Senast uppdaterad 2023-05-05

Hur påverkas barn av krig?

Att döda, misshandla och våldta barn och kvinnor har blivit strategier i krig där olika grupper försöker dominera och utplåna varandra. Byar, sjukhus, skolor och vattendrag bombas för att förhindra de civilas möjlighet till överlevnad. Barn blir måltavlor och värvas i syfte att användas som barnsoldater av väpnade grupper.

Utan föräldrar: Bland det värsta ett barn kan råka ut för i en krigssituation är att skiljas från sin familj eller att föräldrarna skadas eller dör. Förutom alla traumatiska minnen löper ett barn utan föräldrar större risk att bli utnyttjad, utsatt för övergrepp eller bli tvångsrekryterade till väpnade styrkor.

Ett liv på flykt: Många familjer måste fly från sina hem och tvingas bo i trånga läger. Brist på rent vatten leder till sjukdomsspridning och minimalt med mat leder till humanitära katastrofer. Under krig dör fler barn av smutsigt vatten, matbrist och sjukdomar än av det direkta våldet. Ofta är situationen värst i överfulla flyktingläger.

Begränsade möjligheter: Möjligheter till egna inkomster begränsas eller tillintetgörs och barnen har under pågående krig mycket små möjligheter att gå i skolan. Skolan kan förstöras eller tas över av stridande parter, det kan vara för farligt att ta sig dit eller så kan barnen tvingas att direkt delta i den väpnade konflikten. Under krig är samhällsinformationen ofta bristfällig eller missvisande, vilket leder till att människor inte kan följa utvecklingen och därmed har ännu mindre möjlighet att påverka sin situation.

Barn direkt involverade i väpnad konflikt 

Idag är tusentals barn och ungdomar direkt eller indirekt inblandade i väpnade konflikter (barn som utnyttjas som barnsoldater) runt om i världen. Barnen utnyttjas av olika beväpnade grupper och arméer, till exempel som soldater, tjänstefolk, bärare, spioner eller utnyttjas sexuellt.

Användningen av barn i krig är ingen ny företeelse. Det finns risk att barn används för uppdrag som vuxna inte vill eller kan genomföra. Ett exempel är att barn, med stor risk för sitt eget liv, skickas ut för att röja minfält och bana väg för de väpnade grupperna.

Att utnyttja barn som soldater i krig har katastrofala konsekvenser för barnens mentala och fysiska hälsa. De skjuts, lemlästas, torteras och våldtas. Risken att barn drabbas av sexuellt överförbara sjukdomar eller blir drogberoende är också stor. Barn dör eller skadas oftare än vuxna i krig eftersom de har mindre träning och erfarenhet än de vuxna soldaterna. 

För att barnsoldater ska kunna återvända till ett liv utan våld krävs stora insatser, som till exempel utbildning, bearbetning av trauman och försoningsarbete – både för barnsoldaten och för det samhälle som barnet ska återvända till.

Om barn i väpnad konflikt i barnkonventionen

Barnkonventionens artikel 38 förbjuder alla parter att använda barn som soldater. Men här används åldersgränsen 15 år istället för 18 år som i övriga delar av konventionen: ”Konventionsstaterna ska avstå från att rekrytera en person som inte uppnått 15 års ålder till sina väpnade styrkor.”

Med anledning av den skrivningen antog FN:s generalförsamling i maj år 2000 ett tilläggsprotokoll om barn i väpnad konflikt. Det ålägger staterna att vidta åtgärder för att barn upp till 18 år inte ska delta direkt i den typen av konflikter (2).

Sexuellt våld mot barn i krig och konflikt

År 2021 bekräftades 1326 fall av sexuellt våld mot barn i konflikt. De högsta verifierade siffrorna dokumenterades i Demokratiska Republiken Kongo, Somalia, Centralafrikanska Republiken och Nigeria (3).  

Flickor löper stor risk att bli sexuellt utnyttjade. Det är inte ovanligt att trupper som passerar byar våldtar, kidnappar och håller dem som sexslavar. Pojkar utsätts också för sexuellt våld i konflikt, dock inte i samma utsträckning som flickor. Stigmat för pojkar som utsätts för sexuellt våld är ofta ännu större än för flickor. Därför berättar de sällan om övergreppen, vilket leder till att mörkertalet och straffriheten för den här typen av brott är hög. 

Medvetenheten om de risker som flickor kan utsättas för i krig gör att många föräldrar förbjuder sina döttrar från att lämna hemmet. Förekomsten av barnäktenskap ökar också i en väpnad konflikt, då många föräldrar tycker att deras döttrar är säkrare i ett äktenskap. Flickorna tvingas in i oönskade äktenskap med för tidigt barnafödande som följd. Dessutom är våld vanligt förekommande i dessa äktenskap. Det hindrar också flickorna från att gå i skolan och utbilda sig, vilket får konsekvenser för deras livssituation även efter kriget.

Vad gör UNICEF?

• Katastrofhjälp
  Vi satsar till exempel mycket på effektiv katastrofhjälp. Då en konflikt bryter ut är vi ofta redan på plats för att snabbt kunna bistå landets civilbefolkning med mat, mediciner, tält och rent vatten.

• Familjeåterförening
  Vi arbetar med att återförena ensamma barn med sina föräldrar. För detta syfte har vi tagit fram ett system via mobiltelefon som nu även används av andra hjälporganisationer. 

• Förhandling i konflikter
  En annan viktig uppgift för UNICEF är att förhandla med krigsledare för att få dem att avstå från att utnyttja barn eller att släppa tillfångatagna barn fria. Vi ser också till att de utnyttjade barnen har ett hem att återvända till. Vi samtalar med familjer, vänner och hela byar för att förmå dem att välkomna barnen tillbaka.

• Stöd för barn som utnyttjas som soldater
  De barn som utnyttjats som barnsoldaterna erbjuds ekonomisk hjälp, psykosocialt stöd och skolgång. Förutom att behandla barnens traumatiska upplevelser, går rehabiliteringen ut på att undervisa barnen i hur konflikter kan lösas på ett fredligt sätt. Förhoppningen är att de även som vuxna ska undvika att ta till våld.

• Dokumentation av övergrepp
  UNICEF har tillsammans med flera andra FN-organ utvecklat ett system för att bevaka och rapportera övergrepp mot barn i väpnad konflikt. I detta system dokumenteras barn som dödas, skadas, våldtas och utnyttjas av parter i konflikten. Genom att dokumentera övergreppen ökar möjligheten för de skyldiga att ställas till svars. Genom detta system dokumenterades över 24,000 allvarliga kränkningar mot barns rättigheter i konfliktdrabbade länder under 2021. 

• COVID-19 pandemin
  Från starten av COVID-19 pandemin 2020 till slutet av 2021 medverkade UNICEF till att 45,000 barn i 84 olika krigshärjade länder kunde friges, vilket är den största frigivningen på kort tid någonsin. Över 13,000 frigivna barn från 19 olika länder fick olika typer av stöd för att kunna återintegreras med sina familjer och i samhället i stort (4).

Källhänvisning

1) UN Statement 2022 
2) Den fakultativa protokollet angående barns inblandning i väpnade konflikter
3) Annual report of the Secretary General on Children and Armed Conflicts, 2022 
4) UNICEF annual results report child protection 2021