Gå till innehållet

Hur kan vi minska riskerna för utsatta barn inför en katastrof?

Just nu pågår många naturkatastrofer runt om i världen. Barn och familjer som lever under fattiga omständigheter drabbas värst. UNICEF arbetar med Disaster Risk Reduction (DRR) – katastrofriskreducering – för att förbereda samhällen för katastrofer och stärka människornas motståndskraft.

Antony Spalton är Disaster Risk Reduction and Resilience Adviser för UNICEF och arbetar i New York. Här berättar han mer om UNICEFs viktiga arbete med katastrofberedskap.

Antony Spalton är Disaster Risk Reduction and Resilience Adviser för UNICEF.

“Det är en myt att katastrofer är oundvikliga”

Vad är Disaster Risk Reduction?

Disaster Risk Reduction (DRR), katastrofriskreducering, handlar om vad vi kan göra för att förbereda oss för katastrofer. Det är en myt att katastrofer är oundvikliga. Det kommer alltid att förekomma jordbävningar, orkaner och översvämningar – och tyvärr förvärras de av klimatförändringarna. Men hur svåra konsekvenserna blir beror till stor del på hur sårbara människorna är som bor där katastrofen inträffar.

Ställda inför en orkan kommer en fattig familj med liten eller dålig tillgång till förvarningssystem, som bor eller går i skolan i felaktigt byggda eller dåligt placerade hus, att vara mer utsatta för risk. En orkan kan alltså bli en katastrof för den familjen, men med hjälp av förebyggande insatser kan riskerna kraftigt minskas. 

Hur arbetar UNICEF med att stärka utsatta samhällens motståndskraft och katastrofberedskap?

I UNICEFs uppdrag ingår att se till att barn och unga som lever i katastrofutsatta områden är trygga. Vår styrka är att vi har ett unikt mandat genom barnkonventionen, att se till att stater tar sitt ansvar och uppfyller barns rättigheter. UNICEF har därför en stark position att påverka och samarbeta med regeringar och myndigheter för att öka deras kunskaper om DRR, och se till att området prioriteras och får nödvändiga resurser.

Det kan till exempel handla om att ta fram nationella riktlinjer för hur skolor ska designas och byggas i katastrofbenägna områden, och för hur elever ska evakueras i händelse av en katastrof.

Men vi arbetar även lokalt genom våra utvecklingsprogram för barn och unga. I exempelvis Nepal deltar barn och unga i riskutvärderingar som leds av UNICEF på lokal nivå, där vi kartlägger de största riskerna om det till exempel sker en naturkatastrof, och vilka familjer och byggnader som då är mest utsatta. Utifrån det arbetet skapas sedan en ”riskkarta” som presenteras för de lokala myndigheterna.

I Etiopien arbetar UNICEF med regeringen för att utbilda sjukvårdspersonal i områden som är särskilt utsatta för torka. Vi ser också till att processer finns på plats för att fånga upp tidiga signaler på undernäring så att åtgärder för behandling snabbt kan sättas in.

I Vanuatu i Stilla havet höjs havsnivån gradvis och översvämningar är vanliga. Här arbetar UNICEF proaktivt tillsammans med lokalsamhällena för att omplacera vattenpumpar till högre belägna områden, för att förhindra att de dränks vid en översvämning.

I vilka länder finns de största behoven av DRR?

Alla länder kan drabbas av katastrofer av olika slag och är därför utsatta för risk. Men, en jordbävning i exempelvis San Fransisco – där byggnaderna är konstruerade för att klara stora påfrestningar och där invånarna är väl förberedda – får väldigt annorlunda konsekvenser jämfört med till exempel jordbävningen i Nepal 2015, där mer än 30 000 klassrum förstördes.

Det största behovet av DRR-insatser är alltså i de länder och regioner som regelbundet är utsatta för naturkatastrofer, och där befolkningen och myndigheterna är dåligt rustade för att förhindra, förebygga och agera om en katastrof sker. UNICEFs arbete med DRR går ut på att öka denna kapacitet, med fokus på de mest utsatta barnen och deras familjer.

En grupp barn i fjärde klass gömmer sig under ett bord, vid en övning i katastrofberedskap inför jordbävningar. Skolan ligger i staden Almaty i Kazakstan och är den första skolan i landet att implementera ett program för katastrofriskreducering. Foto: © UNICEF/Bell

Många företag engagerar sig när större katastrofer inträffar, genom insamlingsaktiviteter och donationer med mera. Kan de även bidra till det mer långsiktiga arbetet med katastrofriskreducering?

Det kommer tyvärr alltid att finnas behov av bidrag från företag och deras medarbetare, för att stödja akuta insatser i katastrofsituationer. Men det finns också ett stort behov av mer långsiktiga bidrag, både finansiella och icke-finansiella, till UNICEFs arbete med att reducera riskerna. Vi välkomnar strategiska samarbeten med näringslivet, som skapar gemensamt värde och tar till vara de olika resurser som företag kan bidra med. Så som finansiella medel, expertis, produkter, tjänster eller volontärer.

Ett exempel är det amerikanska försäkringsbolaget Prudential, som stödjer UNICEFs globala DRR-arbete med ett årligt finansiellt bidrag, men också med viktig expertis kring utveckling av nya modeller för riskanalys. 

Telekombolag och mobiloperatörer bidrar i pilotprojekt med ”big data” som kan bidra till att analysera rörelsemönster hos befolkningar före, under och efter en katastrof. På så sätt kan UNICEF och andra organisationer rikta hjälpinsatserna på ett mycket mer effektivt sätt. 

UNICEF arbetar även med företag som tillverkar drönare, till exempel för att effektivt kunna kartlägga översvämningsdrabbade områden, och genom att testa innovativa lösningar för snabb leverans av vacciner och andra förnödenheter till katastrofutsatta områden.

Ser du en länk mellan bidrag till DRR och ett företags affärsverksamhet?

De flesta företag som engagerar sig gör så av moraliska och medmänskliga skäl, och för att medarbetare och kunder efterfrågar det. Men det finns också starka affärsmässiga skäl för företag att bidra långsiktigt till katastrofriskreducering. Vi ser alltmer att företag inte är immuna mot katastrofer; medarbetare och deras familjer drabbas, och kritiska delar av leverantörledet störs. Många av de länder som är i störst behov av DRR är dessutom viktiga tillväxtmarknader för många svenska bolag. Så att investera i långsiktiga insatser som gör lokalsamhällen mer motståndskraftiga mot katastrofer är definitivt relevant för ett företags affär. 

Hur hänger DRR ihop med de globala målen?

DRR och behovet av katastrofberedskap specificeras i flera av de 17 målen; bland annat i mål 1: Avskaffa fattigdom, mål 2: Utrota hunger, och mål 11: Hållbara Städer. Åtaganden kring DRR finns också med i det internationella ramverket för katastrofriskreducering som antogs i Sendai 2015 och i klimatavtalet från Paris samma år. 
 

Se gärna vår film för mer information om hur UNICEF arbetar med DRR: