Gör barnkonventionen till svensk lag

Trots att Sverige förbundit sig att följa barnkonventionen finns det brister i både lagstiftning och praxis. FN:s barnrättskommitté som granskar hur stater följer barnkonventionen har flera gånger kritiserat Sverige. Därför arbetar vi för att barnkonventionen ska göras till svensk lag, så att barns rättigheter verkligen tas på allvar.

  • Allvarlig blond liten pojke
    UNICEF/Roger LeMoyne

Barnkonventionens status i Sverige

FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen, är ett rättsligt bindande dokument som innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Barnkonventionen antogs den 20 november 1989 av FN:s generalförsamling. Idag har 196 stater ratificerat (förpliktat sig att följa) barnkonventionen. USA är därmed det enda landet som inte har ratificerat barnkonvention.

Den svenska regeringen ratificerade konventionen 1990 utan några reservationer (1). Men trots det gäller inte barnkonventionen som svensk lag idag. Det innebär att konventionen inte har samma status som andra svenska lagar utan avfärdas av många myndigheter och politiker. I stället för inkorporering av barnkonventionen har Sverige valt en transformeringsmetod som innebär att våra lagar ändras och anpassas till konventionens bestämmelser.

UNICEF Sverige anser att den metoden inte är tillräcklig för att garantera barn deras rättigheter. I stället kräver vi att transformeringsmetoden kombineras med en inkorporering som gör barnkonventionen till lag. Vi anser att en kombination av båda metoderna skulle bättre främja barns rättigheter i stort.
 

Efter många år av påverkansarbete beslutade regeringen om en särskild utredning med uppdraget att bland annat lämna förslag på en lag om inkorporering av barnkonventionen (länk till tilläggsdirektiv 2015:16). Förslaget presenterades i mars 2016 och förslag på ny lag förväntas träda i kraft 1 januari 2018 (se regeringens sida). Arbetet med att göra barnkonventionen till svensk lag har således kommit en bra bit på väg men är ännu inte formellt beslutat och klart.

Barnkonventionens status i andra länder

Konsekvenser och effekter av en ratificering varierar från land till land beroende på landets rättssystem. I länder med s.k. monistiska rättssystem, som finns i exempelvis USA, Frankrike, Holland och Belgien, får internationella konventioner automatiskt samma status som de nationella lagarna i och med ratificeringen. I länder med s.k. dualistiska system måste konventionen införlivas i den nationella rätten via ändringar av de nationella lagarna. Exempel på länder som tillämpar dualistiska rättssystem är Storbritannien, Tyskland, Italien och de skandinaviska länderna.

Det finns idag 94 länder som har inkorporerat barnkonventionen som lag fullt ut (både länder med så kallade monistiska och dualistiska rättssystem). Barnkonventionen gäller då som nationell lag.

Norge som modell

Barnkonventionen inkorporerades i norsk rätt och gjordes till norsk lag år 2003. Anpassningen av norska lagar till konventionen, genom s.k. transformering, har fortsatt parallellt. Enligt norsk lag, ska barnkonventionen ha företräde vid konflikt med andra lagar.

Under hösten 2009 gjordes en utvärdering av norsk lag och praxis i förhållande till barnkonventionen. Utredningen visade att barnkonventionen har generellt sett stärkt barnets rättsliga ställning och gett konventionen högre juridisk status. Barnkonventionen tas även på större allvar och kan användas som rättskälla.

UNICEF Sverige förespråkar den norska modellen, d.v.s. att göra barnkonventionen till svensk lag och att parallellt fortsätta med att anpassa svenska lagar till konventionen genom transformering.

Den svenska regeringen har noga studerat Norge och menar att man kommer att se till deras  modell för den fortsatta svenska processen att göra barnkonventionen till lag. 

Varför behöver barnkonventionen bli svensk lag?

Om barnkonventionen blir svensk lag, skulle det innebära att det enskilda barnets rättssäkerhet stärks och att barnets bästa kommer i främsta rummet på ett tydligare sätt än idag. Dessutom skulle barns rättigheter och ställning stärkas, särskilt inom det svenska rättsväsendet. Vidare skulle de svenska reglerna tolkas utifrån konventionen sedd i sin helhet. Viktigt att komma ihåg är att de åtgärder som redan har vidtagits i svensk lagstiftning inte skulle vara betydelselösa utan kvarstå och kompletteras med fler ändringar.

