Barnkonventionens status i Sverige

Barnkonventionen gäller inte som svensk lag idag. Detta innebär att konventionen inte har samma status som andra svenska lagar utan avfärdas av många myndigheter och politiker. I stället för inkorporering av barnkonventionen har Sverige valt en transformeringsmetod som innebär att våra lagar ändras och anpassas till konventionens bestämmelser. UNICEF Sverige anser att den metoden inte är tillräcklig för att garantera barn deras rättigheter. I stället kräver vi att transformeringsmetoden kombineras med en inkorporering som gör barnkonventionen till lag. Vi anser att en kombination av båda metoderna skulle bättre främja barns rättigheter i stort.

Norge som modell

Barnkonventionen inkorporerades i norsk rätt och gjordes till norsk lag år 2003. Anpassningen av norska lagar till konventionen, genom s.k. transformering, har fortsatt parallellt. Enligt norsk lag, ska barnkonventionen ha företräde vid konflikt med andra lagar.

Under hösten 2009 gjordes en utvärdering av norsk lag och praxis i förhållande till barnkonventionen. Utredningen visade att barnkonventionen har generellt sett stärkt barnets rättsliga ställning och gett konventionen högre juridisk status. Barnkonventionen tas även på större allvar och kan användas som rättskälla.

UNICEF Sverige förespråkar den norska modellen, d.v.s. att göra barnkonventionen till svensk lag och att parallellt fortsätta med att anpassa svenska lagar till konventionen genom transformering.

Samhället måste ta barnen på allvar

Trots att Sverige har förbundit sig att följa barnkonventionen finns det idag brister i både vår lagstiftning och praxis. Om barnkonventionen gällde som lag skulle fler svenska lagar och bestämmelser som rör barn tas på större allvar och gälla alla barn i Sverige. I exempelvis asylärenden skulle beslut kunna fattas med stöd av barnkonventionen som bl.a. har barnets bästa som grundprincip. Formuleringen om barnets bästa har tillkommit i svenska lagar för att Sverige har förbundit sig att följa barnkonventionen. Förutom i utlänningslagen hittar vi principen i bl.a. socialtjänstlagen och lagen om vård av unga. Men trots att principen om barnets bästa finns i vissa lagar, är det ofta den inte tillämpas. Att göra barnkonventionen till lag skulle band annat stärka grunden för denna princip och hela barnkonventionen.

Ett annat exempel där barnkonventionen skulle stärka barns rättigheter är bestämmelsen om alla barns rätt till utbildning. Om barnkonventionen vore lag, skulle skolor, kommuner, riksdag och regering vara tvungna att se till att även gömda flyktingbarn och papperslösa barn fick gå i skolan. Idag har inte gömda flyktingbarn och papperslösa barn den rätten, utan är helt beroende av enskilda rektorers välvilja. En sådan kategorisering av barn strider direkt mot en av barnkonventionens grundprinciper nämligen principen om skydd mot diskriminering. Detsamma gäller alla barns rätt till hälsa- och sjukvård. Idag har inte papperslösa barn som vistas i Sverige rätt till likvärdig vård som barn (bosatta) i Sverige. Dessa barn har endast rätt till akut sjukvård som inte är subventionerad, det vill säga att de själva måste bekosta sina sjukvårdskostnader.

Lyssna mer på barnen

Det förekommer även brister i svensk praxis i fråga om barns rätt att komma till tals. Flera fall visar att barn inte har fått komma till tals i vårdnadstvister, vid utredningar inom socialtjänsten eller i asylprocessen. Andra exempel visar att barn har fått göra sin röst hörd, men på ett sätt som inte tagit hänsyn till barnets bästa och där barnet till och med blivit kränkt. UNICEF Sverige anser att rätten att komma till tals skulle få större genomslag om barnkonventionen som helhet gällde som lag. Det skulle också tydligare visa att bestämmelserna i konventionen hänger samman och utgör en helhet.

Ett barnrättsperspektiv i vardagen

Barnkonventionen är ett grundläggande folkrättsligt instrument som innehåller bestämmelser om barns mänskliga rättigheter. Dess bestämmelser formar en syn på barn som individer med egna, självständiga rättigheter som myndigheterna är skyldiga att ta på allvar. Därför tycker UNICEF Sverige att den måste få en starkare ställning i Sverige. De fördelar vi ser med en inkorporering d.v.s. att barnkonventionen görs till svensk lag är att:

