Konsekvenser av undernäring

Näringsbrist innebär att barn inte växer som de ska, att de lättare blir sjuka, att deras mentala utveckling försämras, och det minskar deras motivation och produktivitet. Immunförsvaret påverkas, vilket minskar motståndskraften mot de flesta infektionssjukdomar, som till exempel diarré, luftvägsinfektioner, mässling, och malaria.

Det första året är känsligast

Undernäring är allra mest förödande under graviditeten i mammans mage och under barnets första år. Om mamman lider av näringsbrist kan fostret sluta utvecklas som det ska och spädbarnets fysiska och mentala utveckling kan hindras. Om ett barn drabbas av undernäring under sina tre första år finns skadorna i hjärnan kvar under resten av livet. Det innebär en mental funktionsnedsättning med till exempel inlärningssvårigheter samt hämmad kreativitet och initiativförmåga. Undernäring ger både upphov till fattigdom och är en konsekvens av fattigdom. Barns hälsa är grunden för hälsosamma och produktiva samhällen.

127 miljoner barn väger för lite

Nästan en tredjedel av alla barn i utvecklingsländerna är undernärda. 127 miljoner barn väger för lite. Ytterligare 195 miljoner är korta i växten på grund av en näringsfattig diet och kroniska sjukdomar.

Miljoner barn lider av brist på viktiga näringsämnen, som proteiner, jod, järn, zink, folsyra och vitaminer. Människor behöver dessa ämnen för att tillverka enzymer, hormoner och andra substanser som styr tillväxt, utveckling, immunsystem och reproduktion. Jodbrist under den tid som hjärnan utvecklas kan leda till både fysiska och grava mentala handikapp. Järnbrist kan leda till anemi och trötthet. Brist på A-vitamin kan ge blindhet eller försvagat immunförsvar. Brist på folsyra, eller folat som det också kallas, kan leda till låg födslovikt och ryggmärgsbråck.

Uteslutande amning ger bättre hälsa

Viktigast i bekämpningen av undernäring är givetvis tillräckligt med näring, vilket i utvecklingsländer med brist på rent vatten inkluderar uteslutande bröstmjölk under barnets första sex månader. Världshälsoorganisationen (WHO) och UNICEF rekommenderar amning tills barnet är två år, men barn mellan 6 månader och 2 år bör även får annan näringsrik kost.

Bröstmjölk är en första källa till viktiga näringsämnen och god hälsa. Mjölken stärker bland annat immunförsvaret och gör att barnet växer som det ska. Dessutom minskar den risken för diabetes och cancer.

I utvecklingsländerna dör alldeles för många spädbarn på grund av att de får bröstmjölksersättning som är utblandat med smutsigt vatten. Bröstmjölksersättning som substitut till amning är särskilt farligt i områden där risken för infektioner är stor. Studier visar att ett barn som är uppfött på bröstmjölksersättning där löper en 25 gånger större risk att dö av diarré och en fyra gånger större risk att dö av lunginflammation. Om barn i utvecklingsländerna skulle matas uteslutande med bröstmjölk under sina sex första månader skulle det rädda upp till 1,4 miljoner barn varje år.

Akut behandling nödvändig

För ett litet barn kan undernäring leda till döden. Medicinsk behandling med näringstillskott måste sättas in snabbt för att ge barnet alla de livsviktiga vitaminer och mineraler som behövs för att överleva och växa. Det är en av UNICEFs viktigaste prioriteringar i områden med matbrist, till exempel vid en katastrof.

För att så tidigt som möjligt kunna upptäcka och åtgärda undernäring är det extra viktigt att ha koll på att alla nyfödda växer och utvecklas som de ska. Att satsa på rutinmässiga hälsokontroller och utvecklad statistik över länders näringsstatus. Är ett effektivt sätt att förebygga undernäring och planera för snabba insatser när kriser uppstår.

Skydda kvinnors och flickors rättigheter

Ett exempel på en mer långsiktig lösning är att skydda kvinnors och flickors rättigheter. Överallt där diskrimineringen mot kvinnor är påtaglig förvärras problemen med undernäring. Barn till kvinnor som inte fått gå i skolan löper dessutom dubbelt så stor risk att dö som spädbarn jämfört med barn till mödrar som gått i skolan, även om det bara handlar om fyra års skolgång. Preventivmedel och födslokontroll i utvecklingsländer, exempelvis att vänta tre år mellan varje barn, har också visat sig minska undernäringen bland barn.

Vad gör UNICEF?

UNICEF samarbetar med regeringar och lokala hjälporganisationer för att ta ett helhetsgrepp på problemet med undernäring. Vi arbetar med människor på alla nivåer i riskzonerna, för att hitta långsiktiga lösningar på de underliggande problem som ger återkommande matkriser och för att katastrofhjälpen ska bli ännu mer effektiv när kriser uppstår. Familjer och samhällen spelar den viktigaste rollen i kampen mot barns undernäring. Därför trycker UNICEF på för att regeringar ska stödja lokala initiativ och deltagande som fokuserar på barns överlevnad och utveckling. Vi stödjer människor på bynivå så att de själva ska kunna agera mot undernäringen.

I områden som har stora problem med torka och matbrist startar UNICEF medicinska näringscenter där undernärda barn får behandling och näringstillskott. Vi förser centren med medicin, utrustning och näringsberikad mat samt utbildar hälsoarbetare i hur man behandlar allvarligt undernärda barn.

UNICEF levererar livsviktiga näringstillskott samt mineraler och vitaminer, som till exempel jod, järn, A-vitamin och folsyra. Nya typer av näringslösningar har inneburit viktiga framsteg i bekämpningen mot undernäring.

Några typer av näringstillskott:

• Jordnötskräm som levereras i hygieniska portionsförpackningar som är färdiga att använda och inte behöver blandas ut med vatten.
• Gröt gjord på majs och sojabönor.
• Högenergimjölk som är ett torrmjölkspulver
• Näringspulver som strös direkt över en portion mat

UNICEF stödjer viktkontroller och förebygger och behandlar barnsjukdomar. Vi producerar informationsmaterial för föräldrar och lokala hälsoarbetare, som hjälper dem att avgöra om barnet är undernärt, eller inte växer som det ska, och vilken behandling som behövs. UNICEF informerar också om de stora hälsofördelarna att uteslutande ge bröstmjölk till barn under 6 månader.

Att förbättra mödrars hälsa är  viktigt för att barnen ska bli friskare. I utsatta områden och länder fokuserar UNICEF på att se till att mammor får tillräckligt med näring, vård och vila under graviditet och amning.

Här är några exempel: