Vård utanför det egna hemmet och i skyddat boende

Vad bedöms vara barnets bästa?
Vid vård utanför det egna hemmet och i skyddat boende ska socialtjänsten väga samman det som bedöms vara barnets bästa utifrån lagkrav, nationell vägledning, bästa tillgängliga kunskap, praxis i landet, socialtjänstens egen expertis och beprövade erfarenhet och bedöma vad som är barnets bästa på kort och lång sikt.

Vad säger socialtjänstlagen om vård utanför det egna hemmet och i skyddat boende?
När vi fattar beslut ska vi säkerställa att vi har rätt enligt lag att fatta beslutet och att det är förenligt med lagkrav.

Socialtjänstlagen 9 kap. Vård utanför det egna hemmet och skyddat boende

Ansvar för att erbjuda vård utanför hemmet  
1 § Socialnämnden ansvarar för att enskilda som behöver vårdas eller bo i ett annat hem än det egna tas emot i

- ett familjehem,
- ett stödboende för barn och unga i åldern 16-20 år (stödboende), eller
- ett hem för vård eller boende.

Barn som är 16 eller 17 år får tas emot i ett stödboende endast om det finns särskilda skäl.

Ansvar för att erbjuda skyddat boende
5 § Socialnämnden ansvarar för att enskilda som behöver stöd och skydd till följd av hot, våld eller andra övergrepp kan tas emot i ett skyddat boende.

Ansvar för att hem och boenden finns tillgängliga
7 § Kommunen ansvarar för att det finns tillgång till familjehem, stödboenden, skyddade boenden och hem för vård eller boende. Enligt 8 § ska dock behovet av vissa hem tillgodoses av staten.

God vård som bedrivs i samråd med socialnämnden
10 § Socialnämnden ansvarar för att den som på initiativ av nämnden har tagits emot i ett annat hem än det egna får god vård.

Vården bör utformas så att den bidrar till att den enskilde får samhörighet med närstående samt kontakt med hemmiljön.

11 § Vård i familjehem, stödboende, skyddat boende, hem för vård eller boende, särskilda ungdomshem och LVM-hem ska bedrivas i samråd med socialnämnden.

Vård- och genomförandeplan
12 § Om en enskild behöver vårdas i ett familjehem, stödboende, skyddat boende eller hem för vård eller boende, ska socialnämnden upprätta en plan för vården (vårdplan).

För barn och unga som vårdas i ett familjehem, stödboende, skyddat boende eller hem för vård eller boende ska nämnden också upprätta en plan över hur vården ska genomföras (genomförandeplan).

Av en vårdplan och en genomförandeplan ska det även framgå vilka åtgärder och insatser som andra huvudmän har ansvar för.

13 § En vårdplan ska revideras vid behov. Om en vårdplan revideras, och det finns en genomförandeplan, ska även genomförandeplanen ses över.

Den första revideringen av en vårdplan som gäller ett barn ska ske senast när barnet har varit placerat i två år. Om det inte finns särskilda skäl mot det, ska vårdplanen vid den tidpunkten särskilt ta upp frågan om barnets långsiktiga boende.

Socialtjänstlagen 22 kap. Vård av barn och unga utanför det egna hemmet 

Placering hos närstående
1 § När ett barn placeras utanför det egna hemmet ska socialnämnden i första hand överväga om barnet kan tas emot av någon närstående. Vad som är bäst för barnet ska dock alltid vara avgörande.

Placering i ett familjehem eller annat enskilt hem kräver beslut eller medgivande
2 § Ett barn får inte utan beslut om vård tas emot för stadigvarande vård, omsorg och uppfostran i ett familjehem. Ett barn får inte heller utan socialnämndens medgivande tas emot för stadigvarande vård, omsorg och uppfostran i ett annat enskilt hem som inte tillhör någon av föräldrarna eller någon annan vårdnadshavare.

