Insatser efter en vårdnadsprocess, placering eller påföljd

Vid insatser efter en vårdnadsprocess, placering eller påföljd ska socialtjänsten väga samman det som bedöms vara barnets bästa utifrån lagkrav, nationell vägledning, bästa tillgängliga kunskap, praxis i landet, socialtjänstens egen expertis och beprövade erfarenhet och bedöma vad som är barnets bästa på kort och lång sikt.

Vad säger socialtjänstlagen om insatser efter en vårdnadsprocess, placering eller påföljd?
När vi fattar beslut ska vi säkerställa att vi har rätt enligt lag att fatta beslutet och att det är förenligt med lagkrav.

Socialtjänstlagen 18 kap. Socialnämndens ansvar för barns och ungas uppväxtförhållanden

Insatser efter en vårdnadsprocess, placering eller påföljd
10 § Socialnämnden ska tillgodose de särskilda behov av insatser som barn och unga kan ha efter att
- ett mål eller ärende om vårdnad, boende, umgänge eller adoption har avgjorts,
- placering utanför det egna hemmet har upphört, eller
- verkställighet av sluten ungdomsvård enligt lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård har upphört.

Vilken nationell vägledning finns det från Socialstyrelsen och andra myndigheter kring insatser efter en vårdnadsprocess, placering eller påföljd?
Syftet med att ha koll på nationell vägledning är att öka likvärdigheten i hur barns rättigheter efterlevs i hela landet – följer vårt beslut vad Sverige som land anser är bäst för barn vid insatser efter en vårdnadsprocess, placering eller påföljd?

Det kan finnas nationell vägledning från Socialstyrelsen, Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) samt Regeringen och Socialdepartementet.

Vilken vägledning kring insatser efter en vårdnadsprocess, placering eller påföljd finns det utifrån forskning och evidens?
Syftet med att socialtjänsten ska utgå från forskning och evidens är att vi ska fatta beslut som är förenliga med det forskning och evidens säger är barnets bästa vid insatser efter en vårdnadsprocess, placering eller påföljd.  
Socialtjänsten kan exempelvis börja med Socialstyrelsens kunskapsstöd för evidensbaserad praktik.

Vilken vägledning finns det av praxis från socialtjänsten i andra kommuner?
Syftet med att socialtjänsten ska utgå från erfarenheter och praxis från andra kommuners insatser efter en vårdnadsprocess, placering eller påföljd är att inspireras av existerande praktisk kunskap i olika delar av landet. Goda exempel kan anpassas till den egna kommunen och genom att inte behöva ”uppfinna hjulet” på nytt används våra resurser på ett mer effektivt sätt.

Praxis från andra kommuners arbete med insatser efter en vårdnadsprocess, placering eller påföljd inhämtas oftast från relevanta nätverksmöten, samt sprids av SKR och Socialstyrelsen.

Vilken vägledning finns det av egna tidigare erfarenheter från arbetet med barn?
Syftet med att utgå från våra egna tidigare erfarenheter är att ta vara på befintlig kunskap och erfarenhet från vår egen verksamhet, som har god kännedom om barns situation i just vår kommun. Vad har vi redan gjort för insatser efter en vårdnadsprocess, placering eller påföljd? Vad är bra erfarenheter som vi bör bygga vidare på? Vilka erfarenheter har visat att vi behöver justera vårt arbete med insatser efter en vårdnadsprocess, placering eller påföljd?

Vad bedöms vara barnets bästa på kort och lång sikt?
Syftet med att bedöma barnets bästa på kort och lång sikt är att klargöra hur våra beslut och insatser påverkar barn här och nu, men även på lång sikt. I en del situationer finner vi arbetssätt och lösningar som fungerar i stunden, men som inte är bra på längre sikt. I andra situationer finner vi kanske arbetssätt och lösningar som inledningsvis kan vara utmanande, men som på längre sikt förväntas ge goda resultat. I en optimal situation har vi möjlighet att fatta beslut som blir bra för barn på både kort och lång sikt.

Vid insatser efter en vårdnadsprocess, placering eller påföljd ska socialtjänsten bidra till ökad jämlikhet i samhället. Det innebär att arbetet ska bidra till likvärdiga förutsättningar för barn i kommunen, oavsett deras olika bakgrunder.

