Allmänt förebyggande arbete

I det förebyggande arbetet ska socialtjänsten väga samman det som bedöms vara barnets bästa utifrån lagkrav, nationell vägledning, bästa tillgängliga kunskap, praxis i landet, socialtjänstens egen expertis och beprövade erfarenhet och bedöma vad som är barnets bästa på kort och lång sikt.

Vad säger socialtjänstlagen om allmänt förebyggande arbete?

När vi fattar beslut ska vi säkerställa att vi har rätt enligt lag att fatta beslutet och att det är förenligt med lagkrav.

Socialtjänstlagen 6 kap. Allmänt förebyggande arbete

Kunskap om förhållandena i kommunen
1 § Socialnämnden ska vara väl insatt i levnadsförhållandena i kommunen.

Information om socialtjänsten
2 § Socialnämnden ska informera om socialtjänsten i kommunen.

Uppsökande verksamhet
3 § Socialnämnden ska genom uppsökande verksamhet och på annat sätt bidra till att skapa förutsättningar för goda levnadsförhållanden.

Socialnämnden ska i den uppsökande verksamheten upplysa om socialtjänsten och vilka insatser den kan erbjuda. När det är lämpligt ska nämnden samverka med andra samhällsorgan och med enskilda organisationer.

Samhällsplanering och samhällsmiljö
4 § Socialnämnden ska medverka i samhällsplaneringen. Nämnden ska främja goda miljöer i kommunen i samverkan med andra samhällsorgan, enskilda organisationer och fysiska personer.

Socialnämndens medverkan i samhällsplaneringen ska bygga på nämndens sociala erfarenheter och särskilt syfta till att påverka utformningen av bostadsområden i kommunen. Nämnden ska också arbeta för att offentliga lokaler och allmänna kommunikationer utformas så att de blir lätt tillgängliga för alla.

5 § Socialnämnden ska ta initiativ till och bevaka att åtgärder vidtas för att skapa en god samhällsmiljö och goda förhållanden för barn och unga, för äldre, för personer med funktionsnedsättning, för dem som utsatts för våld eller andra övergrepp av en närstående och för andra grupper som har behov av samhällets särskilda stöd. Socialnämnden ska i sin verksamhet främja den enskildes rätt till arbete, bostad och utbildning.

Vilken nationell vägledning finns det från Socialstyrelsen och andra myndigheter kring allmänt förebyggande arbete?
Syftet med att ha koll på nationell vägledning är att öka likvärdigheten i hur barns rättigheter efterlevs i hela landet – följer vårt beslut vad Sverige som land anser är bäst för barn i det allmänt förebyggande arbetet? Det kan bland annat finnas nationell vägledning från Socialstyrelsen, Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) samt Regeringen och Socialdepartementet.

Vilken vägledning kring allmänt förebyggande arbete finns det utifrån forskning och evidens?
Syftet med att socialtjänsten ska utgå från forskning och evidens är att vi ska fatta beslut som är förenliga med det forskning och evidens säger är barnets bästa i det allmänt förebyggande arbetet.

Socialtjänsten kan exempelvis börja med Socialstyrelsens kunskapsstöd för evidensbaserad praktik.

Vilken vägledning finns det av praxis från socialtjänsten i andra kommuner?
Syftet med att socialtjänsten ska utgå från erfarenheter och praxis från andra kommuners allmänt förebyggande arbete är att inspireras av existerande praktisk kunskap i olika delar av landet. Goda exempel kan anpassas till den egna kommunen och genom att inte behöva ”uppfinna hjulet” på nytt används våra resurser på ett mer effektivt sätt. Praxis från andra kommuners arbete i det allmänt förebyggande arbetet inhämtas oftast från relevanta nätverksmöten, samt sprids av SKR och Socialstyrelsen.

Vilken vägledning finns det av egna tidigare erfarenheter från arbetet med barn?
Syftet med att utgå från våra egna tidigare erfarenheter är att ta vara på befintlig kunskap och erfarenhet från vår egen verksamhet, som har god kännedom om barns situation i just vår kommun. Exempel på frågor att ställa sig:

• Vad har vi redan gjort inom det allmänt förebyggande arbetet?
• Vad är bra erfarenheter som vi bör bygga vidare på?
• Vilka erfarenheter har visat att vi behöver justera det allmänt förebyggande arbetet?

