En rättighetsbaserad skola genomsyras av barnkonventionen

1. En arbetsmodell som utgår från barnkonventionen

Arbetsmodellen har utvecklats av UNICEF internationellt och har sedan anpassats efter den svenska skolans förutsättningar och styrdokument. Modellen är flexibel och anpassas efter varje skolas specifika förutsättningar. Rättighetsbaserad skola är anpassad för förskoleklass till årskurs nio och kan även användas av gymnasiet. En stor del av det arbete som redan görs på skolan och som relaterar till barnets mänskliga rättigheter kan ingå i modellen.

Målet är att barnkonventionen ska genomsyra skolans visioner, värderingar och praxis. Grundprinciperna i konventionen blir vägledande för de beslut som tas på skolan och i samspelet mellan elever, lärare och andra personer som arbetar i skolans närhet.

2. Rättighetsbaserad skola bygger på fem grundstenar:

1. Kunskap om barnkonventionen

Alla på skolan, som skolledning, skolpersonal, elever och föräldrar, får kunskap om principerna i barnkonventionen och förstår hur dessa relaterar till skolans miljö och sina egna roller. (Artikel 42 i barnkonventionen)

2. Ökat elevinflytande

Varje elev ges regelbundna möjligheter att delta i skolans utveckling och uttrycka sin mening och höras i frågor som rör henne/honom. Beslutsfattare ges möjlighet att beakta barnens åsikter och ge återkoppling kring beslut. (Artikel 12)

3. Engagemang för sina och andra barns rättigheter

Eleverna ges regelbundna tillfällen i samtliga ämnen att lära sig mer om sina och alla andra barns rättigheter i världen och bli aktiva utövare av dessa, både i relation till sig själva, varandra och i solidaritet med andra. Eleverna uppmuntras att agera både lokalt och globalt. (Artikel 4, 2, 12)

4. Implementering: Barnkonventionens principer praktiseras i verksamheten

Barnkonventionen genomsyrar skolans visioner, värderingar och mål. Skolledning arbetar med en tydlig förankring av barnkonventionen i alla led. Principerna i konventionen praktiseras i de vardagliga kontakterna mellan lärare och elever och används som referenspunkt i utarbetande av regler och förhållningssätt. (Artikel 4)

5. Sam­verkan

Skolan och det omgivande samhället bygger ett nära samarbete där barnets rättigheter står i centrum. Samverkan mellan skola och till exempel polis, socialtjänst och BUP utvecklas för att fånga upp och stärka utsatta elever. (Artikel 6, 2, 3)

3. Rättighetsbaserad skola går i linje med skolans övriga initiativ och styrdokument

Att arbeta rättighetsbaserad är förankrat i både skollagen (2010:800) och Läroplanen (Lgr11) som beskriver att var och en som verkar inom skolan ska främja, förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och att utbildningen ska utformas i överensstämmelse med dessa rättigheter. Att på en skola börja arbeta rättighetsbaserat innebär alltså inte att ett nytt perspektiv tillkommer på projektlistan, det är redan ett av skolans huvuduppdrag.

Praktiskt arbete med barnets mänskliga rättigheter har förmodligen tidigare bedrivits både i undervisning och under en rad andra insatser så som genom likabehandlingsplaner, arbete med delaktighet, jämställdhet, tillgänglighet, genus, miljö och hållbarhet.

Med en rättighetsbaserad skola får skolan ett samlande ramverk för att arbeta i enlighet med sitt uppdrag där de initiativ som redan görs på skolan kan ingå eller förstärkas. Eleverna är exempelvis genom modellen aktiva i arbetet med att utveckla likabehandlingsplanen. Rättighetsbaserad skola fungerar som ett paraply där samtliga insatser som görs på skolan kan ingå. Elever och skolpersonal identifierar områden där skolan har utvecklingsmöjligheter och arbetar tillsammans med att säkerställa skyddet för barnets rättigheter på skolan.

4. Forskning visar goda resultat

En forskningsstudie med över 1600 rättighetsbaserade skolor i Storbritannien och Kanada visade bland annat att: 

• Elever i de rättighetsbaserade skolorna blev bättre på att ta vara på och värna sina rättigheter, exempelvis rätten till inflytande.

• Eleverna fick större lust att delta i skolans utveckling och de bidrog mer aktivt till att skapa en trygg och inkluderande miljö för alla elever på skolan.

• Diskussionerna om värderingar utifrån barnkonventionen främjade elevernas respekt för olikheter vilket i sin tur minskade förekomsten av mobbning och trakasserier.

• Ökad delaktighet och inflytande på skolan ökade elevernas självförtroende och resulterade även i ökad trivsel.

Utöver resultaten för eleverna utvecklade skolan sin förmåga att skydda barn från kränkningar och övergrepp, exempelvis genom ökad samverkan mellan skola, socialtjänst och andra samhällsfunktioner. Resultat från forskningen visade också att lärarnas trivsel ökade.

Källor: Forskningen består av en treårig studie utförd av forskare på universitet i Sussex och Brighton.