Barnkonventions juridiska status skulle stärkas

Trots att Sverige har förbundit sig att följa barnkonventionen finns det idag brister i både vår lagstiftning och praxis. Om barnkonventionen gällde som lag skulle fler svenska lagar och bestämmelser som rör barn tas på större allvar och gälla alla barn i Sverige. I exempelvis asylärenden skulle beslut kunna fattas med stöd av barnkonventionen som bl.a. har barnets bästa som grundprincip.

Formuleringen om barnets bästa har tillkommit i svenska lagar för att Sverige har förbundit sig att följa barnkonventionen. Förutom i utlänningslagen hittar vi principen i bl.a. socialtjänstlagen och lagen om vård av unga. Men trots att principen om barnets bästa finns i vissa lagar, är det ofta den inte tillämpas. Enligt barnkonventionen ska barnets bästa komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn, vilket är en starkare formulering än i bl.a. annat utlänningslagen. Att göra barnkonventionen till lag skulle bl.a. stärka grunden för denna princip och hela barnkonventionen.

Ett annat exempel där barnkonventionen skulle stärka barns rättigheter är vid en konflikt mellan svensk lag och barnkonventionen. Enligt dagens system är det svensk lag som gäller vid en sådan konflikt. Utlänningslagen ”vinner” alltså över barnkonventionen, men även annan lagstiftning, såsom lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). UNICEF Sverige anser att barnkonventionen borde väga tyngst. Även FN:s barnrättskommitté anser att internationella åtaganden bör prioriteras framför den nationella rätten när de två rättssystemen står i konflikt med varandra. Barnrättskommittén anser också att det är viktigt att se till att all relevant nationell lagstiftning överensstämmer med konventionen.

Lyssna mer på barnen

Det förekommer även brister i svensk praxis i fråga om barns rätt att komma till tals. Flera fall visar att barn inte har fått komma till tals i vårdnadstvister, vid utredningar inom socialtjänsten eller i asylprocessen. Andra exempel visar att barn har fått göra sin röst hörd, men på ett sätt som inte tagit hänsyn till barnets bästa och där barnet till och med blivit kränkt. UNICEF Sverige anser att rätten att komma till tals skulle få större genomslag om barnkonventionen som helhet gällde som lag. Det skulle också tydligare visa att bestämmelserna i konventionen hänger samman och utgör en helhet.

Ett barnrättsperspektiv i vardagen

Barnkonventionen är ett grundläggande folkrättsligt instrument som innehåller bestämmelser om barns mänskliga rättigheter. Dess bestämmelser formar en syn på barn som individer med egna, självständiga rättigheter som myndigheterna är skyldiga att ta på allvar. Därför tycker UNICEF Sverige att den måste få en starkare ställning i Sverige. De fördelar vi ser med en inkorporering d.v.s. att barnkonventionen görs till svensk lag är att:

  • Barnkonventionens innehåll och syn på barn skulle tas på större allvar och få större genomslag i praktiken på såväl statlig som kommunal nivå.
  • Barns rättigheter och ställning skulle stärkas generellt, särskilt inom rättsväsendet.
  • Det skulle ställas högre krav på kompetens hos våra beslutsfattare, myndigheter och domstolar om barns behov och rättigheter.
  • Barnkonventionen skulle bli direkt tillämpbar i svenska domstolar och vid andra myndigheter, till exempel Migrationsverket, och därmed skulle dess bestämmelser åberopas oftare.
  • Det skulle skapas en nationell praxisutveckling om barnkonventionens innehåll som skulle göra bestämmelserna om barns rättigheter tydligare.
  • Ett barnrättsperspektiv skulle bli ett verkligt inslag i varje beslutsfattares vardag.
  • Barnkonventionens bestämmelser skulle fungera som en självklar och obligatorisk måttstock när nya lagar arbetas fram.
  • Rättigheterna enligt konventionen skulle åberopas oftare vilket i sin tur skulle öka kunskapen om konventionens bestämmelser.
  • Eventuella luckor i lagstiftningen skulle kunna upptäckas och hanteras genom kompletterande lagstiftning.
  • FN:s barnrättskommittés tolkningar och rekommendationer skulle få ökad betydelse

