Enligt ”Läkare i världen” lever mellan 10 000 till 35 000 papperslösa personer i Sverige. Det är svårt att få fram information och statistik då frågan berör människor som inte finns registrerade och håller sig undan myndigheter. Många saknar dessutom person- och registreringsnummer vilket gör det svårt att studera papperslösa barns sociala förhållanden och hälsotillstånd.

Vem är papperslös?

Begreppet papperslös berör de personer som lever i ett land utan tillstånd att vara där. Det är människor som inte har gett sig till känna för myndigheter. En annan utsatt grupp är de som är gömda, det vill säga den som fått avslag på ansökan om uppehållstillstånd och håller sig undan myndigheterna.

Svensk lagstiftning

1 juli 2008 trädde lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande i kraft. Där finns bestämmelser om att vård ska ges med stöd av lagen enligt samma regler som vård som ges med stöd av hälso- och sjukvårdslagen samt tandvårdslagen.

I januari 2010 beslutade Sveriges regering att tillsätta en utredning om papperslösas, asylsökandes och gömdas rätt till hälso- och sjukvård. Utredningens huvuduppgift syftar till att lämna förslag på hur landstingets skyldighet att bistå med subventionerad hälso- och sjukvård för berörda grupper kan utformas. Störst fokus läggs på barnens behov och utredningen ska vara klar senast 31 maj 2011.

Papperslösa barn som söker sjukvård

Papperslösa som vistas i Sverige utan att ha ansökt om nödvändiga tillstånd har endast rätt till akut vård som inte är subventionerad, det vill säga att man själv måste betala. Kostnaden för vården ligger hos patienten vilket ofta resulterar i att den omedelbara vården inte kommer till stånd trots behov, det finns helt enkelt ingen ekonomisk möjlighet att uppsöka akut vård. Gömda barn, det vill säga de som fått avslag på asylansökan och lever som gömda har enligt lagen rätt till likvärdig vård som barn bosatta i Sverige. De saknar dock rätten till subventionerat pris på mediciner. Barn som är födda i Sverige av asylsökande föräldrar men som inte har sökt uppehållstillstånd för barnet har bara rätt till akut sjukvård till fullt självkostnadspris. Priset för ett akutbesök brukar kosta runt 2000 kronor.

Papperslösa barn har trots rätten till akut sjukvård många gånger svårt att få en god vård. Det gäller även om de gömda. Många familjer och släktingar är rädda för att uppsöka offentliga vårdinrättningar då de tror att personalen ska underrätta myndigheter om var de befinner sig.

Konsekvenser

Både barn och vuxna som lever gömda kan påverkas negativt av den långa väntan före uppehållstillståndet. Personernas psykiska hälsa kan påverkas av till exempel separation från familjemedlemmar eller den boendesituation de befinner sig i.

Många barn lever i en ständig oro och är rädda för att bli sjuka och med det tvungna att uppsöka sjukvård. Resultatet har blivit att många barn och unga undviker att göra saker som de tror ökar risken för olyckor eller sjukdom. Vissa barn går inte ut vintertid då det är mycket snö eller is för att inte halka och andra avstår från att sporta av rädslan för att skada sig.

Rätt till vård i andra länder

Sveriges inställning till papperslösas rätt till vård skiljer sig en del från många andra länder i Europa. I länder som Belgien, Italien och Spanien finns lagar som ger papperslösa rätt till antingen fri eller subventionerad vård. I Spanien får papperslösa både akut och icke-akut vård till subventionerat pris och papperslösa i Italien får akutvård samt behandling vid infektionssjukdomar kostnadsfritt.
UNICEF Sverige arbetar för följande förändringar i Sverige:

UNICEF menar att barnkonventionen måste inkorporeras i svensk rätt och göras till svensk lag. En sådan lag skulle bidra till en tydlig rättslig grund för att barn ska behandlas lika och ge dem skydd mot diskriminering.