Att ge likvärdigt bemötande och stöd till alla barn är inte det samma som att ge likadant stöd till alla. Även om alla barn har samma rättigheter så kan deras olika förutsättningar kräva anpassning av insatser efter en vårdnadsprocess, placering eller påföljd för att det ska få likvärdig effekt i deras livssituationer.

Olika hänsyn att beakta utifrån de barn som berörs av insatser efter en vårdnadsprocess, placering eller påföljd:

• Ålder: Hur beaktar vi detta barns ålder vid insatser efter en vårdnadsprocess, placering eller påföljd?
• Kön: Hur beaktar vi att detta barn är en flicka/tjej eller pojke/kille vid insatser efter en vårdnadsprocess, placering eller påföljd?
• Könsidentitet/könsuttryck: Hur beaktar vi om detta barn har en könsidentitet/könsuttryck som är annorlunda än det kön hen identifierades som vid födseln vid insatser efter en vårdnadsprocess, placering eller påföljd?
• Sexuell läggning: Hur beaktar vi detta barns sexuella läggning vid insatser efter en vårdnadsprocess, placering eller påföljd?
• Funktionsnedsättning: Hur beaktar vi detta barns funktionsnedsättning vid insatser efter en vårdnadsprocess, placering eller påföljd?
• Etnicitet och språk: Hur beaktar vi detta barns etniska bakgrund och språk vid insatser efter en vårdnadsprocess, placering eller påföljd?
• Religion: Hur beaktar vi detta barns religiösa tillhörighet vid insatser efter en vårdnadsprocess, placering eller påföljd?
• Socioekonomiska förutsättningar: Hur beaktar vi detta barns socioekonomiska förutsättningar vid insatser efter en vårdnadsprocess, placering eller påföljd?
• Postnummer: Hur beaktar vi detta barns boendeadress vid insatser efter en vårdnadsprocess, placering eller påföljd?

Barn har rätt att få tillgång till den information de behöver för att förstå den situation de befinner sig i. Det är en förutsättning för att de ska kunna förstå vad socialtjänsten kan erbjuda, samt för att på ett meningsfullt sätt kunna delta i beslut som rör dem. Det förutsätter att vi har adekvat kunskap om olika sätt att kommunicera med barn i olika åldrar, med olika funktionsnedsättningar, från olika bakgrunder och som har olika uppväxtvillkor.

Som en del av socialtjänstens uppsökande verksamhet finns det en skyldighet att ge barn anpassad information om vad socialtjänsten är, vilket stöd socialtjänsten kan erbjuda och hur barn kan komma i kontakt med socialtjänsten. Vi behöver även anpassa information om varför barn har kontakt med socialtjänsten, specifik information om vad som händer i deras ärende hos oss, samt hur det relaterar till barnet och påverkar dennes livssituation och framtid. Information ska ges kontinuerligt under den tid barnet har kontakt med socialtjänsten.

Informationen ska vara anpassad till barnets individuella behov och situation i fråga om ålder, mognad och individuella förutsättningar. Den ska ges på det sätt som är mest lämpligt för det enskilda barnet, anpassat till dess ålder, mognad och särskilda behov. Den som har ett ansvar att förmedla information till barn och har även ett ansvar att kontrollera om barnet har förstått informationen.

Exempel på frågor att beakta:

• Vilken information har barnet redan fått?
• Vilken information behöver barnet fortfarande få?
• Vilka skyddsaspekter finns det att ta hänsyn till vid information till barnet?
• Har barnet förstått informationen?
• Vad är barnets inställning till att vårdnadshavare får information?

Socialtjänsten ska göra barn delaktiga vid insatser efter en vårdnadsprocess, placering eller påföljd, genom att anpassa information, delaktighetsmetoder och stöd efter barnets förutsättningar att föra fram sina åsikter. På Kunskapsguiden finns ett avsnitt ”Barns rätt till delaktighet” som stödjer socialtjänstens arbete med enskilda barn och unga.  

Exempel på inledande frågor att beakta:

• Vad är det detta barn ska ha åsikter om kring insatser efter en vårdnadsprocess, placering eller påföljd?
• Vad är bästa sätt att göra detta barn delaktig i insatser efter en vårdnadsprocess, placering eller påföljd?
• På vilket sätt är vi mottagliga att väga in barnets åsikter i insatser efter en vårdnadsprocess, placering eller påföljd?
• Hur återkopplar vi till barnet om vilken vikt vi har lagt vid det barnet har förmedlat till socialtjänsten i insatser efter en vårdnadsprocess, placering eller påföljd?

