsamma sidan jag hittat är http://jan30sudan.crowdmap.com som försöker dokumentera händelserna. Jag får väl försöka ta reda på mer imorgon, men chanserna är att det inte blir så lätt.

Planer finns för fortsatt demonstration imorgon. Frågan är om det håller och fortsätter i Tunisiens och Egyptens spår. Klockan är nu 23.30 och jag hör inte längre röster även om jag fortsätter att höra enstaka skott och sirener. Det känns inte som ett bra tecken. En sak är säker- det som började i Tunisien har satt igång något mycket större, en våg av uppror i stora delar av regionen, och den har nu nått Sudan.