Utspelen om lösningar och åtgärder för utsatta EU-migranter avlöser varandra. Nu senast var det migrationsminister Morgan Johansson som uttalade sig om att barn till EU-migranter inte ska få gå i skolan i Sverige. Vår programchef Christina Heilborn förklarar här varför barnen har rätt till skola enligt barnkonventionen.
Nu i dagarna har regeringen äntligen presenterat en handlingsplan för barn som utsatts för människohandel, något som vi har kämpat för i många år. Idag deltar dessutom vi och andra barnrättsaktörer i en sammankomst på regeringskansliet för att diskutera det fortsatta arbetet.
Soledad. ”Vilket vackert namn! Det är så fint med sol och solidaritet!” - får jag ofta höra när jag berättar vad jag heter. Soledad är ett vackert namn. Men det betyder ensamhet på spanska. Min mamma kände sig fruktansvärt ensam när hon kom till Sverige som kvotflykting från Uruguay 1976.
Människor på flykt, många av dem barn, tvingas dagligen riskera sina liv för att överhuvudtaget kunna nyttja sin rätt att söka asyl. Idag riktar vi återigen ljuset mot ensamkommande flickors situation. Det är ofta med mycket svåra upplevelser i bagaget, från tiden innan flykten och under själva flykten, dessa flickor kommer till Sverige. Det är nödvändigt att ha en förståelse för barnens situation, behov och rättigheter för att kunna erbjuda dem det skydd och stöd de har rätt till enligt barnkonventionen.
Varje år flyr tusentals barn till Sverige från förföljelse, förtryck, krig, fattigdom, våld och övergrepp. Väl här får många av barnen fortsatt sina rättigheter kränkta. Genom att låta barnen själva berätta vill vi belysa hur de kränks när de borde få sina rättigheter tillgodosedda. Idag publicerar vi en berättelse som bygger på en intervju med en 17-årig tjej som flytt från Afghanistan.
I den pågående debatten om migrationsfrågor finns flera felaktiga påståenden, sammanblandning av begrepp och insinuanta formuleringar. Det handlar om polisens metoder för att verkställa utvisningar, myndigheters oförmåga att ta ansvar för barn som försvinner och regeringens svajighet när det handlar om synen på mänskliga rättigheter för till exempel papperslösa.
Barn som är offer för människohandel i de nordiska länderna riskerar att inte få någon hjälp. Myndigheterna har fel fokus och barnen faller genom skyddsnätet. Det visar en ny rapport från UNICEF om trafficking av barn i Norden.
Ensamkommande flyktingbarn utsätts för stora risker när de hamnar hos familjer i Sverige som ingen riktigt har koll på. Kommunerna lägger ribban lägre för vad som är godtagbara hem för de ensamkommande barnen, jämfört med andra barn.
UNICEF Sverige välkomnar förslaget att ge alla barn som vistas i Sverige, det vill säga även gömda och papperslösa barn, rätt till utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnomsorg. Det här är en fråga som organisationen arbetat med under flera år, med utgångspunkt i barnkonventionens bestämmelser om varje enskilt barns rätt till utbildning och skydd mot diskriminering.
Sverige fortsätter att skicka tillbaka ensamkommande barn till Malta istället för att utnyttja möjligheten att göra undantag från Dublinförordningen. Nu kräver UNICEF i en debattartikel i Svenska Dagbladet den 14 mars att regeringen och Migrationsverket ska utgå från barnets bästa. Läs den här.
När det gäller ensamkommande barn som riskerar att överföras till ett första asylland där barnets rättigheter kränks har nu UNICEF i samarbete med Rädda Barnen uppmanat Migrationsverket att använda sig av den undantagsbestämmelse som finns i Dublinförordningen. Det asylsökande barnet måste få stanna i Sverige i sådana situationer och få sin ansökan prövad här. 
Det har nu gått mer än ett och ett halvt år sedan regeringen lovade att tillsätta en utredning för att kartlägga papperslösas rätt och tillgång till hälso- och sjukvård i Sverige. Än i dag har regeringspartierna inte kommit överens om direktiv för utredningen och ingen utredare har tillsatts.