Socialnämnden får inte lämna medgivande eller fatta beslut om vård utan att förhållandena i familjehemmet eller det enskilda hemmet samt förutsättningarna för vård i hemmet har utretts av en socialnämnd.

Avtal med familjehemsföräldrar
3 § Socialnämnden ska i samband med beslut om placering i ett familjehem ingå avtal med familjehemsföräldrarna. Av avtalet ska nämndens och familjehemsföräldrarnas åtaganden som avser barnets behov av skydd och stöd under placeringen framgå.

Socialnämnden ska tillhandahålla den utbildning som behövs för dem som nämnden avser att anlita för vård av barn i familjehem.

Placering hos närstående
4 § Socialnämnden får inte placera ett barn i ett sådant enskilt hem som vid upprepade tillfällen tar emot barn för tillfällig vård, omsorg och uppfostran (jourhem) om inte förhållandena i jourhemmet och förutsättningarna för vård i det har utretts av en socialnämnd.

Ett barn får vårdas i ett jourhem i högst två månader efter det att socialnämnden har avslutat en utredning av om nämnden behöver ingripa till barnets skydd eller stöd. Om det finns särskilda skäl, får barnet vårdas längre i jourhemmet.

Socialnämnden ska tillhandahålla den utbildning som behövs för dem som nämnden avser att anlita för vård av barn i jourhem.

Placering i skyddat boende
5 § Socialnämnden får bevilja ett barn sådant skyddat boende som avses i 9 kap. 6 § endast om barnet placeras där tillsammans med en vårdnadshavare som är myndig och som också beviljas insatsen.

Bestämmelser om skyddat boende när samtycke saknas från en av vårdnadshavarna finns i lagen (2024:79) om placering av barn i skyddat boende.

Underrättelse till regionen om hälsoundersökning
7 § När sådan vård av barn eller unga i åldern 18-20 år som ska ske utanför det egna hemmet inleds, ska socialnämnden underrätta regionen om att barnet eller den unge ska erbjudas en hälsoundersökning enligt lagen (2017:209) om hälsoundersökning av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet. Någon underrättelse behöver dock inte lämnas om det är obehövligt.

Socialnämndens ansvar under vårdtiden

Socialnämnden ska arbeta för bra uppväxtförhållanden
8 § Socialnämnden ska arbeta för att de barn som vårdas i ett familjehem, jourhem, annat enskilt hem, stödboende, skyddat boende eller hem för vård eller boende får

1. god vård, omsorg och uppfostran och i övrigt bra uppväxtförhållanden,

2. lämplig utbildning, och

3. den hälso- och sjukvård som de behöver.

9 § Socialnämnden ska arbeta för att de barn som vårdas i ett familjehem, jourhem, annat enskilt hem, stödboende eller hem för vård eller boende ges möjlighet till kontakt med föräldrar, syskon och andra närstående.

Socialnämnden ska ge råd, stöd och annan hjälp
10 § Socialnämnden ska lämna vårdnadshavarna och föräldrarna råd, stöd och annan hjälp som de behöver när ett barn vårdas utanför det egna hemmet eller efter socialnämndens medgivande vistas i ett annat enskilt hem.

Nämnden ska även ge dem som vårdar barn i ett familjehem, jourhem, stödboende, skyddat boende eller hem för vård eller boende råd, stöd och annan hjälp som de behöver.

Socialnämnden ska utse en ansvarig socialsekreterare
11 § Socialnämnden ska noga följa vården av de barn och unga som vårdas i ett familjehem, jourhem, stödboende, skyddat boende eller hem för vård eller boende. Detta ska främst ske genom

1. regelbundna personliga besök i det hem eller boende där barnet eller den unge vårdas,
2. enskilda samtal med barnet eller den unge,
3. samtal med den eller dem som tagit emot barnet eller den unge i sitt hem eller på boendet, och
4. samtal med vårdnadshavarna.