Vad bedöms vara barnets bästa på kort och lång sikt?
Syftet med att bedöma barnets bästa på kort och lång sikt är att klargöra hur våra beslut och insatser påverkar barn här och nu, men även på lång sikt. I en del situationer finner vi arbetssätt och lösningar som fungerar i stunden, men som inte är bra på längre sikt. I andra situationer finner vi kanske arbetssätt och lösningar som inledningsvis kan vara utmanande, men som på längre sikt förväntas ge goda resultat. I en optimal situation har vi möjlighet att fatta beslut som blir bra för barn på både kort och lång sikt.

I det allmänt förebyggande arbetet ska socialtjänsten bidra till ökad jämlikhet i samhället. Det innebär att arbetet ska bidra till likvärdiga förutsättningar för barn i kommunen, oavsett deras olika bakgrunder.

Att ge likvärdigt bemötande och stöd till alla barn är inte det samma som att ge likadant stöd till alla. Även om alla barn har samma rättigheter så kan deras olika förutsättningar kräva anpassning av det allmänt förebyggande arbetet för att det ska få likvärdig effekt i deras livssituationer. Olika hänsyn att beakta utifrån de barn som berörs av det allmänt förebyggande arbetet:

• Ålder: Hur påverkas barn i olika åldrar av de områden vi vill arbeta förebyggande inom? Hur anpassar vi våra arbetsmetoder, information och möjlighet till delaktighet till förskolebarn, lågstadieelever, mellanstadieelever, högstadieelever och gymnasieelever?
• Kön: Hur påverkas flickor och pojkar/tjejer och killar av de områden vi vill arbeta förebyggande inom? Hur anpassar vi våra arbetsmetoder, information och möjlighet till delaktighet utifrån att det ska vara bra för både flickor och pojkar?
• Könsidentitet/könsuttryck: Hur påverkas barn med en könsidentitet/könsuttryck som är annorlunda än det kön de identifierades som vid födseln av de områden vi vill arbeta förebyggande inom? Hur anpassar vi vår information och möjlighet till delaktighet så att vi respekterar barns könsidentitet/könsuttryck?
• Sexuell läggning: Hur påverkas barn utifrån sin sexuella läggning av de områden vi vill arbeta förebyggande inom? Hur anpassar vi vår information och möjlighet till delaktighet så att vi respekterar barns sexuella läggning?
• Funktionsnedsättning: Hur påverkas barn med funktionsnedsättning av de områden vi vill arbeta förebyggande inom? Hur anpassar vi våra arbetsmetoder, information och möjlighet till delaktighet utifrån de behov barn med funktionsnedsättning har?
• Etnicitet och språk: Hur påverkas barn med olika etniska bakgrunder och som talar annat språk än svenska av de områden vi vill arbeta förebyggande inom? Hur anpassar vi vår information och möjlighet till delaktighet utifrån barns etniciteter och språk?
• Religion: Hur påverkas barns religiösa tillhörighet av de områden vi vill arbeta förebyggande inom? Hur anpassar vi vår information och möjlighet till delaktighet så att vi respekterar barns olika religioner?
• Socioekonomiska förutsättningar: Hur påverkas barn med olika socioekonomiska förutsättningar av de områden vi vill arbeta förebyggande inom? Hur anpassar vi våra arbetsmetoder och möjlighet till delaktighet så att vi inkluderar barn från olika socioekonomiska förutsättningar i det allmänt förebyggande arbetet?
• Postnummer: Hur påverkas barn på olika postnummer i kommunen av de områden vi vill arbeta förebyggande inom? Hur anpassar vi vår information och möjlighet till delaktighet så att barn inom berörda postnummer ges förutsättningar att nås av det allmänt förebyggande arbetet?

Barn har rätt att få tillgång till den information de behöver för att förstå den situation de befinner sig i. Det är en förutsättning för att de ska kunna förstå vad socialtjänsten kan erbjuda, samt för att på ett meningsfullt sätt kunna delta i beslut som rör dem. Det förutsätter att vi har adekvat kunskap om olika sätt att kommunicera med barn i olika åldrar, med olika funktionsnedsättningar, från olika bakgrunder och som har olika uppväxtvillkor.

