Vad vi gör / De nya globala utvecklingsmålen

De nya globala utvecklingsmålen

Den 25 september 2015 röstade alla FN:s 193 medlemsländer ja till de nya globala utvecklingsmålen. Målen trädde i kraft i januari 2016 och gäller alla världens länder. Målen ersatte därmed de åtta millenniemålen.

Millenniemålen

De här åtta mätbara målen har angett riktningen för världens utvecklingsarbete sedan år 2000. Stora framsteg har gjorts sedan 1990 som är basåret för millenniemålen. Bland annat har: 

  • den extrema fattigdomen i världen halverats
  • dödligheten bland barn under fem år halverats från 12,7 till 5,9 miljoner per år
  • antalet barn som inte går i grundskolan minskat från 107 till 58 miljoner
  • mödradödligheten minskat med 45 procent
  • antalet barn som årligen smittas av hiv minskat med 58 procent
  • 2,6 miljarder fler människor fått tillgång till rent vatten och 2,1 fler människor fått tillgång till en toalett eller latrin.

Men fortfarande finns mycket kvar att göra för att alla barn i världen ska få sina rättigheter tillgodosedda. 

Arbetet med att ta fram nya mål

Arbetet med att ta fram de nya målen är det mest omfattande globala samråd som FN har åtagit sig. Målet var att så många länder och samhällsaktörer som möjligt skulle vara med och påverka prioriteringarna. FN gjorde också stora ansträngningar för att involvera den breda allmänheten. Särskilt fokus lades på att lyssna på människor som lever i fattigdom, då de besitter bäst kunskap om vad som behövs göras för att deras livssituation ska förbättras. 

UNICEFs prioriterade områden

Följande sex områden har UNICEF arbetat särskilt aktivt för i framtagandet av målen: 

  1. Stoppa våld, försummelse, exploatering och övergrepp av barn
  2. Sätta arbetet med att stoppa barnfattigdomen i fokus för alla insatser gällande fattigdomsbekämpning
  3. Öka de globala ansträngningarna för att stoppa barnadödligheten och mödradödligheten
  4. Ägna mer uppmärksamhet åt ”det andra decenniet i livet” – tonåren
  5. Förbättra insamling av statistik och data i arbetet med att stärka rättigheterna för barn
  6. Öka investeringarna i alla barn, särskilt de mest utsatta och marginaliserade

I detta arbete har UNICEF samarbetat med en rad andra barnrättsorganisationer.

De 17 målen

De 17 globala utvecklingsmålen gäller från januari 2016 till 2030. Under dessa mål finns 169 delmål. Det som särskilt lyfts fram är: 

  • Det viktigaste och övergripande målet är att få slut på fattigdom och hunger
  • Målen är universella och ska gälla för alla länder – inte bara de fattiga
  • Målen gäller alla människor då alla har samma rättigheter – ”nobody will be left behind”
  • Målen ska verka för långsiktig hållbarhet inom alla tre dimensioner- miljö och klimat, ekonomi och sociala förhållanden.
  • Ökad jämställdhet och att stärka kvinnor och flickors rättigheter
  • Ökad jämlikhet inom och mellan länder
  • Mest stöd kommer att ges till de fattigaste länderna och länder i konflikt

Jämfört med millenniemålen är de nya målen både fler och täcker fler områden. Målen ska gälla alla länder. Varje land kommer sedan att göra målen mer specifika utifrån landets aktuella situation och förutsättningar. Varje land kommer också att utveckla indikatorer (sätt att mäta målen), på lokal, regional och nationell nivå.

 

Utvecklingsmålen med exempel på delmål som direkt rör barns rättigheter

 

1. Avskaffa all form av fattigdom överallt.

  • Halvera antalet män, kvinnor och barn som lever i fattigdom (enligt nationella definitioner).

2. Avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning, uppnå en bättre kosthållning och främja ett hållbart jordbruk.

