Vid insatser för personliga behov ska socialtjänsten väga samman det som bedöms vara barnets bästa utifrån lagkrav, nationell vägledning, bästa tillgängliga kunskap, praxis i landet, socialtjänstens egen expertis och beprövade erfarenhet och bedöma vad som är barnets bästa på kort och lång sikt.
Vad säger socialtjänstlagen om insatser för personliga behov?
När vi fattar beslut ska vi säkerställa att vi har rätt enligt lag att fatta beslutet och att det är förenligt med lagkrav.
Socialtjänstlagen 11 kap. Insatser för personliga behov
Insatser efter behovsprövning
Den enskilde har rätt till insatser för att tillgodose sina personliga behov
1 § En enskild som inte själv kan tillgodose sina personliga behov och inte heller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt att få insatser av socialnämnden för dessa behov. Den enskilde ska tillförsäkras skäliga levnadsförhållanden genom insatserna. Den enskildes ekonomi ska inte alltid beaktas.
Socialnämnden får ge ytterligare insatser
4 § Socialnämnden får ge insatser för att tillgodose personliga behov utöver vad som följer av 1 § om det finns skäl för det.
Insatser utan individuell behovsprövning
Socialnämnden får erbjuda insatser utan individuell behovsprövning
5 § Socialnämnden får tillhandahålla insatser för att tillgodose personliga behov utan individuell behovsprövning. Följande insatser kräver dock alltid en individuell behovsprövning:
- kontaktperson, kontaktfamilj eller kvalificerad kontaktperson,
- vård i familjehem,
- vård i LVM-hem,
- vård i särskilda ungdomshem,
- vård av barn eller unga mellan 18 och 20 år i jourhem, stödboende, skyddat boende och andra hem för vård eller boende utöver sådana LVM-hem och särskilda ungdomshem som avses i 3 och 4,
- bostad i ett boende för äldre personer eller för personer med funktionsnedsättning som avses i 8 kap. 4 eller 11 §, och
- vård i hem för viss annan heldygnsvård
21 kap. Insatser till barn utan vårdnadshavarens samtycke
Insatser för att tillgodose personliga behov
1 § Om ett barn inte har fyllt 12 år, får socialnämnden besluta om insatser för att tillgodose barnets personliga behov endast om vårdnadshavaren samtycker till det. För ett barn som har fyllt 12 men inte 15 år får nämnden besluta om insatser för att tillgodose barnets personliga behov även utan vårdnadshavarens samtycke, om det är lämpligt och barnet samtycker till det. För ett barn som har fyllt 15 år får nämnden besluta om insatser för att tillgodose barnets personliga behov även utan vårdnadshavarens samtycke, om det är lämpligt och barnet begär eller samtycker till det. Vårdnadshavarens samtycke krävs dock alltid för insatser i form av vård i ett familjehem, jourhem, stödboende eller hem för vård eller boende och för insatser i form av boende i bostäder med särskilt stöd. Insatser till barn utan individuell behovsprövning
2 § Socialnämnden får inte utan vårdnadshavarens samtycke tillhandahålla ett barn insatser som lämnas utan individuell behovsprövning. Nämnden får dock tillhandahålla ett barn sådana insatser, om barnet har fyllt 15 år och det är lämpligt att insatsen tillhandahålls på det sättet.
Vilken nationell vägledning finns det från Socialstyrelsen och andra myndigheter kring insatser för personliga behov?
Syftet med att ha koll på nationell vägledning är att öka likvärdigheten i hur barns rättigheter efterlevs i hela landet – följer vårt beslut vad Sverige som land anser är bäst för barn vid insatser för personliga behov? Det kan finnas nationell vägledning från Socialstyrelsen, Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) samt Regeringen och Socialdepartementet.
Vilken vägledning kring insatser efter en vårdnadsprocess, placering eller påföljd finns det utifrån forskning och evidens?
Syftet med att socialtjänsten ska utgå från forskning och evidens är att vi ska fatta beslut som är förenliga med det forskning och evidens säger är barnets bästa vid insatser efter en vårdnadsprocess, placering eller påföljd.
Socialtjänsten kan exempelvis börja med Socialstyrelsens kunskapsstöd för evidensbaserad praktik.
Vilken vägledning finns det av praxis från socialtjänsten i andra kommuner?
Syftet med att socialtjänsten ska utgå från erfarenheter och praxis från andra kommuners insatser för personliga behov är att inspireras av existerande praktisk kunskap i olika delar av landet. Goda exempel kan anpassas till den egna kommunen och genom att inte behöva ”uppfinna hjulet” på nytt används våra resurser på ett mer effektivt sätt.
Praxis från andra kommuners arbete med insatser för personliga behov inhämtas oftast från relevanta nätverksmöten, samt sprids av SKR och Socialstyrelsen.
Vilken vägledning finns det av egna tidigare erfarenheter från arbetet med barn?
Syftet med att utgå från våra egna tidigare erfarenheter är att ta vara på befintlig kunskap och erfarenhet från vår egen verksamhet, som har god kännedom om barns situation i just vår kommun. Vad har vi redan gjort för insatser för personliga behov? Vad är bra erfarenheter som vi bör bygga vidare på? Vilka erfarenheter har visat att vi behöver justera vårt arbete med insatser efter en vårdnadsprocess, placering eller påföljd?
Vad bedöms vara barnets bästa på kort och lång sikt?
Syftet med att bedöma barnets bästa på kort och lång sikt är att klargöra hur våra beslut och insatser påverkar barn här och nu, men även på lång sikt. I en del situationer finner vi arbetssätt och lösningar som fungerar i stunden, men som inte är bra på längre sikt. I andra situationer finner vi kanske arbetssätt och lösningar som inledningsvis kan vara utmanande, men som på längre sikt förväntas ge goda resultat. I en optimal situation har vi möjlighet att fatta beslut som blir bra för barn på både kort och lång sikt.