Socialnämnden ska särskilt uppmärksamma barnets eller den unges hälsa, utveckling, sociala beteende, skolgång samt relationer till föräldrar, syskon och andra närstående.

Överväganden som socialnämnden ska göra

Behov av fortsatt vård 13 § Om ett barn vårdas i ett annat hem än det egna med stöd av denna lag, ska socialnämnden minst en gång var sjätte månad överväga om vården fortfarande behövs och hur vården bör inriktas och utformas.

Detsamma gäller när ett barn har beviljats skyddat boende enligt denna lag.

Överflyttning av vårdnaden
14 § När ett barn har varit placerat i samma familjehem under två år från det att placeringen verkställdes, ska socialnämnden särskilt överväga om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden enligt 6 kap. 8 § föräldrabalken. Därefter ska frågan övervägas årligen.

När socialnämnden överväger att ansöka om överflyttning av vårdnaden ska nämnden särskilt beakta
- barnets och familjehemsföräldrarnas inställning till en vårdnadsöverflyttning,
- barnets relation till familjehemsföräldrarna och deras förmåga att tillgodose barnets behov av en trygg och god uppväxt,
- familjehemsföräldrarnas inställning till och förmåga att tillgodose barnets behov av kontakt med sina föräldrar och andra närstående,
- barnets relation till sina föräldrar, och
- barnets sociala situation i övrigt.

Ersättning, råd och stöd när vårdnaden flyttas över
15 § Om vårdnaden av ett barn har flyttats över till en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare som tidigare har varit barnets familjehem, får kommunen fortsätta att betala dessa vårdnadshavare skälig ersättning. Socialnämnden ska ge de särskilt förordnade vårdnadshavarna råd och stöd vid överflyttning av vårdnaden.

Råd och stöd ska ges av socialnämnden i den kommun som har beslutat om familjehemsplaceringen, om en särskilt förordnad vårdnadshavare begär det.

Flyttningsförbud
16 § Om ett barn är placerat i ett familjehem eller annat enskilt hem och en vårdnadshavare eller barnet, om barnet har fyllt 15 år, begär att vården ska upphöra, ska socialnämnden överväga om det finns skäl att ansöka om flyttningsförbud enligt 24 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga.

Vilken nationell vägledning finns det från Socialstyrelsen och andra myndigheter kring vård utanför det egna hemmet och i skyddat boende?
Syftet med att ha koll på nationell vägledning är att öka likvärdigheten i hur barns rättigheter efterlevs i hela landet – följer vårt beslut vad Sverige som land anser är bäst för barn vid vård utanför det egna hemmet och i skyddat boende?

Det kan finnas nationell vägledning från Socialstyrelsen, Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) samt Regeringen och Socialdepartementet.

Vilken vägledning kring vård utanför det egna hemmet och i skyddat boende finns det utifrån forskning och evidens?
Syftet med att socialtjänsten ska utgå från forskning och evidens är att vi ska fatta beslut som är förenliga med det forskning och evidens säger är barnets bästa vid vård utanför det egna hemmet och i skyddat boende.  
Socialtjänsten kan exempelvis börja med Socialstyrelsens kunskapsstöd för evidensbaserad praktik.

Vilken vägledning finns det av praxis från socialtjänsten i andra kommuner?
Syftet med att socialtjänsten ska utgå från erfarenheter och praxis från andra kommuners insatser för personliga behov är att inspireras av existerande praktisk kunskap i olika delar av landet. Goda exempel kan anpassas till den egna kommunen och genom att inte behöva ”uppfinna hjulet” på nytt används våra resurser på ett mer effektivt sätt.

Praxis från andra kommuners arbete med vård utanför det egna hemmet och i skyddat boende inhämtas oftast från relevanta nätverksmöten, samt sprids av SKR och Socialstyrelsen.