  • Utrota hungern och se till att alla, främst fattiga och utsatta människor, inklusive små barn, har tillgång till tillräckligt mycket, säker och näringsriktig mat hela året om.
  • Få ett slut på alla former av undernäring och uppnå målet om undernäring hos barn under fem år, samt tillgodose näringsbehoven hos unga flickor, gravida och ammande kvinnor och äldre personer.

3. Säkerställa att alla kan leva ett hälsosamt liv och verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar.

  • Minska mödradödligheten till mindre än 70 per 100 000 födslar.
  • Få slut på dödsfall som går att förhindra bland nyfödda och barn under fem år.
  • Få slut på epidemier som hiv och aids, tuberkulos, malaria och andra tropiska infektionssjukdomar genom förebyggande arbete och behandling. 
  • Säkerställa att alla har tillgång till sexuella och reproduktiva hälsotjänster, inklusive familjeplanering.
  • Säkerställa att alla har tillgång till sjukvård och säkra, billiga mediciner och vaccin för alla.
  • Avsevärt minska dödsfall och sjukdomar orsakade av farliga kemikalier och vatten-, luft- och markföroreningar. 

4. Säkerställa en inkluderande och jämlik utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla.

  • Säkerställa att alla flickor och pojkar får en kostnadsfri och jämlik grundutbildning (primary och secondary) som leder till relevanta kunskaper. 
  • Säkerställa att alla flickor och pojkar har tillgång till förskola så att de blir redo att börja skolan.
  • Väsentligt öka antalet ungdomar och vuxna som har relevanta kunskaper för anständiga jobb och företagande.
  • Säkerställa jämställdhet mellan pojkar och flickor inom utbildning och lika tillgång till utbildning för alla, inklusive barn med funktionsnedsättning, barn i minoritetsgrupper och ursprungsbefolkningar.
  • Säkerställa att alla ungdomar och de flesta vuxna lär sig läsa och skriva. 
  • Se till att alla elever förvärvar de kunskaper och färdigheter som behövs för att främja en hållbar utveckling, bland annat utbildning för hållbar utveckling och hållbara livsstilar, mänskliga rättigheter, jämställdhet, jämlikhet, främjande av en kultur av fred och icke-våld, globalt medborgarskap och uppskattning av kulturell mångfald. 

5. Uppnå jämställdhet och stärka alla kvinnors och flickors egenmakt.

  • Få bort all form av diskriminering av flickor och kvinnor överallt.
  • Få bort alla typer av våld mot barn och kvinnor i både den privata och publika sfären, inklusive trafficking och sexuell exploatering. 
  • Få bort alla skadliga sedvänjor så som barn- och tvångsäktenskap och könsstympning.
  • Erkänna och värdesätta obetalt omsorgs- och hushållsarbete genom att tillhandahålla offentliga tjänster, infrastruktur och socialt skydd samt genom att främja delat ansvar inom hushållet och familjen, i enlighet med vad som är nationellt lämpligt

6. Säkerställa tillgång till och hållbar vatten- och sanitet för alla.

  • Säkerställa att alla har tillgång till rent vatten som de har råd med.
  • Säkerställa att alla har tillgång till en toalett eller latrin och möjlighet att tvätta sig. Ingen behöver utföra sina behov utomhus.

7. Säkerställa att alla har tillgång till tillförlitlig, hållbar och modern energi till en överkomlig kostnad.

8. Verka för en inkluderande och långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla.

  • Kraftigt minska andelen ungdomar utan anställning, utbildning eller praktik.
  • Vidta omedelbara och effektiva åtgärder för att förbjuda och få bort de allvarligaste formerna av barnarbete och få bort tvångsarbete. Fram till 2025 få bort barnarbete i alla dess former, inklusive rekrytering och användande av barnsoldater.
  • Uppnå full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla kvinnor och män, inklusive ungdomar och personer med funktionsnedsättning, samt lika lön för likvärdigt arbete.

