
Undersökning: Barn översköljs av reklam
för skräpmat i sociala medier
70 procent av all matreklam som barn och unga exponeras för i sociala medier marknadsför produkter som ökar risken för övervikt, obesitas och allvarliga sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes. Det visar en ny kartläggning från UNICEF Sverige och Hjärt-Lungfonden.
Publicerad |
2025 05 22
Uppdaterad |
2025 05 22
Undersökning: Barn översköljs av reklam för skräpmat i sociala medier
Kartläggningen, som har genomförts av Karolinska Institutet och ingår i rapporten In Your Phone, undersöker i vilken utsträckning barn och unga möts av reklam för ohälsosamma livsmedel som snabbmat, godis och läsk i sociala medier. Resultaten visar bland annat att barn exponeras för 17 annonser i timmen för skräpmat på TikTok.
Barn och unga äter samtidigt allt mindre hälsosam mat såsom frukt och grönt. Statistik från Folkhälsomyndigheten visar att andelen barn i åldern 11–15 år med övervikt mer än fördubblats under de senaste 30 åren. Sedan slutet av 1980-talet har obesitas i samma ålderskategori blivit fyra gånger så vanligt.
Företag utnyttjar barns sårbarhet
Tidigare forskning visar att marknadsföring av ohälsosam mat har en negativ inverkan på barns och ungas preferenser och konsumtion. Särskilt mottagliga är de för reklam med underhållning, livsstil eller grupptillhörighet som tema. Annonser om anspelar på känslor som vänskap, nöje och njutning snarare än produktinformation försvårar ungas möjlighet att göra informerade och hälsosamma val, vilket kartläggningen visar att många företag utnyttjar.
Närmare hälften av alla annonser för matreklam (41 procent) ingick i lockande kampanjer med produktlanseringar, tävlingar eller begränsade och exklusiva utgåvor. En klar majoritet (78 procent) av kampanjerna marknadsförde ohälsosam mat och dryck.
Barn underskattar hur mycket reklam de får
Diskussioner i fokusgrupper visade att barn och unga underskattar hur ofta de utsätts för matreklam i sociala medier. Många uppfattar exempelvis inte sponsrade inlägg från influencers som marknadsföring. De vittnar också om hur rabatter och erbjudanden uppmuntrar till impulsköp och ökar suget att köpa ohälsosam mat.
Förbud och reglering behövs
Enligt undersökningen brister de digitala medieplattformarna i att skydda barn och unga från skadlig marknadsföring och livsmedelsbolagen utsätter barn och unga för enorma mängder skräpmatsreklam. Det trots att barn enligt barnkonventionen, som är svensk lag sedan 2020, har rätt till hälsa och rätt till skydd från skadlig information och påverkan genom marknadsföring. UNICEF Sverige och Hjärt-Lungfonden kräver därför flera konkreta åtgärder.
Regeringen bör anta lagar som förbjuder marknadsföring av ohälsosamma livsmedel till barn och unga, bland annat genom digitala kanaler.
Företag måste ta ett större ansvar för hur deras marknadsföring påverkar barns rättigheter och hälsa. De bör sluta rikta reklam för ohälsosam mat till barn och unga och istället prioritera hälsosammare alternativ.
Forskare och forskningsfinansiärer bör investera i studier om den digitala marknadsföringens påverkan på barn och utforska innovativa sätt att främja hälsosamma matvanor.
Relaterade artiklar

Jag firade min första mors dag som mamma liggande på BB, en solig dag för sju år sen. Mitt livs största privilegium har varit att få födas in i trygghet – från min mammas kropp till hennes lyckliga famn – och att sedan få ge den gåvan vidare till mina egna barn. Det är en ynnest. Men det borde inte vara ett privilegium.

Varannan minut dör en kvinna vid förlossning eller av komplikationer relaterade till graviditet. UNICEF ser varje år till att miljoner kvinnor kan föda barn under säkra förhållanden.
En sänkt straffbarhetsålder, ungdomsfängelser och förlängda häktningstider för barn, är bara ett axplock av alla de repressiva förslag som på kort tid presenterats. Istället för att värna om barns lagstadgade rättigheter riskerar en sänkning av straffbarhetsåldern att urholka barns särskilda ställning i det svenska rättssystemet. UNICEF Sverige varnar för en rättsutveckling som sker utan hänsyn till förslagens samlade konsekvenser för barn.