Vilken vägledning finns det av egna tidigare erfarenheter från arbetet med barn och unga?
Syftet med att utgå från våra egna tidigare erfarenheter är att ta vara på befintlig kunskap och erfarenhet från vår egen verksamhet, som har god kännedom om barns och ungas situation i just vår kommun. Hur har vi tidigare arbetat med vård utanför det egna hemmet och i skyddat boende? Vad är bra erfarenheter som vi bör bygga vidare på? Vilka erfarenheter har visat att vi behöver justera vårt arbete med vård utanför det egna hemmet och i skyddat boende?

Vad bedöms vara barnets bästa på kort och lång sikt?
Syftet med att bedöma barnets bästa på kort och lång sikt är att klargöra hur våra beslut och insatser påverkar barn och unga här och nu, men även på lång sikt. I en del situationer finner vi arbetssätt och lösningar som fungerar i stunden, men som inte är bra på längre sikt. I andra situationer finner vi kanske arbetssätt och lösningar som inledningsvis kan vara utmanande, men som på längre sikt förväntas ge goda resultat. I en optimal situation har vi möjlighet att fatta beslut som blir bra för barn och unga på både kort och lång sikt.

Vid beslut om vård utanför det egna hemmet och i skyddat boende ska socialtjänsten bidra till ökad jämlikhet i samhället. Det innebär att arbetet ska bidra till likvärdiga förutsättningar för barn i kommunen, oavsett deras olika bakgrunder.

Att ge likvärdigt bemötande och stöd till alla barn är inte det samma som att ge likadant stöd till alla. Även om alla barn har samma rättigheter så kan deras olika förutsättningar kräva anpassning vid beslut om vård utanför det egna hemmet och i skyddat boende för att det ska få likvärdig effekt i deras livssituationer.

Olika hänsyn att beakta utifrån de barn som berörs vård utanför det egna hemmet och i skyddat boende:

• Ålder: Hur beaktar vi detta barns ålder vid beslut om vård utanför det egna hemmet och i skyddat boende?
• Kön: Hur beaktar vi att detta barn är en flicka/tjej eller pojke/kille vid beslut om vård utanför det egna hemmet och i skyddat boende?
• Könsidentitet/könsuttryck: Hur beaktar vi om detta barn har en könsidentitet/könsuttryck som är annorlunda än det kön hen identifierades som vid födseln vid beslut om vård utanför det egna hemmet och i skyddat boende?
• Sexuell läggning: Hur beaktar vi detta barns sexuella läggning vid beslut om vård utanför det egna hemmet och i skyddat boende?
• Funktionsnedsättning: Hur beaktar vi detta barns funktionsnedsättning vid beslut om vård utanför det egna hemmet och i skyddat boende?
• Etnicitet och språk: Hur beaktar vi detta barns etniska bakgrund och språk vid beslut om vård utanför det egna hemmet och i skyddat boende?
• Religion: Hur beaktar vi detta barns religiösa tillhörighet vid beslut om vård utanför det egna hemmet och i skyddat boende?
• Socioekonomiska förutsättningar: Hur beaktar vi detta barns socioekonomiska förutsättningar vid beslut om vård utanför det egna hemmet och i skyddat boende?
• Postnummer: Hur beaktar vi detta barns boendeadress och geografiska anknytning till förskola/skola samt vänner, familjemedlemmar, släkt och andra närstående, vid beslut om vård utanför det egna hemmet och i skyddat boende?

Barn har rätt att få tillgång till den information de behöver för att förstå den situation de befinner sig i. Det är en förutsättning för att de ska kunna förstå vad socialtjänsten kan erbjuda, samt för att på ett meningsfullt sätt kunna delta i beslut som rör dem. Det förutsätter att vi har adekvat kunskap om olika sätt att kommunicera med barn i olika åldrar, med olika funktionsnedsättningar, från olika bakgrunder och som har olika uppväxtvillkor.

