Gå till innehållet

Människo­handel är en form av slaveri

Uppskattningsvis 1,2 mil­joner barn ut­sätts för människo­handel varje år. Men statistiken är både osäker och föråldrad. Handel med männi­skor, inklusive barn, är en av de största brotts­liga verk­sam­heterna i världen, tillsammans med narkotika- och vapen­handel.

Gregory*, 16, täcker för sitt ansikte i en sovsal på centret för traffickingdrabbade barn i Soeurs Saint-Jean, Haiti. *Namnet är ändrat

Vad innebär begreppet handel med barn?

Handel med barn (child trafficking på engelska) innebär enligt såväl internationell som svensk rätt att någon till exempel rekryterar, transporterar eller inhyser ett barn och tar kontroll över henne eller honom i syfte att utnyttja barnet på olika sätt. Ofta begås brottet över landsgränser och åtminstone tre länder är då inblandade: ursprungslandet (barnets boendeland), destinationslandet (det land som tar emot barnet) och transitländer (genomfartsländer). Människohandel kan dock även ske inom ett lands gränser.

Några flickor sitter bredvid varandra med händerna i knät.

Unga flickor i Laos lockas till Thailand med löftet om bra betalt arbete. Många slutar som offer för människohandel, som hushållsslavar eller inom sexindustrin. Där löper de hög risk att smittas av sexuellt överförbara sjukdomar, särskilt hiv.

Hur utnyttjas barnen?

Barnen som faller offer för människohandlarna behandlas som varor som säljs, köps och utnyttjas hänsynslöst; allt för att tjäna så mycket pengar som möjligt. Både flickor och pojkar utnyttjas exempelvis sexuellt, som billig arbetskraft eller soldater. Många adopteras bort eller tvingas begå stölder, tigga och smuggla narkotika. Många fråntas sina pass, hålls inlåsta eller saknar på andra sätt kontakt med det omgivande samhället – kanske för att de inte kan språket eller helt enkelt är så rädda att de inte vågar söka sig ut.

Svåra psykiska och sociala följder

Offren för människohandel utsätts bland annat för hot, misshandel, övergrepp, våldtäkt, tortyr, fysiska skador, förödmjukelser och förnedring. Barnen får förutom fysiska skador ofta mycket svåra trauman och andra psykiska men. Dessutom berövas de på sin barndom och ungdom. 

Handel med barn kan också få mycket allvarliga sociala följder, inte minst för de unga kvinnor och flickor som utsätts för sexuell exploatering. De som lyckas fly och återvända till sitt hemland möter en mycket tuff verklighet där de kan ha svårt att återanpassa sig. På grund av skam och stigmatisering accepteras de ofta inte av sin familj eller sin hemby och blir därför socialt utstötta. De får alltför sällan den hjälp och det stöd som de behöver och därför är risken stor att de på nytt utnyttjas i prostitution eller annan exploatering.

En flicka med mörkt hår lutar ansiktet mot knutna händer över sitt knä.

Den här unga kvinnan som ursprungligen är från Bangladesh såldes vid 14 års ålder till en bordell i Sonagachi, Indien. Nu lever hon i ett skyddat boende och har gått kurser i sömnad och brodyr.

Människohandel – en lönsam historia

Handel med människor är en omfattande, lönsam och ofta välorganiserad verksamhet som finns överallt i världen. Eftersom verksamheten är olaglig och sker i det fördolda finns ingen exakt statistik över hur många som drabbas.

Att människohandeln är så lönsam beror på att den sker i flera led med många aktörer. Människor kan, till skillnad mot andra varor, säljas om och om igen. Sexhandeln är en mycket lukrativ marknad för den som på något sätt är delaktig i att förmedla kontakter mellan köpare och offer. Det är vanligt att en hel kedja av personer finns bakom en flicka som prostituerar sig, till exempel rekryterare, pojkvänner, transportörer och hyresvärdar.

Varför säljs barn?

De främsta orsakerna till att handel med barn existerar är utbredd fattigdom och maktlöshet. Barnen kommer ofta från fattiga förhållanden och svåra sociala livsvillkor. De har många gånger levt i omgivningar med våld, missbruk och förtryck. En del har kanske inte ens gått i skolan. Många kidnappas och tvingas in i handeln, andra lockas av löften om jobb och ett bättre liv i något annat land. Vissa anar oråd, men är tillräckligt desperata för att vara beredda att pröva i princip vad som helst i hopp om att det ska bli bättre för familjen. Det förekommer även att föräldrar frivilligt skickar sina barn till ett annat land för att skydda dem mot våld eller mot tvångsrekrytering till militär verksamhet i hemlandet.

Att barn i hög grad utnyttjas beror på att de är lättare att exploatera än vuxna. I grunden handlar det också om att det finns människor som betraktar barn, särskilt flickor, som objekt utan några som helst rättigheter. Efterfrågan när det gäller sexuella tjänster, främst bland män, är ett annat skäl till att barn köps och säljs för att utnyttjas i prostitution.

Vilka är handelsvägarna?

Vägarna för människohandeln förändras hela tiden i takt med att de ekonomiska och politiska omständigheterna kräver det. Ändrad lagstiftning eller nya rutiner bland polis och tull kan också leda till att vägarna förändras. Men fortfarande sker handeln främst från landsbygd till stad och från fattigare till rikare regioner. Handeln med barn sker i alla riktningar i världen men de främsta vägarna fortsätter att vara från syd till nord och från öst till väst.

