Handel med barn

Människohandel är en form av slaveri där framförallt barn och kvinnor behandlas som egendom

FN har gjort en grov beräkning att cirka 1,2 miljoner barn varje år utsätts för människohandel, så kallad trafficking. Men siffran är väldigt osäker. Handel med människor, inklusive barn, är idag den tredje största brottsliga verksamheten i världen, näst efter narkotika- och vapenhandel. Rekryteringsmetoderna består av allt från fagra löften om en bättre tillvaro och framtid till ren kidnappning. Över hela världen kämpar vi för att stoppa den här grymma exploateringen av barn och vi ser till att barnen som drabbas får rehabilitering.

  • Laos: Unga sexarbetande flickor.
    Jim Holmes
    Unga prostituerade i Laos. Unga lockas till Thailand med löftet om bra betalt arbete. Många slutar oavlönade som hushållsslavar eller inom sexindustrin. Där löper de hög risk att smittas av hiv och andra sexuellt överförbara sjukdomar.
  • En kvinna pratar med en tjej som säljer sex
    Jim-Holmes
    En kvinna pratar med en flicka som säljer sex i en liten bar i utkanten av Vientiane, Laos. UNICEF samarbetar med departementet för arbete och välfärd för att skydda barn mot människohandel.
  • Trafficking i Bangladesh och Indien
    UNICEF/Shehzad Noorani
    Den unga kvinnan på bilden kommer från Bangladesh. När hon var 14 såldes hon till en bordell i Sonagachi, Indien, där hon smittades med hiv. Nu lever hon i ett skyddat boende där hon får mediciner och har gått kurser i sömnad och brodyr.
  • Barn spelar upp en pjäs om handel med barn
    UNICEF/Ahsan Khan
    Aslam, 11 år, och hans skolkompisar i Bangladesh spelar en pjäs om handel med barn. Barnen kommer till det här barnvänliga centret, som stöds av UNICEF, efter skolan.

Vad innebär begreppet handel med barn?

Med handel med barn (så kallad child trafficking) menas enligt såväl internationell som svensk rätt att någon till exempel rekryterar, transporterar eller inhyser ett barn och tar kontroll över henne eller honom i syfte att utnyttja barnet på olika sätt. Ofta är tre länder inblandade: ursprungslandet (barnets boendeland), destinationslandet (det land som tar emot barnet) och transitländer (genomfartsländer). Människohandel kan dock även ske inom ett lands gränser.

Hur utnyttjas barnen?

Barnen som faller offer för människohandlarna behandlas som varor som säljs och köps och utnyttjas hänsynslöst, för att tjäna så mycket pengar som möjligt. Både flickor och pojkar utnyttjas exempelvis sexuellt, som billig arbetskraft och soldater, adopteras bort eller tvingas begå stölder, tigga och smuggla narkotika. Många fråntas sina pass, hålls inlåsta eller saknar på andra sätt kontakt med det omgivande samhället – kanske för att de inte kan språket eller helt enkelt för att de är så rädda att de inte vågar söka sig ut.

Svåra psykiska och sociala följder

Offren för människohandel utsätts bland annat för hot, misshandel, övergrepp, våldtäkt, tortyr, fysiska skador, förödmjukelser och förnedring. Barnen får förutom fysiska skador mycket svåra psykiska men och förlorar sin barndom och ungdom. Konsekvenserna blir trauma och depressioner.

Handel med barn kan också få mycket allvarliga sociala följder, inte minst för de unga kvinnor och flickor som sålts för sexuellt utnyttjande. De som lyckas fly och återvända till sitt hemland möter en mycket tuff verklighet där de har svårt att återanpassa sig. På grund av skam och stigmatisering accepteras de ofta inte av sin familj eller sin hemby och blir socialt utstötta. De får alltför sällan den hjälp till rehabilitering som de behöver och därför är risken stor att de på nytt utnyttjas i prostitution eller annan exploatering.

Världens tredje största organiserade brottslighet

Handel med människor är en omfattande, lönsam och ofta välorganiserad verksamhet som finns överallt i världen. Eftersom verksamheten är dold och olaglig, finns ingen exakt statistik över hur många som drabbas.

Att människohandeln är så lukrativ beror på att den sker i flera led med många aktörer. Människor kan, till skillnad mot andra varor, säljas om och om igen. Sexhandeln är en mycket lukrativ marknad för den som på något sätt är delaktig i att förmedla kontakter mellan köpare och offer. Det är vanligt att en hel kedja av personer finns bakom en flicka som prostituerar sig, till exempel rekryterare, pojkvänner, transportörer och hyresvärdar.

