Gör barnkonventionen till svensk lag

Trots att Sverige förbundit sig att följa barnkonventionen finns det brister i både lagstiftning och praxis. FN:s barnrättskommitté som granskar hur stater följer barnkonventionen har flera gånger kritiserat Sverige. Därför arbetar vi för att barnkonventionen ska göras till svensk lag, så att barns rättigheter verkligen tas på allvar.

  • Allvarlig blond liten pojke
    UNICEF/Roger LeMoyne

Barnkonventionens status i Sverige

FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen, är ett rättsligt bindande dokument som innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Barnkonventionen antogs den 20 november 1989 av FN:s generalförsamling. Idag har 193 stater ratificerat (förpliktat sig att följa) barnkonventionen.

Den svenska regeringen ratificerade konventionen 1990 utan några reservationer (se Prop. 1989/90:107). Men trots det gäller inte barnkonventionen som svensk lag idag. Det innebär att konventionen inte har samma status som andra svenska lagar utan avfärdas av många myndigheter och politiker. I stället för inkorporering av barnkonventionen har Sverige valt en transformeringsmetod som innebär att våra lagar ändras och anpassas till konventionens bestämmelser.

UNICEF Sverige anser att den metoden inte är tillräcklig för att garantera barn deras rättigheter. I stället kräver vi att transformeringsmetoden kombineras med en inkorporering som gör barnkonventionen till lag. Vi anser att en kombination av båda metoderna skulle bättre främja barns rättigheter i stort.

Barnkonventionens status i andra länder

Konsekvenser och effekter av en ratificering varierar från land till land beroende på landets rättssystem. I länder med s.k. monistiska rättssystem, som finns i exempelvis USA, Frankrike, Holland och Belgien, får internationella konventioner automatiskt samma status som de nationella lagarna i och med ratificeringen. I länder med s.k. dualistiska system måste konventionen införlivas i den nationella rätten via ändringar av de nationella lagarna. Exempel på länder som tillämpar dualistiska rättssystem är Storbritannien, Tyskland, Italien och de skandinaviska länderna.

Norge som modell

Barnkonventionen inkorporerades i norsk rätt och gjordes till norsk lag år 2003. Anpassningen av norska lagar till konventionen, genom s.k. transformering, har fortsatt parallellt. Enligt norsk lag, ska barnkonventionen ha företräde vid konflikt med andra lagar.

Under hösten 2009 gjordes en utvärdering av norsk lag och praxis i förhållande till barnkonventionen. Utredningen visade att barnkonventionen har generellt sett stärkt barnets rättsliga ställning och gett konventionen högre juridisk status. Barnkonventionen tas även på större allvar och kan användas som rättskälla.

UNICEF Sverige förespråkar den norska modellen, d.v.s. att göra barnkonventionen till svensk lag och att parallellt fortsätta med att anpassa svenska lagar till konventionen genom transformering.

Samhället måste ta barnen på allvar

Trots att Sverige har förbundit sig att följa barnkonventionen finns det idag brister i både vår lagstiftning och praxis. Om barnkonventionen gällde som lag skulle fler svenska lagar och bestämmelser som rör barn tas på större allvar och gälla alla barn i Sverige. I exempelvis asylärenden skulle beslut kunna fattas med stöd av barnkonventionen som bl.a. har barnets bästa som grundprincip.

Formuleringen om barnets bästa har tillkommit i svenska lagar för att Sverige har förbundit sig att följa barnkonventionen. Förutom i utlänningslagen hittar vi principen i bl.a. socialtjänstlagen och lagen om vård av unga. Men trots att principen om barnets bästa finns i vissa lagar, är det ofta den inte tillämpas. Enligt barnkonventionen ska barnets bästa komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn, vilket är en starkare formulering än i bl.a. annat utlänningslagen. Att göra barnkonventionen till lag skulle bl.a. stärka grunden för denna princip och hela barnkonventionen.