Som en del av socialtjänstens uppsökande verksamhet finns det en skyldighet att ge barn anpassad information om vad socialtjänsten är, vilket stöd socialtjänsten kan erbjuda och hur barn kan komma i kontakt med socialtjänsten. Vi behöver även anpassa information om varför barn har kontakt med socialtjänsten, specifik information om vad som händer i deras ärende hos oss, samt hur det relaterar till barnet och påverkar dennes livssituation och framtid. Information ska ges kontinuerligt under den tid barnet har kontakt med socialtjänsten.

Informationen ska vara anpassad till barnets individuella behov och situation i fråga om ålder, mognad och individuella förutsättningar. Den ska ges på det sätt som är mest lämpligt för det enskilda barnet, anpassat till dess ålder, mognad och särskilda behov. Den som har ett ansvar att förmedla information till barn och har även ett ansvar att kontrollera om barnet har förstått informationen.

Exempel på frågor att beakta:

• Vilken information har barnet redan fått?
• Vilken information behöver barnet fortfarande få?
• Vilka skyddsaspekter finns det att ta hänsyn till vid information till barnet?
• Har barnet förstått informationen?
• Vad är barnets inställning till att vårdnadshavare får information?

Socialtjänsten ska göra barn och unga delaktiga vid beslut om vård utanför det egna hemmet och i skyddat boende, genom att anpassa information, delaktighetsmetoder och stöd efter barnets förutsättningar att föra fram sina åsikter. På Kunskapsguiden finns ett avsnitt ”Barns rätt till delaktighet” som stödjer socialtjänstens arbete med enskilda barn och unga.  

Exempel på inledande frågor att beakta:

• Vad är det detta barn ska ha åsikter om kring beslut om vård utanför det egna hemmet och i skyddat boende?
• Vad är bästa sätt att göra detta barn delaktig vid beslut om vård utanför det egna hemmet och i skyddat boende?
• På vilket sätt är vi mottagliga att väga in barnets åsikter vid beslut om vård utanför det egna hemmet och i skyddat boende?
• Hur återkopplar vi till barnet om vilken vikt vi har lagt vid det barnet har förmedlat till socialtjänsten vid beslut om vård utanför det egna hemmet och i skyddat boende?

Ge goda förutsättningar för barns delaktighet

1. Kunskap och kompetens: Det krävs även kunskap och kompetens för att objektivt lyfta fram och synliggöra barnets åsikter och ställningstaganden i beslut som fattas.

• Vad kan vi behöva mer kunskap och kompetens om för att göra barn delaktiga i frågor som rör beslut om vård utanför det egna hemmet och i skyddat boende?

2. Transparent och informativt: Barn behöver förstå vad det är de ska ha åsikter om och hur själva delaktigheten ska gå till.

• Hur får vi barnet att förstå syftet med medverkan, hur deltagandet ska genomföras och vilka konsekvenser det kan få för barnet? 

3. Frivilligt: Barn väljer själv om de vill vara delaktiga i beslut om vård utanför det egna hemmet och i skyddat boende. Vi informerar att det är okej att avsluta sitt deltagande när de vill.

• Hur får vi detta barn att känna att barnets delaktighet vid beslut om vård utanför det egna hemmet och i skyddat boende är värd barnets tid och uppmärksamhet? 

4. Barnanpassad lokal: Om delaktigheten ska ske i en fysisk lokal ska denna vara lämplig för barn att träffas i.

• Är tilltänkt lokal lugn, trygg och lämplig för barn? Vilka förutsättningar har barnet att ta sig till lokalen?

5. Barnanpassad delaktighet: Delaktighetsmetoder ska anpassas till barns olika förmågor och förutsättningar. Barns olika förutsättningar ska beaktas för att finna bästa sätt att skapa delaktighet och förtroende. Det kan behövas olika typer av samtalsstöd som bildstöd, talarmattor och hjälpmedel.