Ge goda förutsättningar för barns delaktighet

1. Kunskap och kompetens: Det krävs även kunskap och kompetens för att objektivt lyfta fram och synliggöra barnets åsikter och ställningstaganden i beslut som fattas.

• Vad kan vi behöva mer kunskap och kompetens om för att göra barn delaktiga i frågor som rör insatser efter en vårdnadsprocess, placering eller påföljd?

2. Transparent och informativt: Barn behöver förstå vad det är de ska ha åsikter om och hur själva delaktigheten ska gå till.

• Hur får vi barnet att förstå syftet med medverkan, hur deltagandet ska genomföras och vilka konsekvenser det kan få för barnet? 

3. Frivilligt: Barn väljer själv om de vill vara delaktiga vid insatser efter en vårdnadsprocess, placering eller påföljd. Vi informerar att det är okej att avsluta sitt deltagande när de vill.

• Hur får vi detta barn att känna att barnets delaktighet i insatser efter en vårdnadsprocess, placering eller påföljd är värd barnets tid och uppmärksamhet? 

4. Barnanpassad lokal: Om delaktigheten ska ske i en fysisk lokal ska denna vara lämplig för barn att träffas i.

• Är tilltänkt lokal lugn, trygg och lämplig för barnet? Vilka förutsättningar har barnet att ta sig till lokalen? 

5. Barnanpassad delaktighet: Delaktighetsmetoder ska anpassas till barns olika förmågor och förutsättningar. Barns olika förutsättningar ska beaktas för att finna bästa sätt att skapa delaktighet och förtroende. Det kan behövas olika typer av samtalsstöd som bildstöd, talarmattor och andra hjälpmedel.

• Vad behöver det här barnet för stöd för att kunna föra fram sina åsikter? 

6. Respektfullt: Barns åsikter ska mötas med respekt och bli tagna på allvar. Delaktigheten får inte bli symboliskt, där barnet blir passiv mottagare av information.

• Vilka ord och uttryck ska vi anpassa till de ord och begrepp som barnet själv använder och förstår?
• Hur ser vi till att vi lyssnar aktivt på det barnet berättar?
• Hur bekräftar vi till barnet att vi har förstått vad som är viktigt för barnet?

7. Relevant: Barn ska ges möjlighet att använda sig av sina erfarenheter, kunskaper och färdigheter för att uttrycka sina åsikter om frågor som har verklig relevans i deras liv. De är experter på sin livssituation och utrymme måste skapas för att de ska kunna lyfta fram möjligheter och utmaningar som de själva anser är relevanta och viktiga i situationen.

• Hur ser vi till att insatser efter en vårdnadsprocess, placering eller påföljd upplevs relevanta för barnet?
• Har vi pratat om rätt saker med barnet? 

8. Säkert och riskmedvetet
Att uttrycka åsikter kan innebära risker. Vi ska skydda barnet i delaktighet, inte från delaktighet. Vi måste vidta alla åtgärder för att minimera risker för att barnet drabbas av negativa konsekvenser av sitt deltagande. Detta är speciellt viktigt i situationer där vårdnadshavare motsätter sig att barnet pratar med socialtjänsten, eller försöker kontrollera det som får diskuteras. Barn ska få information om deras rätt till skydd och de ska veta vart de ska vända sig för att få hjälp om det behövs. Barn ska få möjlighet att med stöd delta i arbete med riskbedömning.

• Vad i delaktigheten för det här barnet kan vara känsligt eller medföra risker?
• Hur skyddar vi det här barnet som deltar med sina åsikter om det finns risker kopplat till barnets deltagande? 

9. Återkoppling
Barn har rätt att få tydlig återkoppling och feedback kring sin medverkan kring insatser efter en vårdnadsprocess, placering eller påföljd och kring vilken betydelse deras medverkan har haft. Vid behov ska möjlighet ges att ifrågasätta och påverka resultaten.

• Hur får det här barnet återkoppling om hur deras åsikter har beaktats vid insatser efter en vårdnadsprocess, placering eller påföljd?
• Vad har detta barnet för åsikter och förslag?
• Vilken vikt läggs vid barnets åsikter och förslag utifrån ålder och mognad i relation till de insatser det handlar om?
• Hur säkerställs att barnet kan dela sina åsikter utan påverkan av närstående?
• Är det relevant att beakta vårdnadshavares inställning till barnets delaktighet och inflytande?
• Hur får barnet möjlighet att ifrågasätta, ändra, justera och påverka insatser efter en vårdnadsprocess, placering eller påföljd utifrån återkopplingen?

