Över en halv miljon människor i Gaza står inför svält och död

Svält råder i Gaza stad och dess omgivningar. Det visar FN-stödda IPC:s senaste rapport om Gaza som släpptes idag (22 augusti 2025). Över en halv miljon människor står inför svält och död. Undernäring hotar livet på 132 000 barn yngre än fem år. 

Enligt rapporten har över 100 barn redan dött av svält, även om det verkliga antalet förmodligen är mycket högre. Att svält deklarerats i Gaza stad innebär med stor sannolikhet att tiotals, om inte hundratals, barn dör varje dag av svält eller svältrelaterade orsaker.   

Svält är den högsta klassificeringen av hungersnöd och kan bara deklareras när höga nivåer av extrem matbrist, akut undernäring och svältrelaterade dödsfall har bekräftats. 

UNICEF och andra organisationer har i månader varnat för att akut undernäring ökar bland barn och att en svältkatastrof kommer inträffa om inte mer mat, nödhjälp och andra förnödenheter släpps in av Israel. Nu är svält bekräftat i delar av Gaza och om situationen inte förändras kommer massvält även drabba andra områden inom några veckor.  

Tvåårige Yazan på bilden är svårt undernärd och bor i flyktinglägret Shati i Gaza stad med sin familj. Hans mamma Naima berättar:

Hur påverkas barn av svält och undernäring? 

Svält är den allvarligaste och dödligaste konsekvensen av långvarig hungersnöd. Barn är särskilt sårbara eftersom de behöver näring för att utvecklas och har svagare immunförsvar. 

Barn som svälter får inte i sig den mängd kolhydrater, proteiner och fett som de behöver. Kroppen bryter då ned muskler för att skapa livsnödvändiga proteiner. Underhudsfettet omvandlas till ketonkroppar, en typ av energi som hjärnan behöver i krissituationer för att fungera. Hos barn som svälter frisätts inflammatoriska ämnen, så kallade cytokiner, vilka späder på viktnedgång och apati. 

Energibristen hämmar barnets immunförsvar med ökad risk för svåra infektioner som lunginflammation och blodförgiftning. Vanliga barnsjukdomar som ett hälsosamt barn kan hantera riskerar att leda till döden. Ett svårt undernärt barn löper upp till 11 gånger större risk än ett friskt barn att dö av vanliga barnsjukdomar som lunginflammation. 

Även tarmen drabbas vilket försämrar näringsupptaget. Vid långvarig undernäring kan matsmältningssystemet skadas så svårt att det inte längre kan ta upp näringsämnen. Ett svårt undernärt barn är reducerat till de mest grundläggande kroppsfunktionerna. All energi går åt till att fortsätta andas. 

Långvarig undernäring påverkar även barns hjärnor. Det hämmar barns hjärnutveckling och inlärningsförmåga med livslånga konsekvenser som följd. 

Om svält 

Svält är den allvarligaste och dödligaste konsekvensen av långvarig hungersnöd. För att deklarera svält i ett område ska tre indikatorer ha uppfyllts: 

• Minst vart femte hushåll saknar tillräckligt med mat. 

• 30 procent av alla barn är akut undernärda. 

• 2 av 10 000 människor (eller 4 av 10 000 barn) dör av svält, eller en kombination av undernäring och sjukdom, varje dag.  

Det kan dock råda svältliknande förhållanden eller svält på individ- och hushållsnivå innan svält deklareras i ett område. När svält deklareras betyder det inte att människor börjar svälta först då utan att många människor förmodligen redan har dött. 

Sedan klassificeringarna infördes 2004 har svält deklarerats i delar av Somalia 2011 och i delar av Sydsudan 2017. Situationen i vissa områden i Sudan klassificerades som svält under 2024.  

Om klassifikationerna av svält  

IPC (Integrated Food Security Phase Classification) lanserade 2004 som ett globalt initiativ för att förbättra livsmedelssäkerhet, analys och beslutsfattande när det kommer till hunger, svält och undernäring. IPC har utvecklat globala klassificeringar för hungersnöd, svält och akut undernäring. UNICEF är partner i IPC tillsammans med andra FN-organisationer, globala organisationer och internationella institutioner.