Skolor / Rättighetsbaserad skola

En Rättighetsbaserad skola genomsyras av barnkonventionen

En Rättighetsbaserad skola är ett initiativ av UNICEF Sverige där hela skolans arbete tar sin utgångspunkt i barnkonventionen. Syftet är att aktivt stärka respekten, skyddet och främjandet av barns mänskliga rättigheter inom skolan.

En arbetsmodell som utgår från barnkonvetionen

Rättighetsbaserad skola är en arbetsmodell som har sin utgångspunkt i barnkonventionen med syftet att aktivt stärka respekten, skyddet och främjandet av barns mänskliga rättigheter inom hela skolans verksamhet. Arbetsmodellen har utvecklats av UNICEF internationellt och sedan anpassats efter den svenska skolans förutsättningar och styrdokument. Modellen är flexibel och anpassas efter varje skolas specifika förutsättningar och mycket av det arbete som redan görs på skolan som relaterar till barnets mänskliga rättigheter kan ingå i modellen.

Arbetet grundar sig på fem byggstenar – kunskap om barnkonventionen, ökat elevinflytande, barnets rättigheter i skolans styrning, engagemang för sina och andra barns rättigheter och ökad samverkan mellan skolan och omgivande instanser såsom BUP, socialttjänst, polis etc.

Målet är att barnkonventionen ska genomsyra skolans visioner, värderingar och praxis. Grundprinciperna i konventionen blir vägledande för alla beslut som tas på skolan och i samspelet mellan elever, lärare och andra personer som arbetar i skolans närhet. Genom arbetsmodellen deltar barnen aktivt i skolans organisering.

Rättighetsbaserad skola bygger på fem grundstenar

I en Rättighetsbaserad skola får eleverna kunskap om sina mänskliga rättigheter samtidigt som rättigheterna uppfylls i samtliga relationer mellan elever och pedagoger och annan personal på skolan. På detta sätt får eleverna både teoretisk och praktisk kunskap om sina rättigheter. Arbetet med en rättighetsbaserad skola är därigenom både en struktur för skolledning, en metod för lärande och ett ämnesområde. Modellen för rättighetsbaserad skola bygger på följande fem områden:

Kunskap om barnets rättigheter

Alla på skolan, som skolledning, skolpersonal, elever och föräldrar, får kunskap om principerna i barnkonventionen och förstår hur dessa relaterar till skolans miljö och sina egna roller. Artikel 42.

Ökat elevinflytande

Varje elev ges regelbundna möjligheter att delta i skolans utveckling och uttrycka sin mening och höras i frågor som rör henne/honom. Beslutsfattare ges möjlighet att beakta barnens åsikter och ge återkoppling kring beslut. Artikel 12.

Engagemang för sina och andra elevers rättigheter

Eleverna ges regelbundna tillfällen i samtliga ämnen att lära sig mer om sina och alla andra barns rättigheter i världen och bli aktiva utövare av dessa, både i relation till sig själva, varandra och i solidaritet med andra. Eleverna uppmuntras att agera både lokalt och globalt. Artikel 4, 2, 12

Barnkonventionens principer praktiseras i verkligheten

Barnkonventionen genomsyrar skolans visioner, värderingar och mål. Skolledning arbetar med en tydlig förankring av barnkonventionen i alla led. Principerna i konventionen praktiseras i de vardagliga kontakterna mellan lärare och elever och används som referenspunkt i utarbetande av regler och förhållningssätt. Artikel 4

Samverkan

Skolan och det omgivande samhället bygger ett nära samarbete där barnets rättigheter står i centrum. Samverkan mellan skola och till exempel polis, socialtjänst och BUP utvecklas för att fånga upp och stärka utsatta elever. Artikel 6, 2, 3.

Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla”

Skolans värdegrund och uppdrag Lgr11

Rättighetsbaserad skola i linje med skolans övriga initiativ och styrdokument

Att arbeta rättighetsbaserad är förankrat i både skollagen (2010:800) och Läroplanen (Lgr11) som beskriver att var och en som verkar inom skolan ska främja, förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och att utbildningen ska utformas i överensstämmelse med dessa rättigheter. Detta uppdrag är dessutom förtydligat i den senaste skollagen och läroplanerna. Att på en skola börja arbeta rättighetsbaserat innebär alltså inte att ett nytt perspektiv tillkommer på projektlistan, det är redan ett av skolans huvuduppdrag.

Praktiskt arbete med barnets mänskliga rättigheter har förmodligen tidigare bedrivits både i undervisning och under en rad andra insatser så som genom likabehandlingsplaner, arbete med delaktighet, jämställdhet, tillgänglighet, genus, miljö och hållbarhet.

Med ”En Rättighetsbaserad skola” får skolan ett samlande ramverk för att arbeta i enlighet med sitt uppdrag där de initiativ som redan görs på skolan kan ingå eller förstärkas. Eleverna är exempelvis genom modellen aktiva i arbetet med att utveckla likabehandlingsplanen. Rättighetsbaserad skola fungerar som ett paraply där samtliga insatser som görs på skolan kan ingå. Elever, lärare och föräldrar identifierar områden där skolan har utvecklingsmöjligheter och arbetar tillsammans med att säkerställa skyddet för barnets rättigheter på skolan.

Erfarenheter och resultat från Storbritannien

Initiativet till ”Rättighetsbaserade skolor” togs av UNICEF i Storbritannien och används idag på flera tusen skolor i Storbritannien och i flera andra länder, bland annat Kanada, Tyskland, Slovenien och Spanien. Forskning (1) med över 1600 Rättighetsbaserade skolor i Storbritannien och Kanada har visat följande resultat för eleverna:

  • Elever i de Rättighetsbaserade skolorna blev mer aktiva som utövare av sina rättigheter. Det gällde exempelvis rätten till inflytande men också att slå larm när de blev utsatta för kränkningar eller övergrepp.
  • Elevernas lust att delta i skolans utveckling ökade och de bidrog mer aktivt till att skapa en trygg och inkluderande miljö för alla elever på skolan.
  • Diskussionerna om värderingar utifrån barnkonventionen främjade elevernas respekt för olikheter vilket i sin tur minskade förekomsten av mobbning och trakasserier.
  • Ökad delaktighet och inflytande på skolan ökade elevernas självförtroende och resulterade även i ökad trivsel.
  • Med större delaktighet i utformningen av undervisningen ökade elevernas studiemotivation med förbättrade studieresultat till följd.
  • Eleverna ökade sin förståelse för globala samband och blev mer engagerade i social rättvisa för barn i världen ur ett rättighetsperspektiv.

Utöver resultaten för eleverna utvecklade skolan sin förmåga att skydda barn från kränkningar och övergrepp, exempelvis genom ökad samverkan mellan skola, socialtjänst och andra samhällsfunktioner. Resultat från forskningen visade också att lärarnas trivsel ökade.

Källor:

(1) Forskningen består av en treårig studie utförd av forskare på Universitet  i Sussex och Brighton och går att finna här: https://www.unicef.org.uk/Documents/Education-Documents/RRSA_Evaluation_Report.pdf