FN beräknar att de kriminella grupperna tjänar cirka sju miljarder dollar varje år på handeln med kvinnor och barn. Det innebär att människohandel idag är den tredje största brottsliga verksamheten i världen, näst efter narkotika- och vapenhandel.

Varför säljs barn?

De främsta orsakerna till att handel med barn existerar är utbredd fattigdom och maktlöshet. Barnen kommer ofta från fattiga förhållanden och svåra sociala livsvillkor. De har många gånger levt i omgivningar med våld, missbruk och förtryck och kanske inte gått i skola. Många kidnappas och tvingas in i handeln, andra lockas av löften om jobb och ett bättre liv i något annat land eller område. Andra anar oråd, men är tillräckligt desperata för att vara beredda att pröva i princip vad som helst i hopp om att det ska bli bättre för familjen. Det förekommer även att föräldrar frivilligt skickar sina barn till ett annat land för att skydda dem mot våld eller mot tvångsrekrytering till militär verksamhet i hemlandet.

Att barn i hög grad utnyttjas beror på att de är lättare att exploatera än vuxna. I grunden handlar det också om att det finns människor som betraktar barn, och särskilt flickor, som objekt utan några som helst rättigheter. Efterfrågan när det gäller sexuella tjänster, främst bland män, är ett annat skäl till att barn köps och säljs för att utnyttjas i prostitution.

Vilka är handelsvägarna?

Vägarna för människohandeln förändras hela tiden i takt med ekonomiska och politiska omständigheter, skärpning av lagstiftning eller att polis och tull blir mer uppmärksamma på problemet. Men fortfarande sker handeln främst från landsbygd till stad och från fattigare till rikare regioner. Handeln med barn sker i alla riktningar i världen men de främsta vägarna fortsätter att vara från syd till nord och från öst till väst.

Unga flickor lär sig hantverk
Jim Holmes
Unga kvinnor i Nonthaburi, Thailand, får lära sig hantverk medan de väntar på att resa hem till Laos. Flickorna som hamnar här har antingen gripits som illegala invandrare eller sökt hjälp och skydd av myndigheterna i Thailand efter att ha lurats in i sexindustrin eller annat slavarbete.

Hur ser verkligheten ut i Sverige?

Det saknas uppgifter om hur många barn som förs till Sverige varje år för att utnyttjas. De fall som hittills upptäckts handlar om barn som sålts för att utnyttjas i sexhandeln, delta i stöldligor eller för att tigga. Människohandeln är välorganiserad och komplicerad. Offret befinner sig ofta i en beroendeställning till människohandlarna och ser inget annat alternativ än att vara lojala mot dem. Barnet ser ofta heller inget annat alternativ än att leva det liv som han eller hon lever just nu. Flickan eller pojken berättar därför sannolikt inte heller om sin situation och ber inte själv om hjälp.
I Sverige har regeringen gett Länsstyrelsen i Stockholm uppdraget att samordna arbetet mot alla former av människohandel. Länsstyrelsen driver sedan 2009 ett Nationellt Metodstödsteam mot prostitution och människohandel (NMT). Syftet är att utveckla och effektivisera samverkan mellan främst myndigheter och ge relevant utbildnings- och informationsmaterial och bedriva utbildningar på området. 

Svensk lagstiftning

I brottsbalken finns en särskild bestämmelse om människohandel, ett brott som kan ge upp till tio års fängelse. Andra bestämmelser som kan vara relevanta i sammanhanget gäller koppleri, köp av sexuell tjänst, köp av sexuell handling av barn, olaga frihetsberövande och människosmuggling (2). I Sverige är det förbjudet att köpa sexuella tjänster, men inte att sälja, det vill säga att prostituera sig. Enligt utlänningslagen kan den som varit utsatt för människohandel få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd under den tid som en rättegång pågår. Däremot är det svårt att få ett permanent uppehållstillstånd.

Socialtjänstlagen och lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) gäller för alla barn som vistas i Sverige. Det är alltså socialtjänsten som har ansvar för skydd och vård av barnen så länge de finns i Sverige. Lagen om god man för ensamkommande barn anger att ett barn som vid ankomsten till Sverige är skilt från sina föräldrar har rätt att få en god man.

Internationell rätt

I FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) finns flera artiklar som ska skydda barn från att utnyttjas i sexuell exploatering. Artikel 34 handlar specifikt om varje barns rätt att skyddas mot sexuella övergrepp. Artikel 35 säger att staten är skyldig att vidta särskilda åtgärder för att förhindra bortförande och försäljning av eller handel med barn. 