Rätten till ett värdigt liv omfattar: 
- barns rätt till utveckling, hälsa och välmående, samt rätt till vila och lek 
- barns rätt till utbildning i förskola och skola 
- barns rätt till en meningsfull fritid med kultur- och fritidsaktiviteter 
- barns rätt till ett värdigt och aktivt liv när de har funktionsnedsättningar

Hur beaktar vi följande aspekter av barnets rätt till ett värdigt liv vid insatser efter en vårdnadsprocess, placering eller påföljd:

• Vad är viktigt för det här barnets rätt till god hälsa och välmående?
• Vad är viktigt för det här barnets rätt till utveckling, vila och lek?
• Vad behöver det här barnet för stöd för att klara av att gå på förskolan/i skolan?
• Vad behöver det här barnet för stöd för att ha en meningsfull kultur och fritid?
• Vad behöver det här barnet med funktionsnedsättning för stöd för att ha ett värdigt och aktivt liv?
• Hur påverkar vårdnadshavare (och andra närstående) det här barnets förutsättningar för ett värdigt liv?
• Vem behöver vi samverka med för att få till ett stöd utifrån barnets rätt till ett värdigt liv?

Barn har en fundamental rätt till liv och överlevnad, vilket handlar om att beakta barns rätt till fysisk och psykisk hälsa, undvika barnolycksfall samt förebygga riskfaktorer såsom suicidrisk, missbruk, vanvård, försummelse, våldsutsatthet och kriminalitet. Barn har rätt att växa upp i en miljö fri från våld och övergrepp, både i hemmet, i förskolan och skolan samt i det offentliga och digitala rummet. Barn ska skyddas mot vanvård och försummelse från deras omsorgsgivare, oavsett om det är föräldrar, vårdnadshavare eller olika former av alternativ omsorg i samhället. De ska även skyddas från hedersrelaterat våld och förtryck samt skadliga sedvänjor som könsstympning av flickor samt tvångsäktenskap och tidiga äktenskap.

Vid insatser efter en vårdnadsprocess, placering eller påföljd ska vi beakta aspekter av barnets trygghet och säkerhet:

• Vilka upplevelser har detta barn av fysisk, psykisk och/eller sexuell våldsutsatthet i skolan, i hemmet, i det offentliga rummet och på nätet? Vilka risker finns det? Vad behöver detta barn för stöd?
• Vilka upplevelser har detta barn av våld i nära relationer och barnfridsbrott? Vilka risker finns det? Vad behöver detta barn för stöd?
• Vilka upplevelser har detta barn av kriminalitet (egen eller andras)? Vilka risker finns det? Vad behöver detta barn för stöd?
• Vilka upplevelser har detta barn av digital utsatthet? Vilka risker finns det? Vad behöver detta barn för stöd?
• Vilka upplevelser har detta barn av hedersrelaterat våld och förtryck? Vilka risker finns det? Vad behöver detta barn för stöd?
• Vilka upplevelser har detta barn av hedersrelaterat våld och förtryck? Vilka risker finns det? Vad behöver detta barn för stöd?

Rätten till omvårdnad och daglig omsorg innebär bland annat en rätt till goda levnadsvillkor för alla barn. Social trygghet och skälig levnadsstandard i barnkonventionen handlar om en helhetssyn på barnets rätt till goda förutsättningar för sin utveckling, välmående, uppväxt och ett värdigt liv.

Föräldrar är ansvariga för barnets utveckling och levnadsvillkor inom ramen för sin förmåga och sina ekonomiska resurser. Socialtjänsten har i sin tur ett ansvar att stödja föräldrarna i sina åtaganden för barnet.

Centralt är att barnet har tillräckligt med näringsriktig mat för sin utveckling, kläder anpassade efter årstid och storlek samt ett säkert och värdigt boende med fungerande sanitetslösningar, värme och rent vatten. Särskild hänsyn ska tas till barnets bästa i de situationer då barn riskerar att bli hemlösa, för att undvika ofrivilliga flyttningar och en osäker boendesituation. Det är i detta sammanhang viktigt med stabilitet och kontinuitet i barnets relation till förskola, skola och kamratgrupp. Rätten till ett värdigt liv inkluderar att barn har förutsättningar för meningsfulla fritids- och kulturaktiviteter, även i socioekonomiskt utsatta situationer.