Informationen ska vara anpassad till barnets individuella behov och situation i fråga om ålder, mognad och individuella förutsättningar. Den ska ges på det sätt som är mest lämpligt för det enskilda barnet, anpassat till dess ålder, mognad och särskilda behov. Den som har ett ansvar att förmedla information till barn har även ett ansvar att kontrollera om barnet har förstått informationen.

Exempel på frågor att ställa sig:

• Vilken information behöver barn få om det allmänt förebyggande arbetet?
• Hur ser vi till att informationen är adekvat för barns ålder och att det ges på ett, för barnen, begripligt språk?
• Hur vet vi att barn har förstått informationen?
• Hur sprider vi informationen så att den når alla berörda barn i kommunen?

Socialtjänsten ska göra barn delaktiga i det allmänt förebyggande arbetet, genom att anpassa information, delaktighetsmetoder och stöd efter barns olika förutsättningar att föra fram sina åsikter. På Kunskapsguiden finns ett avsnitt ”Barns rätt till delaktighet” som stödjer socialtjänstens arbete med enskilda barn och unga. SKR har tagit fram Dialogguiden för en enkel översikt kring vilken delaktighetsmetod som passar för att inhämta barns och ungas åsikter på gruppnivå. 

Exempel på frågor att beakta:

• Vad är det barn ska tycka till om i de områden som det allmänt förebyggande arbetet omfattar?
• Vilka barn ska vi ge möjlighet att vara delaktiga och ges inflytande på det allmänt förebyggande arbetet?
• Vilka delaktighetsmetoder är mest lämpliga utifrån de barn som ska göras delaktiga och i relation till de aspekter av det allmänt förebyggande arbetet som de ska ha åsikter om? (Se Dialogguiden)
• På vilket sätt är vi mottagliga att väga in barns åsikter i socialtjänstens fortsatta allmänt förebyggande arbete?
• Hur återkopplar vi till barn om vilken vikt vi har lagt vid det de har förmedlat till socialtjänsten i det fortsatta allmänt förebyggande arbetet?

Ge goda förutsättningar för barns delaktighet

1. Kunskap och kompetens: Det krävs även kunskap och kompetens för att objektivt lyfta fram och synliggöra barnets åsikter och ställningstaganden i beslut som fattas.

• Vad kan vi behöva mer kunskap och kompetens om för att göra barn delaktiga i det allmänt förebyggande arbetet?

2. Transparent och informativt: Barn behöver fullständig och anpassad information kring syftet med medverkar, de behöver förstå vad det är de ska ha åsikter om och hur själva delaktigheten ska gå till.

• Hur når vi berörda barn i kommunen med inbjudan till delaktighet?
• Hur får vi barn att förstå syftet med deras medverkan, hur deltagandet ska genomföras och vilka konsekvenser det kan få för barn i kommunen i relation till det allmänt förebyggande arbetet?

 
3. Frivilligt: Barn väljer själva om de vill vara delaktiga i det allmänt förebyggande arbetet i kommunen. Vi informerar att det är okej att avsluta sitt deltagande när de vill.

• Hur får vi barn att känna att deras delaktighet i det allmänna förebyggande arbetet är värd deras tid och uppmärksamhet? 

4. Barnanpassad lokal: Om delaktigheten ska ske i en fysisk lokal ska denna vara lämplig för barn att träffas i.

• Är tilltänkt lokal lugn, trygg och lämplig för barn? Vilka förutsättningar har barn att ta sig till lokalen? 

5. Barnanpassad delaktighet: Delaktighetsmetoder ska anpassas till barns olika förmågor och förutsättningar. Barns olika förutsättningar ska beaktas för att finna bästa sätt att skapa delaktighet och förtroende. Det kan behövas olika typer av samtalsstöd som bildstöd, talarmattor och andra hjälpmedel.

• Vad behöver de barn som ska vara delaktiga för stöd för att kunna föra fram sina åsikter? 

6. Respektfullt: Barns åsikter ska mötas med respekt och bli tagna på allvar. Delaktigheten får inte bli symboliskt, där barnet blir passiv mottagare av information.

• Vilka ord och uttryck ska vi anpassa till de ord och begrepp som barn själv använder och förstår?
• Hur ser vi till att vi lyssnar aktivt på det barn berättar?
• Hur bekräftar vi till de barn som är delaktiga att vi har förstått vad som är viktigt för dem?