Ett annat exempel där barnkonventionen skulle stärka barns rättigheter är vid en konflikt mellan svensk lag och barnkonventionen. Enligt dagens system är det svensk lag som gäller vid en sådan konflikt. Utlänningslagen ”vinner” alltså över barnkonventionen, men även annan lagstiftning, såsom lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). UNICEF Sverige anser att barnkonventionen borde väga tyngst. Även FN:s barnrättskommitté anser att internationella åtaganden bör prioriteras framför den nationella rätten när de två rättssystemen står i konflikt med varandra. Barnrättskommittén anser också att det är viktigt att se till att all relevant nationell lagstiftning överensstämmer med konventionen.

Lyssna mer på barnen

Det förekommer även brister i svensk praxis i fråga om barns rätt att komma till tals. Flera fall visar att barn inte har fått komma till tals i vårdnadstvister, vid utredningar inom socialtjänsten eller i asylprocessen. Andra exempel visar att barn har fått göra sin röst hörd, men på ett sätt som inte tagit hänsyn till barnets bästa och där barnet till och med blivit kränkt. UNICEF Sverige anser att rätten att komma till tals skulle få större genomslag om barnkonventionen som helhet gällde som lag. Det skulle också tydligare visa att bestämmelserna i konventionen hänger samman och utgör en helhet.

Ett barnrättsperspektiv i vardagen

Barnkonventionen är ett grundläggande folkrättsligt instrument som innehåller bestämmelser om barns mänskliga rättigheter. Dess bestämmelser formar en syn på barn som individer med egna, självständiga rättigheter som myndigheterna är skyldiga att ta på allvar. Därför tycker UNICEF Sverige att den måste få en starkare ställning i Sverige. De fördelar vi ser med en inkorporering d.v.s. att barnkonventionen görs till svensk lag är att:

  • Barnkonventionens innehåll och syn på barn skulle tas på större allvar och få större genomslag i praktiken på såväl statlig som kommunal nivå.
  • Barns rättigheter och ställning skulle stärkas generellt, särskilt inom rättsväsendet.
  • Det skulle ställas högre krav på kompetens hos våra beslutsfattare, myndigheter och domstolar om barns behov och rättigheter.
  • Barnkonventionen skulle bli direkt tillämpbar i svenska domstolar och vid andra myndigheter, till exempel Migrationsverket, och därmed skulle dess bestämmelser åberopas oftare.
  • Det skulle skapas en nationell praxisutveckling om barnkonventionens innehåll som skulle göra bestämmelserna om barns rättigheter tydligare.
  • Ett barnrättsperspektiv skulle bli ett verkligt inslag i varje beslutsfattares vardag.
  • Barnkonventionens bestämmelser skulle fungera som en självklar och obligatorisk måttstock när nya lagar arbetas fram.
  • Rättigheterna enligt konventionen skulle åberopas oftare vilket i sin tur skulle öka kunskapen om konventionens bestämmelser.
  • Eventuella luckor i lagstiftningen skulle kunna upptäckas och hanteras genom kompletterande lagstiftning.
  • FN:s barnrättskommittés tolkningar och rekommendationer skulle få ökad betydelse

Om barnkonventionen blir svensk lag, skulle det innebära att det enskilda barnets rättssäkerhet stärks och att barnets bästa kommer i främsta rummet på ett tydligare sätt än idag. Dessutom skulle barns rättigheter och ställning stärkas, särskilt inom det svenska rättsväsendet. Vidare skulle de svenska reglerna tolkas utifrån konventionen sedd i sin helhet. Viktigt att komma ihåg är att de åtgärder som redan har vidtagits i svensk lagstiftning inte skulle vara betydelselösa utan kvarstå och kompletteras med fler ändringar.

Särskilt tydlig blir betydelsen av en inkorporering av barnkonventionen i svensk rätt vid en konflikt mellan en lag och konventionen. Enligt dagens system är det svensk lag som gäller vid en sådan konflikt. Utlänningslagen ”vinner” alltså över barnkonventionen, men även annan lagstiftning, såsom lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). UNICEF Sverige anser att barnkonventionen borde väga tyngst. Även FN:s barnrättskommitté anser att internationella åtaganden bör prioriteras framför den nationella rätten när de två rättssystemen står i konflikt med varandra. Barnrättskommittén anser också att det är viktigt att se till att all relevant nationell lagstiftning överensstämmer med konventionen.