Barn har rätt till en skälig levnadsstandard, en trygg uppväxt och ett värdigt liv. Ibland behöver se till hela familjens förutsättningar för att kunna förverkliga och trygga dessa rättigheter. I vissa situationer är det bästa sättet att förverkliga barnets rättigheter att ge stöd till föräldrar.

Utgångspunkten i barnkonventionen är att barn har rätt till sina föräldrar. Detta förutsätter att det är förenligt med barnets bästa, ger goda förutsättningar för barnets utveckling, välmående och ett värdigt liv, samt skyddar barnet mot våld och övergrepp. Grundtanken är att barn inte ska skiljas från sina föräldrar mot deras vilja utom när det är nödvändigt för deras bästa. Barnet ska i möjligaste mån skyddas och ges förutsättningar att bo kvar i sin familj, med stöd från bland annat socialtjänsten. Samtidigt har vi ett ansvar att skydda barn från föräldrar som till exempel utsätter barnet för vanvård, försummelse, våld eller övergrepp.

Fokus ska ligga på barnets rätt till sina föräldrar, utifrån barnets bästa, inte på föräldrars rätt till sina barn. Det är barnets rättigheter, skydd och behov som ska stå i centrum i alla frågor som rör vårdnad och umgänge.

Det är inte förenligt med barnkonventionen att barn omhändertas och fråntas rätten till sina föräldrar om detta kan undvikas med rätt stöd till familjen. När det är nödvändigt för barnets bästa att barnet skiljs från sina föräldrar ska det ske på ett rättssäkert sätt utifrån gällande lagstiftning, där alla barn ska behandlas lika inför lagen, utan diskriminering.

Det vi kan uppleva som en utsatt familjesituation kan för barnet och föräldrarna vara vardag. Om det inte föreligger omedelbar risk för barnets hälsa och säkerhet, men ett omhändertagande övervägs, ska det vara klarlagt att inget annat alternativ än åtskiljande från föräldrarna kan tillgodose barnets bästa. I en bedömning av barnets hela familjesituation väger vi risk- och skyddsfaktorer mot varandra, där barnets bästa ska väga tyngst och beaktas på både kort och lång sikt. Att lyssna till barnet och att försäkra sig om att barnet förstått är mycket viktigt i dessa situationer.

Vid insatser efter en vårdnadsprocess, placering eller påföljd ska vi bland annat beakta erfarenheter och behov kopplat till:

• boendesituation
• socioekonomiska situation
• föräldraförmåga hos vuxna runt barnet
• omvårdnad och daglig omsorg

Föräldrar är huvudansvariga för sitt barn och har ett gemensamt ansvar för barnets uppfostran, utveckling, välmående, skydd och goda uppväxtvillkor. De ska bevaka och säkerställa barnets rättigheter gentemot till exempel förskolan/skolan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Föräldrar har rätt att få det stöd de behöver för att de ska klara av sitt ansvar för barnet. De bör få stöd med barnets utveckling, uppfostran och omsorg, samt insatser för att förebygga vanvård, våld och övergrepp. Socialtjänsten har även i uppdrag att arbeta förebyggande och motiverande för att förmå de föräldrar som behöver föräldraskapsstöttande insatser att ta emot sådant stöd.

Vi har ett ansvar att se till så att de vuxnas perspektiv och upplevelser inte överskuggar barnets, vilket är lätt hänt i strävan efter samförstånd. Alliansen med föräldrarna får inte ske på bekostnad av barnets bästa och alliansen med barnet. Barn har fortsatt rätt till skydd från att fara illa, oavsett föräldrarnas inställning.

Exempel på frågor att beakta:

• Vilka rättigheter och skyldigheter har föräldrar för barnet vid insatser efter en vårdnadsprocess, placering eller påföljd?
• Finns det behov av sekretess gentemot föräldrar till skydd för barnet?
• Vilken information har föräldrar fått om barnet /situationen?
• Vilken information behöver föräldrar få om barnet /situationen?
• Behöver samtycke inhämtas från förälder?

Begreppet föräldrar används genomgående och avser biologiska föräldrar, vårdnadshavare och/eller huvudsakliga omsorgspersoner. Det är det enskilda barnets livssituation som avgör om vi utgår från barnets biologiska föräldrar, vårdnadshavare och/eller barnets huvudsakliga omsorgspersoner. Vissa föräldrar innehar alla dessa roller, andra innehar endast en av rollerna.