7. Relevant: Barn ska ges möjlighet att använda sig av sina erfarenheter, kunskaper och färdigheter för att uttrycka sina åsikter om frågor som har verklig relevans i deras liv. De är experter på sin livssituation och utrymme måste skapas för att de ska kunna lyfta fram möjligheter och utmaningar som de själva anser är relevanta och viktiga i situationen.

• Hur ser vi till att de områden inom det allmänt förebyggande arbetet som vi inhämtar barns åsikter kring upplevs relevanta för barn?
• Har vi pratat om rätt saker med de barn som är delaktiga? 

8. Säkert och riskmedvetet
Att uttrycka åsikter kan innebära risker och om barn ska prata i grupp ska vi säkerställa att de känner sig trygga, att allas åsikter respekteras och att ingen utsätts för mobbning eller risker för att de har sagt sin mening. Vi ska skydda barnet i delaktighet, inte från delaktighet. Barn ska få information om deras rätt till skydd och de ska veta vart de ska vända sig för att få hjälp om det behövs.

• Vad i dialogen med barn kring det allmänt förebyggande arbetet i kommunen kan vara känsligt eller medföra risker?
• Hur skyddar vi barn som deltar med sina åsikter om det finns risker kopplat till deras deltagande? 

9. Återkoppling
Barn har rätt att få tydlig återkoppling och feedback kring sin medverkan i processer för delaktighet och inflytande, och kring vilken betydelse deras medverkan har haft. Vid behov ska möjlighet ges att ifrågasätta och påverka resultaten.

• Hur får barn återkoppling om hur deras åsikter har beaktats i det allmänt förebyggande arbetet?
• Hur får barn möjlighet att ifrågasätta, ändra, justera och påverka resultatet utifrån återkopplingen?

Rätten till ett värdigt liv omfattar: 
- barns rätt till utveckling, hälsa och välmående, samt rätt till vila och lek 
- barns rätt till utbildning i förskola och skola 
- barns rätt till en meningsfull fritid med kultur- och fritidsaktiviteter 
- barns rätt till ett värdigt och aktivt liv när de har funktionsnedsättningar

Exempel på frågor att beakta:

• Hur beaktar vi barns fysiska och psykiska hälsa och mående i det allmänt förebyggande arbetet?
• Hur beaktar vi barns rätt till utveckling, vila och lek i det allmänt förebyggande arbetet?
• Hur beaktar vi barns rätt till utbildning samt närvaro i förskolan/skolan i det allmänt förebyggande arbetet?
• Hur beaktar vi barns rätt till meningsfull fritid i det allmänt förebyggande arbetet?
• Hur beaktar vi rätten för barn med funktionsnedsättningar till ett värdig och aktivt liv i det allmänt förebyggande arbetet?

Barn har en fundamental rätt till liv och överlevnad, vilket handlar om att beakta barns rätt till fysisk och psykisk hälsa, undvika barnolycksfall samt förebygga riskfaktorer såsom suicidrisk, missbruk, vanvård, försummelse, våldsutsatthet och kriminalitet. Barn har rätt att växa upp i en miljö fri från våld och övergrepp, både i hemmet, i förskolan och skolan samt i det offentliga och digitala rummet. Barn ska skyddas mot vanvård och försummelse från deras omsorgsgivare, oavsett om det är föräldrar, vårdnadshavare eller olika former av alternativ omsorg i samhället. De ska även skyddas från hedersrelaterat våld och förtryck samt skadliga sedvänjor som könsstympning av flickor samt tvångsäktenskap och tidiga äktenskap.

I det allmänt förebyggande arbetet ska vi beakta aspekter av barns trygghet och säkerhet:

• Vilka upplevelser har barn av fysisk, psykisk och/eller sexuell våldsutsatthet i skolan, i det offentliga rummet och på nätet? Vad har de för förslag på förebyggande arbete mot våldsutsatthet i kommunen?
• Vilka upplevelser har barn av mobbning och vad har de för förslag på förebyggande arbete i skolan, i det offentliga rummet och på nätet?
• Vilka upplevelser har barn av våld i nära relationer och barnfridsbrott? Vad har de för förslag på förebyggande arbete med föräldrar?
• Vilka upplevelser har barn av missbruk (eget, närståendes, jämnårigas, kriminella nätverk) och vilka förslag har de på förebyggande arbete i skolan, hemmen, i det offentliga rummet och andra platser i kommunen?
• Vilka upplevelser har barn av kriminalitet (egen eller andras)? Vilka förslag har de på förebyggande arbete i skolan, i det offentliga rummet eller andra platser i kommunen?
• Vilka upplevelser har barn av digital utsatthet och vad har de för förslag på förebyggande arbete i förskolor, skolor och kring föräldrastöd?
• Vilka upplevelser har barn av hedersrelaterat våld och förtryck? Vilka förslag har de på förebyggande arbete i förskolor, skolor, fritidsverksamheter och andra platser i kommunen?