• Vad behöver det här barnet för stöd för att kunna föra fram sina åsikter? 

6. Respektfullt: Barns åsikter ska mötas med respekt och bli tagna på allvar. Delaktigheten får inte bli symboliskt, där barnet blir passiv mottagare av information.

• Vilka ord och uttryck ska vi anpassa till de ord och begrepp som barnet själv använder och förstår?
• Hur ser vi till att vi lyssnar aktivt på det barnet berättar?
• Hur bekräftar vi till barnet att vi har förstått vad som är viktigt för barnet?

7. Relevant: Barn ska ges möjlighet att använda sig av sina erfarenheter, kunskaper och färdigheter för att uttrycka sina åsikter om frågor som har verklig relevans i deras liv. De är experter på sin livssituation och utrymme måste skapas för att de ska kunna lyfta fram möjligheter och utmaningar som de själva anser är relevanta och viktiga i situationen.

• Hur ser vi till att insatser för personliga behov upplevs relevanta för barnet?
• Har vi pratat om rätt saker med barnet? 

8. Säkert och riskmedvetet
Att uttrycka åsikter kan innebära risker. Vi ska skydda barnet i delaktighet, inte från delaktighet. Vi måste vidta alla åtgärder för att minimera risker för att barnet drabbas av negativa konsekvenser av sitt deltagande. Detta är speciellt viktigt i situationer där föräldrar motsätter sig att barnet pratar med socialtjänsten, eller försöker kontrollera det som får diskuteras. Barn ska få information om deras rätt till skydd och de ska veta vart de ska vända sig för att få hjälp om det behövs. Barn ska få möjlighet att med stöd delta i arbete med riskbedömning.

• Vad kring åsikter om vård utanför det egna hemmet och i skyddat boende för det här barnet kan vara känsligt eller medföra risker?
• Hur skyddar vi det här barnet som deltar med sina åsikter om det finns risker kopplat till barnets deltagande? 

9. Återkoppling
Barn har rätt att få tydlig återkoppling och feedback kring sin medverkan vid beslut om vård utanför det egna hemmet och i skyddat boende och kring vilken betydelse deras medverkan har haft. Vid behov ska möjlighet ges att ifrågasätta och påverka resultaten.

• Hur får det här barnet återkoppling om hur deras åsikter har beaktats vid beslut om vård utanför det egna hemmet och i skyddat boende?
• Vad har detta barn för åsikter och förslag?
• Vilken vikt läggs vid barnets åsikter och förslag utifrån ålder och mognad i relation till de insatser det handlar om?
• Hur säkerställs att barnet kan dela sina åsikter utan påverkan av närstående?
• Är det relevant att beakta vårdnadshavares inställning till barnets delaktighet och inflytande?
• Hur får barnet möjlighet att ifrågasätta, ändra, justera och påverka vård utanför det egna hemmet och i skyddat boende utifrån återkopplingen?

Rätten till ett värdigt liv omfattar: 
- barns rätt till utveckling, hälsa och välmående, samt rätt till vila och lek 
- barns rätt till utbildning i förskola och skola 
- barns rätt till en meningsfull fritid med kultur- och fritidsaktiviteter 
- barns rätt till ett värdigt och aktivt liv när de har funktionsnedsättningar

Hur beaktar vi följande aspekter av barnets rätt till ett värdigt liv vid beslut om vård utanför det egna hemmet och i skyddat boende:

• Vad är viktigt för det här barnets rätt till god hälsa och välmående?
• Vad är viktigt för det här barnets rätt till utveckling, vila och lek?
• Vad behöver det här barnet för stöd för att klara av att gå på förskolan/i skolan?
• Vad behöver det här barnet för stöd för att ha en meningsfull kultur och fritid?
• Vad behöver det här barnet med funktionsnedsättning för stöd för att ha ett värdigt och aktivt liv?
• Hur påverkar vårdnadshavare (och andra närstående) det här barnets förutsättningar för ett värdigt liv?
• Vem behöver vi samverka med för att få till ett stöd utifrån barnets rätt till ett värdigt liv?