Argument för transformering och mot inkorporering av barnkonventionen

Alla är dock inte överens om att göra barnkonventionen till lag i Sverige. Nedan följer några argument från den allmänna debatten och de politiska partierna mot en inkorporering av barnkonventionen:

  • Tolkningen av barnkonventionen bör göras politiskt av riksdagen.
  • Tolkningsansvaret kommer att läggas på domstolarna med risk för att rättigheterna tolkas för snävt och även strider mot svensk tradition.
  • Många bestämmelser i barnkonventionen är för generella och vaga till sitt innehåll.
  • En inkorporering skulle leda till förvirring och konflikt med våra nationella lagar.
  • Våra nationella lagar tillgodoser redan barns rättigheter i Sverige.
  • Konventionen är avfattad på främmande språk och för svensk rättskultur främmande teknik
  • Det skulle kunna uppstå problem med de ekonomiska och sociala rättigheterna, vilka är beroende av varje lands ekonomiska politik

Vad tycker de politiska partierna?

I mars 2013 beslutade regeringen (Socialdepartementet) att tillsätta en utredning om översyn av barnets rättigheter i svensk rätt. Utredningen ska bland annat analysera för- och nackdelar med att inkorporera barnkonventionen i svensk rätt. Uppdraget ska vara klar i mars 2015.

Våren 2013 är Folkpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet för en inkorporering av barnkonventionen. Centerpartiet menar att barnkonventionen ska vara den naturliga utgångspunkten i allt arbete som rör barn men att den bästa metoden, än så länge, är en anpassning och skärpning av de svenska lagarna d.v.s. den nuvarande transformeringsmetoden. Moderaterna och Sverigedemokraterna är de enda partierna som aktivt motsätter sig en inkorporering.

Granskning av hur barnkonventionen följs

De 193 stater som ratificerat barnkonventionen är skyldiga att vart femte år lämna in en rapport över hur de lever upp till barnkonventionen. Rapporten skickas till och granskas av FN:s kommitté för barnets rättigheter i Genève, ofta kallad barnrättskommittén, som är den främste uttolkaren av barnkonventionen. FN-kommittén har betonat vikten av att barnkonventionen klart och tydligt återspeglas i nationella lagar och praxis, att rättigheterna åberopas i domstol och att bestämmelserna tillämpas av myndigheterna. Detta gäller även för Sverige.

UNICEF Sverige och andra frivilligorganisationer kommenterar ofta den svenska regeringens rapporter för att ge kommittén en mer fullständig bild av barns situation i Sverige. Barnrättskommittén har kritiserat Sverige på flera områden och bl.a. rekommenderat Sverige att inkorporera barnkonventionen.

Fördjupning

Vad säger Barnkonventionen?

  • 3

    Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn.

  • 4

    Staten ska vidta alla lämpliga åtgärder för att genomföra konventionen. När det gäller barnets ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter ska staten utnyttja det yttersta av sina resurser. Där så behövs ska man samarbeta internationellt.

  • 10

    Ansökningar från familjer som vill återförenas över statsgränser ska behandlas på ett positivt, humant och snabbt sätt.

Läs mer om Barnkonventionen

Skriv under för barnkonventionen som svensk lag!

Trots att Sverige har förbundit sig att följa barnkonventionen finns det idag brister i både vår lagstiftning och praxis. Det är dags att ta barns rättigheter på allvar, hjälp oss att påverka Sveriges beslutsfattare.

1847

Ge pengar varje månad

Hjälp barn överallt, varje dag, året runt. Från 100 kr per månad.

Bli Världsförälder

48870

Ge bort något meningsfullt

Köp produkter som räddar barns liv. Få ett gåvobevis att ge bort.

Handla i gåvoshopen

Bli Världsförälder!