Rätten till omvårdnad och daglig omsorg handlar bland annat om rätten till goda levnadsvillkor för alla barn. Social trygghet och skälig levnadsstandard i barnkonventionen handlar om en helhetssyn på barnets rätt till goda förutsättningar för sin utveckling, välmående, uppväxt och ett värdigt liv. Vårdnadshavare är ansvariga för barnets utveckling och levnadsvillkor inom ramen för sin förmåga och sina ekonomiska resurser. Socialtjänsten har i sin tur ett ansvar att stödja vårdnadshavarna i sina åtaganden för barnet.

Centralt är att barnet har tillräckligt med näringsriktig mat för sin utveckling, kläder anpassade efter årstid och storlek samt ett säkert och värdigt boende med fungerande sanitetslösningar, värme och rent vatten. Särskild hänsyn ska tas till barnets bästa i de situationer då barn riskerar att bli hemlösa, för att undvika ofrivilliga flyttningar och en osäker boendesituation. Det är i detta sammanhang viktigt med stabilitet och kontinuitet i barnets relation till förskola, skola och vänner. Rätten till ett värdigt liv inkluderar att barn har förutsättningar för meningsfulla fritids- och kulturaktiviteter, även i socioekonomiskt utsatta situationer.

I det allmänt förebyggande arbetet ska vi beakta aspekter av barns rätt till omvårdnad och daglig omsorg:

• Vilka erfarenheter har barn av sin boendesituation i kommunen och vilka förslag har de på förebyggande arbete för en trygg boendesituation för alla barn?
• Vilka erfarenheter har barn kopplat till sin socioekonomiska situation och vilka förslag har de på jämlika uppväxtvillkor för barn i kommunen?
• Vilka funderingar har barn kring stärkt föräldraförmåga hos vuxna runt barn som en del av det allmänt förebyggande arbetet i kommunen?
• Vilka erfarenheter har barn kring omvårdnad och daglig omsorg kopplat till olika områden i det allmänt förebyggande arbetet?

Föräldrar är huvudansvariga för sitt barn och har ett gemensamt ansvar för barnets uppfostran, utveckling, välmående, skydd och goda uppväxtvillkor. De ska bevaka och säkerställa barnets rättigheter gentemot till exempel förskolan/skolan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Föräldrar har rätt att få det stöd de behöver för att de ska klara av sitt ansvar för barnet. De bör få stöd med barnets utveckling, uppfostran och omsorg, samt insatser för att förebygga vanvård, våld och övergrepp. Socialtjänsten har även i uppdrag att arbeta förebyggande och motiverande för att förmå de föräldrar som behöver föräldraskapsstöttande insatser att ta emot sådant stöd.

I det allmänt förebyggande arbetet ska vi beakta aspekter av föräldrars rättigheter och skyldigheter:

• Vad är föräldrars rättigheter och skyldigheter i den del av det allmänt förebyggande arbetet som vi arbetar inom?
• Vilken (anpassad) information behöver föräldrar få om den del av det allmänt förebyggande arbetet som vi arbetar med?
• Vilka upplevelser har föräldrar om den del av det allmänt förebyggande arbetet som vi arbetar med?
• Vad har föräldrar för åsikter och förslag kring den del av det allmänt förebyggande arbete som vi arbetar med?
• Hur kan vi samverkan med föräldrar i den del av det allmänt förebyggande arbete som vi arbetar med?

Begreppet föräldrar används genomgående och avser biologiska föräldrar, vårdnadshavare och/eller huvudsakliga omsorgspersoner. Det är det enskilda barnets livssituation som avgör om vi utgår från barnets biologiska föräldrar, vårdnadshavare och/eller barnets huvudsakliga omsorgspersoner. Vissa föräldrar innehar alla dessa roller, andra innehar endast en av rollerna.