• Barnkonventionens innehåll och syn på barn skulle tas på större allvar och få större genomslag i praktiken på såväl statlig som kommunal nivå.
• Barns rättigheter och ställning skulle stärkas generellt, särskilt inom rättsväsendet.
• Det skulle ställas högre krav på kompetens hos våra beslutsfattare, myndigheter och domstolar om barns behov och rättigheter.
• Barnkonventionen skulle bli direkt tillämpbar i svenska domstolar och vid andra myndigheter, till exempel Migrationsverket, och därmed skulle dess bestämmelser åberopas oftare.
• Det skulle skapas en nationell praxisutveckling om barnkonventionens innehåll som skulle göra bestämmelserna om barns rättigheter tydligare.
• Ett barnrättsperspektiv skulle bli ett verkligt inslag i varje beslutsfattares vardag.
• Barnkonventionens bestämmelser skulle fungera som en självklar och obligatorisk måttstock när nya lagar arbetas fram.
• Rättigheterna enligt konventionen skulle åberopas oftare vilket i sin tur skulle öka kunskapen om konventionens bestämmelser.
• Eventuella luckor i lagstiftningen skulle kunna upptäckas och hanteras genom kompletterande lagstiftning.
• FN:s barnrättskommittés tolkningar och rekommendationer skulle få ökad betydelse

Om barnkonventionen blir svensk lag, skulle det innebära att det enskilda barnets rättssäkerhet stärks och att barnets bästa kommer i främsta rummet på ett tydligare sätt än idag. Dessutom skulle barns rättigheter och ställning stärkas, särskilt inom det svenska rättsväsendet. Vidare skulle de svenska reglerna tolkas utifrån konventionen sedd i sin helhet. Viktigt att komma ihåg är att de åtgärder som redan har vidtagits i svensk lagstiftning inte skulle vara betydelselösa utan kvarstå och kompletteras med fler ändringar.

Särskilt tydlig blir betydelsen av en inkorporering av barnkonventionen i svensk rätt vid en konflikt mellan en lag och konventionen. Enligt dagens system är det svensk lag som gäller vid en sådan konflikt. Utlänningslagen ”vinner” alltså över barnkonventionen, men även annan lagstiftning, såsom lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). UNICEF Sverige anser att barnkonventionen borde väga tyngst. Även FN:s barnrättskommitté anser att internationella åtaganden bör prioriteras framför den nationella rätten när de två rättssystemen står i konflikt med varandra. Barnrättskommittén anser också att det är viktigt att se till att all relevant nationell lagstiftning överensstämmer med konventionen.

Argument för transformering och mot inkorporering av barnkonventionen

Alla är dock inte överens om att göra barnkonventionen till lag i Sverige. Nedan följer några argument från den allmänna debatten och de politiska partierna mot en inkorporering av barnkonventionen:

• Tolkningen av barnkonventionen bör göras politiskt av riksdagen.
• Tolkningsansvaret kommer att läggas på domstolarna med risk för att rättigheterna tolkas för snävt och även strider mot svensk tradition.
• Många bestämmelser i barnkonventionen är för generella och vaga till sitt innehåll.
• En inkorporering skulle leda till förvirring och konflikt med våra nationella lagar.
• Våra nationella lagar tillgodoser redan barns rättigheter i Sverige.
• Konventionen är avfattad på främmande språk och för svensk rättskultur främmande teknik
• Det skulle kunna uppstå problem med de ekonomiska och sociala rättigheterna, vilka är beroende av varje lands ekonomiska politik

Vad tycker de politiska partierna?

Under UNICEF:s ”För varenda unge”-kampanj i samarbete med Expressen, intervjuade Expressen flera ministrar i ”Barnens tält” på Sergels torg. En återkommande fråga gällde bl.a. partiernas ställning till frågan om att göra barnkonventionen till lag. En stor nyhet var att Socialdemokraternas nye partiledare, Håkan Juholt, kom med beskedet att partiet nu ställer sig bakom UNICEF Sveriges krav om att göra barnkonventionen till svensk lag. Läs gärna mer om de olika partiernas inställning på vår blogg. (LÄNKA)

Våren 2011 är Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna och nu även Socialdemokraterna för en inkorporering av barnkonventionen. Centerpartiet menar att barnkonventionen ska vara den naturliga utgångspunkten i allt arbete som rör barn men att den bästa metoden, än så länge, är en anpassning och skärpning av de svenska lagarna d.v.s. den nuvarande transformeringsmetoden. Moderaterna och Sverigedemokraterna är de enda partierna som aktivt motsätter sig en inkorporering.

Granskning av hur barnkonventionen följs

De 193 stater som ratificerat barnkonventionen är skyldiga att vart femte år lämna in en rapport över hur de lever upp till barnkonventionen. Rapporten skickas till och granskas av FN:s kommitté för barnets rättigheter i Genève, ofta kallad barnrättskommittén, som är den främste uttolkaren av barnkonventionen. FN-kommittén har betonat vikten av att barnkonventionen klart och tydligt återspeglas i nationella lagar och praxis, att rättigheterna åberopas i domstol och att bestämmelserna tillämpas av myndigheterna. Detta gäller även för Sverige. Läs mer om barnrättskommitténs arbete. (LÄNKA)

UNICEF Sverige och andra frivilligorganisationer kommenterar ofta den svenska regeringens rapporter för att ge kommittén en mer fullständig bild av barns situation i Sverige. Barnrättskommittén har kritiserat Sverige på flera områden och bl.a. rekommenderat Sverige att inkorporera barnkonventionen.
Läs mer om barnrättskommitténs kritik mot Sverige här. (LÄNKA)