Barn har en fundamental rätt till liv och överlevnad, vilket handlar om att beakta barns rätt till fysisk och psykisk hälsa, undvika barnolycksfall samt förebygga riskfaktorer såsom suicidrisk, missbruk, vanvård, försummelse, våldsutsatthet och kriminalitet. Barn har rätt att växa upp i en miljö fri från våld och övergrepp, både i hemmet, i förskolan och skolan samt i det offentliga och digitala rummet. Barn ska skyddas mot vanvård och försummelse från deras omsorgsgivare, oavsett om det är föräldrar, vårdnadshavare eller olika former av alternativ omsorg i samhället. De ska även skyddas från hedersrelaterat våld och förtryck samt skadliga sedvänjor som könsstympning av flickor samt tvångsäktenskap och tidiga äktenskap.

Vid beslut om vård utanför det egna hemmet och i skyddat boende ska vi beakta aspekter av barnets trygghet och säkerhet:

• Vilka upplevelser har detta barn av fysisk, psykisk och/eller sexuell våldsutsatthet i skolan, i hemmet, i det offentliga rummet och på nätet? Vilka risker finns det? Vad behöver detta barn för stöd?
• Vilka upplevelser har detta barn av våld i nära relationer och barnfridsbrott? Vilka risker finns det? Vad behöver detta barn för stöd?
• Vilka upplevelser har detta barn av kriminalitet (egen eller andras)? Vilka risker finns det? Vad behöver detta barn för stöd?
• Vilka upplevelser har detta barn av digital utsatthet? Vilka risker finns det? Vad behöver detta barn för stöd?
• Vilka upplevelser har detta barn av hedersrelaterat våld och förtryck? Vilka risker finns det? Vad behöver detta barn för stöd?
• Vilka upplevelser har detta barn av hedersrelaterat våld och förtryck? Vilka risker finns det? Vad behöver detta barn för stöd?

Rätten till omvårdnad och daglig omsorg innebär bland annat en rätt till goda levnadsvillkor för alla barn. Social trygghet och skälig levnadsstandard i barnkonventionen handlar om en helhetssyn på barnets rätt till goda förutsättningar för sin utveckling, välmående, uppväxt och ett värdigt liv.

Föräldrar är ansvariga för barnets utveckling och levnadsvillkor inom ramen för sin förmåga och sina ekonomiska resurser. Socialtjänsten har i sin tur ett ansvar att stödja föräldrarna i sina åtaganden för barnet.

Centralt är att barnet har tillräckligt med näringsriktig mat för sin utveckling, kläder anpassade efter årstid och storlek samt ett säkert och värdigt boende med fungerande sanitetslösningar, värme och rent vatten. Särskild hänsyn ska tas till barnets bästa i de situationer då barn riskerar att bli hemlösa, för att undvika ofrivilliga flyttningar och en osäker boendesituation. Det är i detta sammanhang viktigt med stabilitet och kontinuitet i barnets relation till förskola, skola och kamratgrupp. Rätten till ett värdigt liv inkluderar att barn har förutsättningar för meningsfulla fritids- och kulturaktiviteter, även i socioekonomiskt utsatta situationer.

Barn har rätt till en skälig levnadsstandard, en trygg uppväxt och ett värdigt liv. Ibland behöver se till hela familjens förutsättningar för att kunna förverkliga och trygga dessa rättigheter. I vissa situationer är det bästa sättet att förverkliga barnets rättigheter att ge stöd till föräldrar.

