Vaccin, en hälsosuccé

Vaccinationer räknas som en av de största hälsoframgångarna i världshistorien. På 1970-talet vaccinerades mindre än 10 procent av alla barn mot de sex vanligaste dödliga barnsjukdomarna: mässling, polio, stelkramp, kikhosta, difteri och tuberkulos. Idag har den siffran stigit till 85 procent, men fortfarande saknar miljontals barn det här livsviktiga skyddet. Vaccinerna räddar över 2,5 miljoner barn från döden varje år. Under de senaste 20 åren har över 20 miljoner liv räddats tack vare vaccinationer mot vanliga sjukdomar. 

Svårt att nå fram till alla barn med vaccin

Varje år dör cirka två miljoner barn av sjukdomar som kan förhindras genom vaccinationer. Det finns flera olika orsaker till detta. Ett av de största problemen är att hålla vaccinet vid rätt temperatur. Många vaccin blir obrukbara om de utsätts för temperaturskillnader och de flesta vaccin måste förvaras i en temperatur på 0-8 grader. Den väg som för vaccinet från tillverkningen till användningsplatsen kallar vi för “kylkedjan”. Med kylkedjan menas användande av kylboxar, bärbara vaccinväskor och kylskåp som kan drivas av olika energikällor.

Faktorer som krig, naturkatastrofer, fattigdom, dålig infrastruktur och avlägsna byar innebär stora svårigheter att nå alla barn med vaccin. Många länder med dålig ekonomi har heller inte råd att tillverka eller leverera tillräckligt med vaccin.

Det räcker ofta inte med bara en vaccinering, utan barnet måste vaccineras vid flera upprepade tillfällen. Risken att barnet uteblir från kompletterande vaccinationer är stor och det leder till att den skyddande effekten minskar eller helt uteblir.

Ett annat problem är att många barn inte blir registrerade vid födseln. De får därför inte den födelseattest som ofta måste visas upp för att barnet ska få tillgång till vaccinationer och sjukvård.

En global angelägenhet

Att alla barn i världen får tillgång till vaccin är inte bara av intresse för utvecklingsländerna, utan för hela världen. Även om flera av de farligaste barnsjukdomarna sedan flera år har varit utrotade i västvärlden, innebär det inte att vi är skyddade från smitta. Sjukdomar sprider sig lätt över landsgränser och om de inte behandlas kan epidemier bryta ut. Genom att vaccinera andra skyddar vi även oss själva.

Ett exempel på vikten av globala vaccinationer är Ryssland som i början av 1990-talet drabbades av en difteriepidemi. Sjukdomen spred sig snart till andra länder i Europa: Bulgarien, Tyskland, Norge och Polen, där sjukdomen tidigare varit så gott som utrotad. Ytterligare spridning förhindrades i detta fall genom en massiv och dyrbar vaccinationskampanj. Om alla hade haft ett grundläggande vaccinationsskydd mot difteri hade dock sjukdomen och smittspridningen helt kunnat förhindras. 

UNICEFs vaccinationskampanj

UNICEF är en av drivkrafterna i kampen för att alla jordens barn ska vaccineras. Som ett resultat av ett samarbete mellan Världshälsoorganisationen (WHO), UNICEF, regeringar och enskilda organisationer startades i mitten av åttiotalet en global vaccinationskampanj. Målet är att alla barn i framtiden ska ha ett fullgott skydd mot de sex vanligaste barnsjukdomarna, samt att inga barn ska behöva drabbas av sjukdomar som går att förhindra med vaccin.

Kampanjen har blivit mycket framgångsrik. Ett av de främsta exemplen på det är att antalet rapporterade fall av polio har minskat från 1 000 fall per dag 1988, till 1 349 fall per år 2010. Antalet barn som dör till följd av mässling har också minskat dramatiskt, från tre miljoner på 1980-talet till runt 164 000 år 2008. Minskningen har skett tack vare utvecklingen av allmänna vaccinationsrutiner, i kombination med det globala så kallade Mässlingsinitiativet (Measles Initiative), ett samarbete mellan regeringar, privatpersoner, stiftelser och organisationer. 

Mer än bara vaccinering

Lika viktigt som det är att uppnå själva vaccinationsmålet är det att etablera nätverk som kan leverera vaccin. Vid distribution av vaccin knyts relationer som är av stor vikt för barnets fortsatta hälsa. För många barn, och även föräldrar, är vaccineringen det första mötet med sjukvården.

Den här kontakten och de nätverk och förtroenden som byggs upp mellan sjukvårdspersonal och föräldrar kan sedan användas av läkare för att sprida information till föräldrar om förebyggande hälsovård och familjeplanering. Vaccinationer kan alltså på mer än ett sätt bidra till att förbättra barnets allmänna hälsa.

Hopp om lösningar i framtiden

Framtidens forskning innebär hopp om att problemen kring vaccinationer ska kunna lösas. 1999 tog UNICEF tillsammans med andra FN-organ initiativ till en Global Allians för Vaccinering, GAVI. Syftet med alliansen är bland annat att påskynda utveckling och distribution av nya vaccin, samt hjälpa länder att stärka sin nationella vaccinationsservice.

Regeringarna i industrialiserade länder och utvecklingsländer, UNICEF, WHO, Världsbanken, Bill och Melinda Gates Foundation, ideella organisationer, vaccintillverkare samt sjukvårds- och forskningsinstitutioner arbetar tillsammans som samarbetspartners i alliansen. Man har bland annat försökt ta fram vaccin som kan ges i en enda dos vid ett enda tillfälle och som kan ges till spädbarn. Ett sådant vaccin skulle innebära att kostnaderna för upprepade besök minskar och att fler barn kan vaccineras.

Andra förbättringar som forskarna strävar efter är till exempel att få fram mer temperaturtåliga vacciner, samt att i det grundläggande vaccinationsskyddet kunna inkludera vaccin mot gula febern, hepatit B och gulsot.
 

Vad gör UNICEF?

UNICEF är världsledande när det gäller vaccinering av barn. Vi är världens största inköpare av vaccin och en av de största leverantörerna. Under år 2010 försåg vi 99 länder med 2,5 miljarder doser vaccin, som uppskattningsvis nådde 58 procent av världens barn.

Vi arbetar idag med kampanjer och lobbyarbete, dels för att samla in pengar till vaccinationer, och dels för att påverka regeringar att avsätta mer pengar till forskning, tillverkning och distribution av vaccin.

Tack vare att vi är ett politiskt obundet FN-organ har vi möjlighet att förhandla fram vapenvilor. I världens värsta krigsområde kämpar vi för att komma överens med alla de som krigar att helt enkelt sluta med det i några dagar, så att vi kan nå fram och ge barnen deras livsviktiga vaccin. Insatsen kallas Days of Tranquility och har blivit en rutinmässigt återkommande vapenvila i många krigsdrabbade områden.

Vi stöder även utbildningsprogram för hälsoarbetare och ansvarar för en stor del av distributionen av vaccin. En jämn tillgång på vaccin är viktig för att upprätthålla och utveckla vaccinationsarbetet.

Många utvecklingsländer tillverkar idag egna vacciner, men då det behövs hjälper vi till med att förbättra kvaliteten på vaccinen och att göra länderna självförsörjande. Andra länder är fortfarande beroende av importerade vacciner. Vi erbjuder dessa länder att köpa vaccin av hög kvalitet till låga priser. Länderna får betala i sin egen valuta vilket bidrar till att pressa ned priserna. Detta har lett till att UNICEF idag är en av världens största leverantörer av vaccin.