Gå till innehållet
Laddar…
Wake Up Suecos

Skriv under vårt krav till regeringen. Barn i Sverige har rätt till en fullständig barnkonvention, precis som barnen i Costa Rica.

Dear Suecos,
This is a message from children in Costa Rica. Here we have a complete Convention on the Rights of the Child.

We hope people in Sweden want to wake up and make sure that children in your country get full rights too. It's time to #WakeUpSuecos

Sverige ses ofta som ett föregångsland när det gäller barns rättig­heter, men det är dags att vakna. Trots att vi var bland de första att skriva under barn­konven­tionen har barn i Sverige inte full­ständiga rättig­­heter. De har idag ingen möjlighet att få upprättelse om deras rättig­heter kränks – ett viktigt tillägg till barn­konven­tionen som Sverige inte antagit.

Costa Rica är ett av de länder som har antagit det tredje tilläggs­proto­kollet och sett till att barn kan utkräva sina rättig­heter om de kränks. Därför tar vi nu hjälp av barn i Costa Rica och uppmanar svenska folket. Det är dags att Sverige vaknar upp och inför en fulls­tändig barn­konven­tion.

Skriv under nu!

Vad är det tredje tilläggsprotokollet?

Barnkonventionen är till för att skydda alla barn och försvara deras rättigheter. Det tredje tilläggs­protokollet är till för att barn praktiskt ska kunna utkräva sina rättigheter. I vissa fall kan barn idag få sin sak prövad av en oberoende instans, men det omfattar inte alla rättigheter som barn har enligt barnkonventionen, och instanserna är inte anpassade för barn.

Våra ord betydde egentligen inte nånting. Hon kunde ha skrivit pappret utan att vi hade varit där.

Tolvårig flicka om socialtjänstens bemötande i en vårdnadstvist.

Barn som kränks i Sverige idag riskerar att falla mellan stolarna och hamna i ett ingenmansland där det är svårt att få hjälp.

Barn i Sverige behöver det tredje tilläggsprotokollet för att kunna utkräva sina rättigheter. Det är dags att införa en fullständig barnkonvention.

Skriv under nu!

Frågor om barnkonventionen

  • Bakgrund. Varför behövs barnkonventionen?

    Barnkonventionen innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Redan innan barnkonventionen skrevs fanns flera dokument och konventioner kring mänskliga och medborgerliga rättigheter. Men på 70-talet framkom att barn var en av de grupper som var i behov av ett starkare skydd. Under tio års tid arbetade man fram det dokument som skulle bli barnkonventionen och 1989 antogs den av FN:s generalförsamling.

    Barnkonventionen innehåller 54 artiklar som alla är lika viktiga och utgör en helhet, men det finns fyra grundläggande och vägledande principer: 

    1. Alla barn har samma rättigheter och lika värde.
    2. Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn.
    3. Alla barn har rätt till liv och utveckling.
    4. Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad. ​
  • Status. Vad har barnkonventionen för status i Sverige?

    Sverige ratificerade barnkonventionen 1990 och åtog sig därmed att följa den. Genom ratificering är barnkonventionen juridiskt bindande för Sverige men gäller inte som svensk lag. I stället har vi valt att anpassa och ändra våra lagar så att de överensstämmer med barnkonventionens bestämmelser genom en så kallad transformeringsmetod. Det innebär att barnkonventionen inte har samma status som de nationella lagarna och åberopas inte heller av våra domstolar och myndigheter. Regeringen och riksdagen har det yttersta ansvaret för konventionens genomförande.

    Regeringen vill nu att barnkonventionen ska bli svensk lag genom inkorporering, eftersom barnkonventionen inte har tillämpats fullt ut och behöver förstärkas. En statlig utredning har presenterats och förslaget är att den blir lag i början av 2018. Att inkorporera barnkonventionen i svensk lag innebär att konventionen har samma rättsliga status som andra nationella lagar och den kan därmed ensamt ligga till grund för beslut av våra domstolar och myndigheter.

  • Ratificering. Hur många länder har skrivit under barnkonventionen?

    Barnkonventionen är den konvention som flest länder har anslutit sig till. Hittills har 196 stater ratificerat barnkonventionen. Sverige ratificerade barnkonventionen 1990. Idag är det bara USA som inte har ratificerat konventionen.

  • Tilläggsprotokoll. Vad menas med tilläggsprotokoll till barnkonventionen?

    Till barnkonventionen finns tre tilläggsprotokoll som agerar som komplement till konventionen. De två första antogs av FN:s generalförsamling år 2000 och det tredje år 2011. Det första handlar om barn i väpnade konflikter och ger bland annat ett ökad skydd för barn upp till 18 år från att delta i direkt i konflikter. Det andra protokollet handlar om handel med barn, barnprostitution och barnpornografi. Det tredje tilläggsprotokollet ger barn möjlighet att själva eller med hjälp av ombud lämna in klagomål till FN:s barnrättskommitté om deras rättigheter kränkts och de inte haft möjlighet att få upprättelse i hemlandet (individuell klagorätt). 

    De stater som är bundna av barnkonventionen blir inte automatiskt bundna av tilläggsprotokollen utan måste formellt godkänna (ratificera) dem för att de ska bli gällande i landet.

    Sverige har ratificerat tilläggsprotokoll ett och två men ännu inte anslutit sig till det tredje tilläggsprotokollet.

    Läs mer om tilläggsprotokollen.

  • Tilläggsprotokoll. Hur många länder har antagit det tredje tilläggsprotokollet?

    Hittills har 29 av världens länder ratificerat det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen. Exempel på länder i Europa är Finland, Danmark, Tyskland och Belgien.

  • Tillämpning. Vem ser till att barnkonventionen efterlevs?

    FN:s kommitté för barnets rättigheter, även kallad FN:s barnrättskommitté, är ett oberoende expertorgan med uppgift att övervaka staternas tillämpning av konventionens regler. Konventionsstaterna har en skyldighet att regelbundet rapportera till barnrättskommittén om vad de har gjort för att tillgodose barns rättigheter enligt barnkonventionen. Den första rapporten ska lämnas in två år efter att landet ratificerat konventionen och därefter vart femte år. Rapporterna efterföljs med utfrågningar av regeringarnas representanter. Inför dessa utfrågningar samlar kommittén in information från andra aktörer som exempelvis UNICEF. Förutom att kritisera det land som granskas, lämnar kommittén förslag och rekommendationer om hur staten bör agera för att på ett bättre sätt genomföra barnkonventionen. Kommittén har också rätt att begära ytterligare information från staterna.

Visa alla frågor om barnkonventionen

Skriv under vårt krav till regeringen. Barn i Sverige har rätt till en fullständig barnkonvention, precis som barnen i Costa Rica.

Skriv under nu!