Default hero image

Barn och familjer som flytt

till Sverige – det här gäller

Över 1,8 miljoner barn har flytt från kriget i Ukraina. Fler och fler anländer nu också till Sverige. Men vad gäller för de människor som flyr från Ukraina, och vilka rättigheter har barn? UNICEF Sverige har sammanställt viktig information till dig som har kontakt med barn och familjer som flytt från Ukraina.

Detta gäller i korthet för barn som flytt från Ukraina:

  • Barn som flytt från Ukraina ska registreras hos Migrationsverket så fort som möjligt. 

  • Ensamkommande barn har rätt till en god man som hjälper dem i kontakten med myndigheterna samt med rättsliga, ekonomiska och personliga ärenden.

  • Kommunen som barnet har blivit anvisad ansvarar för skola och förskola samt för boende för de barn som är ensamkommande.

  • Migrationsverket ansvarar för tillfälligt boende för de barn som kommer till Sverige tillsammans med sin familj.

  • Barnen har i princip samma rättigheter som andra barn i Sverige vad gäller rätten till sjukvård, utbildning, att få komma till tals och vara delaktig i beslut som berör dem.

  • Att beviljas uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet är inte samma sak som att beviljats asyl.

Varför är det viktigt att barn registreras hos Migrationsverket?

Barn behöver snabbt få tillgång till skola, förskola och fritidsaktiviteter. För barn som upplevt svåra situationer är det viktigt att skapa en lugn, trygg och förutsägbar tillvaro. Rutiner och aktiviteter hjälper barn som har varit med om svåra situationer att hantera stress och oro. Det är också viktigt att myndigheter är i kontakt med barnen för att kunna få en bild av om de är i behov av skydd och stöd, och om de behöver sjukvård och vacciner. 

  • Barn som registrerar sig hos Migrationsverket har rätt till skydd och stöd av kommuner och socialtjänst. 

  • Myndigheter och kommuner kan kontrollera var barnen befinner sig och hur de behandlas. Det finns en risk att barn som inte är registrerade, särskilt barn som kommit utan en förälder eller annan vårdnadshavare (ensamkommande barn), faller offer för människohandel eller utnyttjas på andra sätt. 

  • Möjligheten att komma i kontakt, och återförenas, med anhöriga ökar när barn registreras. 

  • Registrering är nödvändig för att få tillgång till mat och logi från det allmänna och för att barn ska få möjlighet att gå i skolan. 

Ukrainska medborgare med biometriska hemlandspass eller Schengenvisum har möjlighet att vistas i Sverige i 90 dagar utan uppehållstillstånd och behöver inte kontakta Migrationsverket efter inresa. Det går alltså för dessa personer att vänta med att registrera sig om de själva har ordnat med boende. 

De personer som kommer till Sverige på flykt från Ukraina kan omfattas av EU:s massflyktsdirektiv, och/eller vara asylsökande. Migrationsverket är den myndighet som ansvarar för asylprövningen och för registrering av personer som kommer från Ukraina och omfattas av massflyktsdirektivet (se nedan). 

Vad innebär det att vara god man för ett ensamkommande barn?

Då ensamkommande barn inte har någon vuxen företrädare som kan stötta och hjälpa dem har de efter ankomsten till Sverige rätt till en god man. God man ska förmedlas via socialtjänsten, och det ska göras direkt efter att barnet har registrerats och blivit anvisad en kommun.

  • Att vara god man för ensamkommande barn innebär att företräda barnet i vårdnadshavares och förmyndares ställe. Det betyder att den gode mannen har rätt och skyldighet att bestämma i alla frågor som rör barnets angelägenheter, såväl personliga som ekonomiska och rättsliga. 

  • God man har ingen försörjningsplikt för barnet och ansvarar inte heller för den faktiska vården. Det ansvaret har familjehemmet, HVB-hemmet eller stödboendet, eller i sista hand socialsekreteraren. Samma regler gäller för ensamkommande barn som för placerade barn, enligt socialtjänstlagen.

  • En god man för asylsökande barn ska hjälpa till i kontakt med Migrationsverket och vara med när barnet söker asyl. Barn som omfattas av massflyktsdirektivet behöver enligt nuvarande tolkning inte någon god man vid registrering enligt direktivet. Däremot behöver de en god man som hjälper dem i andra rättsliga och ekonomiska frågor.

För ensamkommande barn som beviljats uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet ska en kommun anvisas på samma sätt som för asylsökande ensamkommande barn. Den kommun som barnet anvisas till, anvisningskommunen, ansvarar för att barnet får det stöd och den hjälp som hen behöver enligt socialtjänstlagen. Kommunen ansvarar då för barnet och ska utreda barnets behov, fatta beslut om insatser, ordna ett lämpligt boende och se till att barnet erbjuds skolundervisning och god man. 

Vem ansvarar för skola, förskola och bostad?  

Kommunen som barnet har blivit anvisad till ansvarar för att barnet får möjlighet att gå i skola eller förskola. Asylsökande barn och barn som omfattas av massflyktsdirektivet har rätt till förskola och skola (dock ej skolplikt). 

