Gå till innehållet

Sverige är inte alltid bäst i klassen på barns rättigheter

I Sverige vill vi gärna slå oss på bröstet när det gäller barnens situation, men många utmaningar kvar­står för att till­godo­se barns rättig­heter fullt ut. Det fram­gick när barn­rätts­kommittén 2015 kom med sina samman­fattande slut­satser över hur Sverige följer barn­konven­tionen.

FN:s barnrättskommitté granskar regelbundet hur de stater som skrivit under barnkonventionen följer den. Dessa granskningar sker vart femte år och den senaste granskningen av Sverige gjordes 2015. För Sveriges del var detta den femte gången. Kommitténs uppgift är att granska staterna och lämna beröm, kritik och förslag till förbättringar. Sverige frågades ut i Genève av FN:s barnrätts­kommitté i januari 2015 och i februari kom kommittén med sina slut­satser.

Det är dags att regeringen tar kritiken på allvar

En del av kritiken från kommittén 2015 rörde att barnkonven­tionen inte gällde som svensk lag. Då kunde myndig­heter och domstolar nämligen avfärda konventionen eftersom den inte hade status av svensk lag, vilket fick konsekvenser för beslut som rör barn. Vi ansåg redan då att det skulle göra skillnad i hanteringen av asyl­ärenden, vårdnads­tvister och social­tjänst­utredningar om konventionen fick status som lag.

Det är anmärkningsvärt att Sverige får kritik för att barn i Sverige inte garanteras skydd mot diskrimi­nering. Det är oacceptabelt att barns ekonomiska och sociala bakgrund spelar så stor roll för hur rättig­heterna tillgodo­ses, och det är hög tid att regeringen tar kritiken från FN:s barnrätts­kommitté på allvar.

Läs mer om barnrättskommitténs arbete.

FN:s barnrättskommittés rekommendationer till Sverige (2015)

Här följer några exempel från den senaste granskningen där barnrätts­kommittén anser att Sverige behöver förbättra sig för att leva upp till barnkonven­tionens bestämmelser. 

  • Att barnkonventionen blir svensk lag.
  • ​Att Barnombudsmannen får mandat att utreda individuella klagomål från barn.
  • Att alla barn i Sverige skyddas mot diskriminering.
  • Att utreda barnets bästa i asylärenden och socialtjänstutredningar.
  • Att förbjuda isolering av barn på institution.
  • Att se till så att anmälningsplikten fungerar när barn far illa.
  • Att stärka skyddet för barn mot sexuell exploatering.
  • Att undersöka orsakerna till barnfattigdom.
  • Att ändra utlänningslagen så att barn hörs i asylprocessen.
  • Att garantera att inget barn i samhällsvård utvisas tillsammans med föräldrar som barnet behöver skyddas från.
  • Att införa obligatoriska barnkonsekvensanalyser i alla beslut och processer som rör barn, till exempel i samband med lagstiftning, budgetfrågor och internationellt bistånd.
  • Att ratificera tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen om individuell klagorätt.

Här kan du läsa och ladda ner regeringens egen rapport från 2012 samt barnrätts­kommitténs slutsatser i sin helhet (2015):

Förenklad rapporteringsprocess till FN:s barnrätts­kommitté

2014 beslutade FN att förenkla och samtidigt stärka rapporterings­processerna i FN-systemet. Barnrätts­kommittén har länge varit ett av de organ som har brottats med långa köer och förseningar i rapporterings­processen. Därför har barnrätts­kommittén beslutat att ge inbjudna länder möjlighet att rapportera enligt en så kallad förenklad process (Simplified reports reporting procedure SRP).

Sverige bjöds in och svarade under 2018 ja till att använda det förenklade sättet att rapportera.

Syftet med en förenklad process är flera. Det handlar bland annat om att begränsa mängden frågor som tas upp för att få ett bättre fokus på de mest prioriterade frågorna. Tanken är att det ska leda till att staternas implementering av barnkonventionen och uppföljningen av den kritik staterna får ska bli mer fokuserad då frågorna blir färre och tydligare.

Den nya förenklade processen inleds med att barnrätts­kommittén skickar en lista på frågor till staten som de ska svara på. Svaret på frågorna utgör statens formella rapport.

Civilsamhället kan på olika sätt påverka rapporterings­processen. Ett sätt är att ge förslag till barnrätts­kommittén kring vilka frågor som vi anser att de ska ställa till staten. Detta utgörs av en egen lista med förslag på frågor som barnrätts­kommittén kan använda sig utav i utformningen av den lista som skickas till staten.

Flera olika FN-institutioner har upprepat poängterat att de är beroende av ett starkt och samordnat civilsamhälle för att rapporterings­processerna ska bli relevanta och därmed bidra till bättre efterlevnad av de mänskliga rättig­heterna, inklusive barnets rättig­heter.

UNICEF Sverige har därför tagit på sig en samordnande roll för civil­samhället i rapporterings­processen till FN:s barnrätts­kommitté.

Här kan du läsa den samlande listan från Sveriges barnrätts­organisationer på de frågorna som vi anser är mest aktuella och akuta för barnrätts­kommittén att ställa till Sverige i sin lista till staten inför den kommande granskningen (inskickat mars 2020).

Här kan du läsa den lista på frågor som barnrätts­kommittén skickat till den svenska regeringen kring hur Sverige lever upp till barnkonventionen (publicerades juli 2020). Svaren ska skickas in senast 30 juni 2021.

UNICEF Sverige har också kritiserat regeringen

UNICEF Sverige har också kritiserat regeringen på en rad olika områden. Bland annat har vi lämnat kommentarer till regeringens rapport. Rapporten kan laddas ner nedan:

UNICEF Sveriges kommentar till regeringsrapporten 2012.