9. Bygga upp en motståndskraftig infrastruktur, verka för en inkluderande och hållbar industrialisering och främja innovation.

10. Minska ojämlikhet inom och mellan länder

  • Stärka och främja den sociala, ekonomiska och politiska inkluderingen av alla, oberoende av ålder, kön, funktionsnedsättning, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk eller annan status.
  • Underlätta en ordnad, säker, reglerad och ansvarsfull migration och rörlighet av personer, inklusive genom planerad och väl fungerande migrationspolitik.

11. Städer och bosättningar ska vara inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara.

  • Säkerställa allmän tillgång till trygga bostäder och grundläggande service, och rusta upp slumområden.
  • Säkerställa allmän tillgång till trygga och tillgängliga gröna offentliga platser, speciellt för kvinnor och barn, äldre och personer med funktionsnedsättning.

12. Främja hållbara konsumtions- och produktionsmönster.

  • Säkerställa att människor överallt har den information och medvetenhet som behövs för en hållbar utveckling och livsstilar i harmoni med naturen.

13. Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser.

  • Förbättra utbildningen, medvetenheten och den mänskliga och institutionella kapaciteten vad gäller begränsning av klimatförändringarna, klimatanpassning, begränsning av klimatförändringarnas konsekvenser samt tidig varning

14. Bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt i syfte att uppnå en hållbar utveckling.

15. Skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald.

16. Främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, se till att alla har tillgång till rättvisa samt bygga upp effektiva och ansvarsskyldiga och inkluderande institutioner på alla nivåer.

  • Kraftigt minska alla former av våld och våldsrelaterade dödsfall.
  • Stoppa övergrepp, exploatering, människohandel och alla former av våld och tortyr mot barn.
  • Främja rättssäkerheten på nationell och internationell nivå samt säkerställa lika tillgång till rättvisa för alla.

17. Stärka genomförandemedlen och återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling.

Hur arbetet ska finansieras

Förverkligandet av dessa mål kräver seriösa finansiella åtaganden och stor politisk vilja för att förverkligas då det kostar mycket pengar. Det beräknas att kosta ungefär 4 500 miljarder USD per år. Denna summa kan man jämföra med det internationella offentliga biståndet som är ungefär 135 miljarder USD per år.

Redan nu står det klart att det traditionella biståndet inte kommer att spela samma roll för finansiering av utveckling i framtiden. Diskussionen nu handlar om vilken roll ökade nationella skatteintäkter, nya skatter, lån, garantier och remitteringar (pengar som migranter skickar till sina hemländer) kan spela i finansieringen av de nya utvecklingsmålen.

I målen slås det fast att:

  • Det är länderna själva som har huvudansvaret att förverkliga målen och använda sina nationella resurser på mest effektiva sätt. De måste arbeta hårt för att de nationella resurserna ska öka, både de offentliga och de privata. 
  • Höginkomstländerna som ger bistånd måste nå målet på 0,7 procent av sin BNI i internationellt bistånd. Många länder kommer inte upp till denna nivå idag. 
  • Internationella system och policyer, inom till exempel handel och investeringar bör samverka för att gynna målen. 

För att UNICEF ska kunna fortsätta sitt arbete för barns rättigheter inom dessa nya utvecklingsmål, är vi helt beroende av frivilliga bidrag från privatpersoner, företag och regeringar. 

Hur arbetet ska följas upp

Med målen antogs också ett system för hur målen ska följas upp. Varje år ska världens ledare mötas i en så kallad högnivåpanel (High-level Political Forum) för att följa upp framstegen med målen. Varje land ska regelbundet ta fram en rapport över framsteg och utmaningar i arbetet med målen. Processen med att ta fram dessa rapporter ska vara så öppen och involvera så många människor som möjligt. Varje år kommer ett antal länder att presentera sin landrapport till högnivåpanelen. Varje år kommer det dessutom att tas fram en övergripande rapport över hur det går för målen på global nivå.