Unga kvinnor i Nonthaburi, Thailand, får lära sig hantverk medan de väntar på att resa hem till Laos. Flickorna som hamnar här har antingen gripits som illegala invandrare eller sökt hjälp och skydd av myndigheterna i Thailand efter att ha lurats in i sexindustrin eller annat slavarbete.

Hur ser verkligheten ut i Sverige?

Det saknas uppgifter om hur många barn som förs till Sverige varje år för att utnyttjas på olika sätt. De fall som hittills upptäckts handlar om barn som sålts för att utnyttjas i sexhandeln, delta i stöldligor eller för att tigga. Människohandeln är både välorganiserad och komplicerad. Offret befinner sig ofta i en beroendeställning till människohandlarna och ser inget annat alternativ än att vara lojala mot dem. Barnet ser ofta heller inget annat alternativ än att leva det liv som han eller hon lever just nu. Flickan eller pojken berättar därför sannolikt inte heller om sin situation och ber inte själv om hjälp.

I Sverige har regeringen gett jämställdhetsmyndigheten ansvaret för att samordna arbetet mot all form av människohandel. Det görs framför allt genom Nationellt Metodstödsteam mot prostitution och människohandel (NMT). Syftet är att utveckla och effektivisera samverkan mellan främst myndigheter, ge relevant utbildnings- och informationsmaterial och bedriva utbildningar på området.

Svensk lagstiftning

I brottsbalken finns en särskild bestämmelse som kriminaliserar människohandel, ett brott som kan ge upp till tio års fängelse.(2) Andra bestämmelser som kan aktualiseras i sammanhanget är koppleri, köp av sexuell tjänst, köp av sexuell handling av barn, olaga frihetsberövande och människosmuggling.(3) I Sverige är det förbjudet att köpa men inte att sälja sexuella tjänster. 2018 infördes även en helt ny paragraf om människoexploatering där särskilda bestämmelser infördes för brott mot barn.(4)

Socialtjänstlagen och lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) gäller för alla barn som vistas i Sverige. Det är alltså socialtjänsten som har det yttersta ansvaret för skydd och vård av barnen så länge de är i Sverige.

Källhänvisning

1) International Labour Oranization: A future without child labour (2002)

2) 4:1a Brottsbalken

3) 4:2, 6:9, 6:11-12 Brottsbalken samt 20:8-9 Utlänningslagen

4) 4:1b Brottsbalken

Internationell rätt

I barnkonventionen finns flera artiklar som ska skydda barn från att utnyttjas sexuellt. Artikel 34 handlar specifikt om varje barns rätt att skyddas mot sexuella övergrepp. Artikel 35 säger att staten är skyldig att vidta särskilda åtgärder för att förhindra bortförande, försäljning av och handel med barn. 

Vidare finns ett tilläggsprotokoll till barnkonventionen som specifikt handlar om handel med barn, barnpornografi och barnprostitution. Tilläggsprotokollet syftar till att ytterligare skydda barn från människohandel samt från att utnyttjas sexuellt. Sverige anslöt sig till tilläggsprotokollet år 2006, men den har inte inkorporerats i svensk rätt ännu.

Vad gör UNICEF i världen?

Vi arbetar för att förhindra människohandel genom opinionsbildning, driva rehabiliteringsprojekt och utbilda ansvariga myndigheter. En viktig del är det förebyggande arbetet. Föräldrar, lärare och barn i riskområden söks upp och informeras om den verklighet som ofta döljer sig bakom fagra löften om arbetstillfällen i städer och andra länder.

Globala utvecklingsmål som berör handel med barn

Mål 5: Jämställdhet (delmål 5.1, 5.2, 5.3)

Mål 10: Minskad ojämlikhet (delmål 10.2)

Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen (16.1, 16.2, 16.3, 16.9) 

Vi kämpar också för att alla barn ska få gå i skolan, där de skyddas mot exploatering och får kunskap om sina rättigheter. Vi samarbetar med polis och tull i olika länder för att tillsammans identifiera offer och genomföra räddningsaktioner. De barn som räddas från till exempel prostitution ges möjlighet att bearbeta sina upplevelser, chans att få utbildning och återförenas med sin familj, om det är bäst för barnet.

Vad gör UNICEF i Sverige?

I Sverige arbetar vi för att bilda opinion och påverka beslutsfattare i syfte att handeln med barn ska upphöra. Det krävs både förebyggande åtgärder och direkt hjälp till dem som utnyttjas i människohandeln. Målet är att varje enskilt barn ska få sina rättigheter enligt barnkonventionen respekterade.

UNICEF Sverige har tillsammans med Socialstyrelsen tagit fram skriften "Kan det vara människohandel?" som syftar till att hjälpa handläggare och utredare vid olika myndigheter att upptäcka barn som utsatts för människohandel. Här finns bland annat en checklista med frågor och åtgärder som kan behöva vidtas. "Kan det vara människohandel?" finns att ladda ner här.

NMT har också tagit fram och samlat material om människohandel och barn både i utbildningssyfte för olika professioner samt till barn.

Faktabladet är senast uppdaterat maj 2020.

Vad säger Barnkonventionen?

  1. Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.

  2. Vid alla beslut som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.

  3. Barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling.

  4. Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad.

  5. Barn ska skyddas från alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp.

  6. Barn som har utsatts för vanvård, utnyttjande, övergrepp, tortyr eller väpnade konflikter har rätt till rehabilitering och social återanpassning.

  7. Varje stat ska förhindra bortförande och försäljning av, eller handel med, barn.

Läs mer om barnkonventionen

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Få regelbunden information om vad vi gör och hur du kan vara med och förändra barns liv.