Argument för transformering och mot inkorporering av barnkonventionen

Alla är dock inte överens om att göra barnkonventionen till lag i Sverige. Nedan följer några argument från den allmänna debatten och de politiska partierna mot en inkorporering av barnkonventionen:

  • Tolkningen av barnkonventionen bör göras politiskt av riksdagen.
  • Tolkningsansvaret kommer att läggas på domstolarna med risk för att rättigheterna tolkas för snävt och även strider mot svensk tradition.
  • Många bestämmelser i barnkonventionen är för generella och vaga till sitt innehåll.
  • En inkorporering skulle leda till förvirring och konflikt med våra nationella lagar.
  • Våra nationella lagar tillgodoser redan barns rättigheter i Sverige.
  • Konventionen är avfattad på främmande språk och för svensk rättskultur främmande teknik
  • Det skulle kunna uppstå problem med de ekonomiska och sociala rättigheterna, vilka är beroende av varje lands ekonomiska politik

Det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen

2011 antog FN ett tredje tilläggsprotokoll till barnkonventionen. Det fakultativa protokollet ger möjlighet för barn att lämna in individuella klagomål till FN:s barnrättskommitté om deras rättigheter enligt barnkonventionen kränks. Om staten ansluter sig till protokollet (ratificerar) blir det möjligt för barn och deras ombud att föra fram klagomål till FN:s barnrättskommitté om staten inte fullt ut uppfyller kraven i barnkonventionen och dess tilläggsprotokoll. Protokollet innebär inga nya rättigheter för barn utan utgör ett komplement för att stärka barns möjlighet att utkräva sina rättigheter.  Protokollet är däremot viktigt eftersom det ger möjlighet för barn själva, utan vårdnadshavarens godkännande, möjlighet att klaga om deras rättigheter enligt barnkonventionen kränks och de inte fått upprättelse genom nationella instanser.

Protokollet ger inte bara barn möjlighet att utkräva sina rättigheter internationellt utan en ratificering av protokollet skulle också innebära att Sverige måste förbättra sina nationella klagoinstanser till att bli mer barnanpassade och heltäckande.  Barnombudsmannen kan exempelvis  inte ta emot och driva enskilda barns fall vilket är en stor begränsning för barns möjlighet till upprättelse. Beslut som fattats enligt protokollet skulle även förbättra rättspraxis kring hur barnkonventionens artiklar ska tolkas och ge mer tydlighet kring hur man bäst ska efterleva barns rättigheter enligt barnkonventionen.

Sverige har ännu inte ratificerat protokollet och är därav inte bunden av det. Sverige har fått kritik av FNs barnrättskommitté och i de senaste rekommendationerna uppmanas regeringen att skyndsamt ratificera protokollet samt att ge barn tillgång till en egen nationell klagoinstans.  UNICEF Sverige anser bör ratificera det tredje protokollet omgående. Uppfyllandet av barns rättigheter skulle därmed stärkas. Barn skulle få ett faktiskt erkännande kring betydelsen av barn som egna rättssubjekt och aktörer. Då Sverige ses som ett föregångsland för barns rättigheter skulle ratificeringen inte bara stärka rättigheter för barn i Sverige utan också för barn internationellt.

Källhänvisning: 

1) Prop. 1989/90:107

Senast uppdaterat mars 2016 

Fördjupning

Vad säger Barnkonventionen?

  • 3

    Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn.

  • 4

    Politiker som styr länder ska ansvara för att alla barn får det som de har rätt till. När det gäller barnets ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter ska staten utnyttja det yttersta av sina resurser. Där så behövs ska man samarbeta internationellt.

  • 10

    Ett barn har rätt att återförenas med sin familj om familjen splittrats. Ansökningar från familjer som vill återförenas över statsgränser ska behandlas på ett positivt, humant och snabbt sätt.

Läs mer om Barnkonventionen

Skriv under för barnkonventionen som svensk lag!

Trots att Sverige har förbundit sig att följa barnkonventionen finns det idag brister i både vår lagstiftning och praxis. Det är dags att ta barns rättigheter på allvar, hjälp oss att påverka Sveriges beslutsfattare.

1847

Ge pengar varje månad

Hjälp barn överallt, varje dag, året runt. Från 100 kr per månad.

Bli Världsförälder

48870

Ge bort något meningsfullt

Köp produkter som räddar barns liv. Få ett gåvobevis att ge bort.

Handla i gåvoshopen