År 2000 antog FN:s generalförsamling ett fakultativt protokoll till barnkonventionen som handlar om åtgärder mot handel med barn, barnpornografi och barnprostitution. Tilläggsprotokollet syftar till att ytterligare skydda barn från att utnyttjas i sexuell exploatering.

Vad gör UNICEF i världen?

Vi arbetar för att förhindra människohandel genom att påverka lagstiftning, driva rehabiliteringsprojekt och utbilda ansvariga myndigheter. En viktig del är det förebyggande arbetet. Föräldrar, lärare och barn i riskområden söks upp och informeras om den verklighet som ofta döljer sig bakom fagra löften om arbetstillfällen i städer och andra länder.

Vi kämpar också för att alla barn ska få gå i skolan, där de skyddas mot exploatering och får kunskap om sina rättigheter. Vi samarbetar med polis och tull i olika länder för att tillsammans identifiera offer och genomföra räddningsaktioner. De barn som räddas från till exempel prostitution ges möjlighet att bearbeta sina upplevelser, chans att få utbildning och återförenas med sin familj, om det är bäst för barnet.

Vad gör UNICEF i Sverige?

I Sverige arbetar vi för att bilda opinion och påverka beslutsfattare i syfte att handeln med barn ska upphöra. Det krävs både förebyggande åtgärder och direkt hjälp till dem som utnyttjas i människohandeln. Målet är att varje enskilt barn ska få sina rättigheter enligt barnkonventionen respekterade (se ovan).

UNICEF Sverige har tillsammans med Socialstyrelsen tagit fram skriften "Kan det vara människohandel?" som syftar till att hjälpa handläggare och utredare vid olika myndigheter att upptäcka barn som utsatts för människohandel. Här finns bland annat en checklista med frågor och åtgärder som kan behöva vidtas. "Kan det vara människohandel?" finns att ladda ner här eller beställa gratis från Unicefbutiken.

UNICEF Sverige anser att det krävs omfattande insatser för att förebygga handeln med barn och hjälpa de barn som drabbats. Vi arbetar därför för:

  • En skärpt och tydlig lagstiftning som innehåller en särskild bestämmelse om människohandel med barn i brottsbalken. Det måste framgå av lagen vilken typ av exploatering som barn kan vara utsatta för. Barn under 18 år måste ha ett absolut skydd.
  • Ökade utbildningsinsatser för personal inom rättsväsendet, socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Det krävs både ökad kunskap om vad människohandel är och om hur myndigheterna ska agera om misstanke finns att ett barn är utsatt för det.
  • Bättre hjälp och stöd till de barn som är offer för människohandel. Utgångspunkten måste vara barnets bästa och att en ordentlig utredning görs om lämpliga insatser. Samarbete krävs mellan socialtjänst, polis och Migrationsverket, samt kontakter med myndigheter och organisationer i barnets hemland.
  • En nationell handlingsplan mot människohandel med särskilda åtgärder för att bekämpa handeln med barn.
  • Att regeringen tar initiativ inom EU för att främja politisk vilja och avsätta resurser så att människohandeln med barn upphör.
  • Förbättrad statistik för att veta hur många barn som faller offer för människohandeln i Sverige och om den, som det befaras, ökar.

Källhänvisning:

1) ILO: A future without child labour, www.ilo.org/wcmsp5/groups/public/@dgreports/@dcomm/@publ/documents/publication/wcms_publ_9221124169_en.pdf
2) Brottsbalken 4:1a 

 

Faktabladet är senast uppdaterat april 2017.

 

Vad säger Barnkonventionen?

  • 2

    Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.

  • 3

    Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn.

  • 6

    Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling.

  • 12

    Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad.

  • 34

    Varje barn har rätt att skyddas mot sexuella övergrepp och mot att utnyttjas i prostitution och pornografi.

  • 39

    Ett barn som utsatts för övergrepp eller utnyttjande har rätt till rehabilitering och social återanpassning.

  • 35

    Ingen får köpa eller sälja ett barn. Staten ska bekämpa handel med barn.

Läs mer om Barnkonventionen

Var med och kämpa vid barnens sida varje dag, året runt. Bli Världsförälder.

  • Du hjälper utsatta barn över hela världen.
  • Du är med under hela uppväxten – från mammas mage till vuxenlivet.
  • Du ger pengar varje månad. Enkelt och kostnadseffektivt via autogiro.