Tilläggsprotokoll till barnkonventionen
Till barnkonventionen finns tre tilläggsprotokoll. Det första behandlar barn i väpnade konflikter och det andra handlar om handel med barn, barnprostitution och barnpornografi. Det tredje ger barn möjlighet att lämna in klagomål till FN:s barnrättskommitté.
De två första tilläggsprotokollen antogs av FN:s generalförsamling i maj år 2000. Det första behandlar frågan om barn i väpnade konflikter och ålägger staterna att vidta åtgärder för att barn inte ska delta direkt i den här typen av konflikter. Det andra protokollet handlar om handel med barn, barnprostitution och barnpornografi. Det tredje handlar om barns klagorätt.
Förutom de bestämmelserna som redan finns i barnkonventionen, ansåg FN att det var viktigt att komma med separata mer detaljerade protokoll angående barn i väpnade konflikter, handel med barn, barnpornografi och barnprostitution. Dessa två tilläggsprotokoll kompletterar barnkonventionen.
Det tredje tilläggsprotokollet antogs av FN år 2011. Det ger barn möjlighet att lämna in klagomål till FN:s barnrättskommitté om deras rättigheter kränkts och de inte haft möjlighet att få upprättelse i hemlandet.
När ett nytt internationellt dokument tas fram (exempelvis en konvention eller ett protokoll) måste staten signera och ratificera det nya dokumentet. Att protokollen är fakultativa innebär att konventionsstaterna är fria att ratificera protokollen. Sverige ratificerade det fakultativa protokollet angående barns inblandning i väpnade konflikter år 2003 och protokollet om åtgärder mot handel med barn år 2006. Det tredje tilläggsprotokollet har Sverige inte ratificerat, (därför saknas officiell översättning till svenska).
Ett tilläggsprotokoll har samma juridiska status som en konvention. De fakultativa protokollen är därför, liksom barnkonventionen, juridiskt bindande för de stater som har ratificerat dem.