Utgångspunkten i barnkonventionen är att barn har rätt till sina föräldrar. Detta förutsätter att det är förenligt med barnets bästa, ger goda förutsättningar för barnets utveckling, välmående och ett värdigt liv, samt skyddar barnet mot våld och övergrepp. Grundtanken är att barn inte ska skiljas från sina föräldrar mot deras vilja utom när det är nödvändigt för deras bästa. Barnet ska i möjligaste mån skyddas och ges förutsättningar att bo kvar i sin familj, med stöd från bland annat socialtjänsten. Samtidigt har vi ett ansvar att skydda barn från föräldrar som till exempel utsätter barnet för vanvård, försummelse, våld eller övergrepp.

Fokus ska ligga på barnets rätt till sina föräldrar, utifrån barnets bästa, inte på föräldrars rätt till sina barn. Det är barnets rättigheter, skydd och behov som ska stå i centrum i alla frågor som rör vårdnad och umgänge.

Det är inte förenligt med barnkonventionen att barn omhändertas och fråntas rätten till sina föräldrar om detta kan undvikas med rätt stöd till familjen. När det är nödvändigt för barnets bästa att barnet skiljs från sina föräldrar ska det ske på ett rättssäkert sätt utifrån gällande lagstiftning, där alla barn ska behandlas lika inför lagen, utan diskriminering.

Det vi kan uppleva som en utsatt familjesituation kan för barnet och föräldrarna vara vardag. Om det inte föreligger omedelbar risk för barnets hälsa och säkerhet, men ett omhändertagande övervägs, ska det vara klarlagt att inget annat alternativ än åtskiljande från föräldrarna kan tillgodose barnets bästa. I en bedömning av barnets hela familjesituation väger vi risk- och skyddsfaktorer mot varandra, där barnets bästa ska väga tyngst och beaktas på både kort och lång sikt. Att lyssna till barnet och att försäkra sig om att barnet förstått är mycket viktigt i dessa situationer.

Vid insatser beslut om vård utanför det egna hemmet och i skyddat boende ska vi bland annat beakta erfarenheter och behov kopplat till:

• boendesituation
• socioekonomiska situation
• föräldraförmåga hos vuxna runt barnet
• omvårdnad och daglig omsorg
• kontakt med syskon och andra viktiga närstående

Föräldrar är huvudansvariga för sitt barn och har ett gemensamt ansvar för barnets uppfostran, utveckling, välmående, skydd och goda uppväxtvillkor. De ska bevaka och säkerställa barnets rättigheter gentemot till exempel förskolan/skolan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Föräldrar har rätt att få det stöd de behöver för att de ska klara av sitt ansvar för barnet. De bör få stöd med barnets utveckling, uppfostran och omsorg, samt insatser för att förebygga vanvård, våld och övergrepp. Socialtjänsten har även i uppdrag att arbeta förebyggande och motiverande för att förmå de föräldrar som behöver föräldraskapsstöttande insatser att ta emot sådant stöd.

Vi har ett ansvar att se till så att de vuxnas perspektiv och upplevelser inte överskuggar barnets, vilket är lätt hänt i strävan efter samförstånd. Alliansen med föräldrarna får inte ske på bekostnad av barnets bästa och alliansen med barnet. Barn har fortsatt rätt till skydd från att fara illa, oavsett föräldrarnas inställning.

• Vilka rättigheter och skyldigheter har föräldrar för barnet vid beslut om vård utanför det egna hemmet och i skyddat boende?
• Finns det behov av sekretess gentemot föräldrar till skydd för barnet?
• Vilken information har föräldrar fått om barnet /situationen?
• Vilken information behöver föräldrar få om barnet /situationen?
• Behöver samtycke inhämtas från förälder?

Begreppet föräldrar används genomgående och avser biologiska föräldrar, vårdnadshavare och/eller huvudsakliga omsorgspersoner. Det är det enskilda barnets livssituation som avgör om vi utgår från barnets biologiska föräldrar, vårdnadshavare och/eller barnets huvudsakliga omsorgspersoner. Vissa föräldrar innehar alla dessa roller, andra innehar endast en av rollerna.