Kommunen ansvarar också för att ordna boende åt ensamkommande barn och unga. Det finns olika boenden för ensamkommande barn och unga. Ofta ordnar kommuner plats på så kallade HVB-hem (hem för vård och boende). Barn kan också bo i familjehem. Ibland är familjehemmet hos en släkting eller närstående. Kommunen kontrollerar och tar ställning till om boendet är lämpligt för barnet.

Migrationsverket ansvarar för tillfälligt boende för de barn som kommer till Sverige med sin familj, om de inte kan ordna boende på egen hand. Detta gäller både barn som söker asyl och barn som får ett tillfälligt tillstånd enligt massflyktsdirektivet. Familjen kan inte själva välja ort för boende utan blir anvisade ett boende av Migrationsverket.

Vilka rättigheter har barn som flytt från Ukraina?

Asylsökande barn och barn som omfattas av massflyktsdirektivet har i princip samma rättigheter som andra barn i Sverige vad gäller rätten till sjukvård, utbildning, att få komma till tals och vara delaktig i beslut som berör dem. 

De har också rätt att få information om sina rättigheter under tiden de befinner sig i Sverige. Informationen ska vara tillgänglig på ett språk de förstår samt anpassad efter mognad och utveckling. 

Det svenska regelverket skiljer sig åt inom vissa områden för asylsökande barn som kommer med familj jämfört med barn utan vårdnadshavare, det vill säga ensamkommande barn.

Vilka möjligheter finns att söka ekonomiskt stöd? 

De som har flytt från Ukraina och som får uppehållstillstånd med stöd av massflyktsdirektivet omfattas av lagen om mottagande av asylsökande (LMA). Det innebär att de har rätt till bistånd i enlighet med den lagen.

Bistånd som ges enligt LMA är boende och ekonomiskt stöd. Det stöd som betalas ut (dagersättning) ska räcka till mat, kläder, sjukvård, medicin, tandvård, hygienartiklar samt andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter.

Ensamkommande barn som är under 16 år ansöker om bistånd med hjälp av sin gode man.

Personer med uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet, och asylsökande, kan även ansöka om så kallat särskilt bidrag om de är i behov av ekonomiskt bistånd utöver sin dagersättning. Det särskilda bidraget kan exempelvis täcka kostnader för glasögon, mediciner eller andra hjälpmedel.

Vad innebär massflyktsdirektivet?

I början av mars aktiverade EU massflyktsdirektivet. Det innebär att personer från Ukraina som flytt efter 24 februari omedelbart ska erbjudas uppehållstillstånd och arbetstillstånd i EU. 

De personer som omfattas av direktivet är medborgare i Ukraina, personer som har fått uppehållstillstånd i Ukraina som flykting eller alternativt skyddsbehövande, och familjemedlemmar till någon av dessa grupper. För att omfattas av direktivet ska man ha lämnat landet den 24 februari 2022 eller senare. Vuxna måste också ha ett giltigt pass eller andra ukrainska id-handlingar. Den grupp personer som omfattas av direktivet kan komma att utökas. 

Någon individuell prövning för uppehållstillstånd och arbetstillstånd behövs inte. Vid ankomst till Sverige ska personerna identifiera sig, registreras, fotograferas och lämna fingeravtryck. I normalfallet räcker det för att få ett uppehålls- och arbetstillstånd i enlighet med direktivet. 

Tillståndet är tidsbegränsat och gäller till och med den 4 mars 2023, med möjlighet till förlängning. Total maxtid för tillståndet är tre år. 

Barn som beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet har samma rättigheter som barn som söker asyl. Att beviljas uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet är dock inte samma sak som att ha beviljats asyl. Personer som fått uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet kan när som helst välja att även söka asyl. Då sker en individuellt prövning av skyddsbehov. 

Vad gäller för asylsökande från Ukraina?

För att omfattas av de svenska asylreglerna måste en registrering ske hos Migrationsverket.  Den som söker asyl blir då formellt asylsökande och får därmed ta del av de rättigheter som följer under hela asylprocessen.

Migrationsverket är den myndighet som ansvarar för asylprövningen. Den kommun dit de asylsökande har blivit anvisade efter registrering ansvarar för skolgång, vård och omsorg.

De personer som har beviljats uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet har i princip samma rättigheter som de som söker asyl. Därför gäller det som beskrivs nedan både massflyktingar och asylsökande. 

Kopiera länk

Relaterade artiklar

Mamma och dotter - flyktingar Sudan 2023
Sudan

Det brutala kriget i Sudan har resulterat i världens största barnflyktingkris. Över 4 miljoner barn är på flykt från våldet. Miljontals barn är uttorkade och lider av allvarlig undernäring. Och då har den årliga svältperioden inte ens börjat.

Pakistan-oversvamning-mammaochbarn-2022
Klimatförändringar

Den 6 oktober publicerar UNICEF en ny rapport som visar hur klimatförändringar och extremväder tvingar barn på flykt runt om i världen och vilka förödande konsekvenser detta får.

_0011348 (1).JPG
Guatemala

Varje år lämnar tusentals ensamma barn Guatemala för att ta sig till USA, i jakt på ett bättre liv. Men vägen är lång och farlig och innebär stora risker. Många av barnen stoppas på vägen och skickas tillbaka igen, ofta med skuldkänslor inför familjen för att de inte lyckats. UNICEF hjälper barnen att bearbeta trauman men även att återintegrera dem i samhället.