Hur påverkas barn av krig?

Att döda, misshandla och våldta barn och kvinnor har blivit strategier i krig där olika grupper försöker dominera och utplåna varandra. Byar, sjukhus, skolor och vattendrag bombas för att förhindra de civilas möjlighet till överlevnad. Barn blir skottavlor och värvas som barnsoldater av väpnade trupper.

Utan föräldrar: Bland det värsta ett barn kan råka ut för i en krigssituation är att skiljas från sin familj eller att föräldrar skadas eller dör. Förutom alla traumatiska minnen löper ett barn utan föräldrar större risk att bli utnyttjade, utsatta för övergrepp eller bli tvångsrekryterade som barnsoldater till militärstyrkor.

Ett liv på flykt: Många familjer måste fly från sina hem och tvingas bo i trånga läger. Brist på rent vatten, sjukdomsspridning och minimalt med mat leder till humanitära katastrofer. Under krig dör fler barn av smutsigt vatten, matbrist och sjukdomar än av det direkta våldet. Ofta är situationen värst i överfulla flyktingläger.

Begränsade möjligheter: Möjligheter till egna inkomster begränsas eller tillintetgörs och barnen har under pågående krig väldigt små möjligheter att kunna gå i skolan. Under krig är samhällsinformationen ofta bristfällig eller missvisande, vilket leder till att människor inte kan följa utvecklingen och därmed har ännu mindre möjlighet att påverka sin situation.

Flickor särskilt utsatta

Flickor är särskilt utsatta i krigstider, de löper bland annat mycket stor risk att bli sexuellt utnyttjade. Det är inte ovanligt att trupper som passerar byar våldtar flickor och kvinnor eller kidnappar dem och håller dem som sexslavar.

Våldtäkter har alltid förekommit, både i freds- och krigstid, men under de senaste åren har de tagit allt mer systematiska former. Exempel på detta är krigen i DR Kongo och i Rwanda där våldtäkterna använts som ett vapen för att knäcka främst flickor och kvinnor psykiskt och förödmjuka fiender.

Medvetenheten om de risker som flickor kan utsättas för i krig gör att många föräldrar förbjuder sina döttrar att röra sig fritt på gatan eller att ens lämna hemmet. Detta ger flickorna ett visst skydd men hindrar dem även från att gå i skolan och utbilda sig, vilket får konsekvenser för deras livssituation även efter kriget.

Barnsoldater

Barnsoldater är barn och ungdomar under 18 år som indirekt eller direkt deltar i en väpnad konflikt. Idag är uppskattningsvis 300 000 barn inblandade i väpnade konflikter runt om i världen, men det är omöjligt att veta säkert hur många det är. Barnen utnyttjas av olika beväpnade grupper och arméer, antingen som soldater, som tjänstefolk eller som prostituerade.

Under de senaste decennierna har utvecklingen av billiga och för barn lätthanterliga automatvapen gjort att användandet av barnsoldater ökat. Barnen rekryteras ofta under tvångsliknande former, de inkallas eller kidnappas av gerillasoldater och militära förband som passerar deras hembyar. För att förhindra att barnen rymmer eller återvänder hem händer det att soldaterna tvingar barnen att döda sina föräldrar, syskon eller grannar innan de förs bort.

Användningen av barn i krig är ingen ny företeelse. Barn har alltid utnyttjats som medhjälpare, spioner, tjänstefolk och soldater. De är billiga i drift och lättare att manipulera än vuxna och används därför oftast för speciella uppdrag som vuxna inte vill eller kan genomföra. Ett exempel är att barn, med stor risk för sitt eget liv, skickas ut för att röja minfält och bana väg för de väpnade trupperna.

Att utnyttja barn som soldater i krig har katastrofala konsekvenser för barnens mentala och fysiska hälsa. Barnen utsätts för stora risker. De skjuts, lemlästas, torteras och våldtas. Risken att barn drabbas av sexuellt överförbara sjukdomar eller blir drogberoende är också stor.

Barn dör eller skadas oftare än vuxna i krig eftersom de har mindre utbildning, träning och erfarenhet än de vuxna soldaterna.

För att barnsoldater ska kunna återvända till ett liv utan våld, krävs stora insatser, som till exempel utbildning, bearbetning av trauman och försoningsarbete, både för barnsoldaten och för det samhälle som barnet ska återvända till.

Minor

Det är barnen som som löper störst risk att bli offer för en landmina. Barn är nyfikna, inte lika riskmedvetna och svårare att kontrollera än vuxna. Barn ger sig oftare ut på outforskade områden där det är stor risk att stöta på minor. Minorna görs i många former och färger, vilket lockar barn att leka med dem. Om ett barn plockar upp en mina exploderar den lätt och det kan leda till att barnet dör eller får skador för livet.

2007 dog eller lemlästades omkring 5 400 personer på grund av minor och andra explosiva kvarlämningar från krig. Ungefär vart tredje offer för landminor är idag barn.

Vad gör UNICEF?

UNICEF arbetar på många olika sätt för att minska krigets skadeverkningar för barn. Vi satsar till exempel mycket på effektiv katastrofhjälp. Då en konflikt bryter ut är vi ofta redan på plats för att snabbt kunna bistå landets civilbefolkning med mat, mediciner, tält och rent vatten.

Vi tar även hand om ensamma barn och försöker återförena dem med sina föräldrar. Det gör vi bland annat genom att sända ut efterlysningar via radio och sätta upp fotografier på olika flyktingförläggningar. Under kriget i Rwanda tog vi hand om 100 000 ensamma barn av vilka ungefär 40 000 kunde återförenas med sina familjer.

I länder där minor finns utlagda arbetar vi med informationsspridning, rehabilitering av sårade barn och undervisning. Vi har tillsammans med våra nationalkommittéer skaffat proteser och gett stöd till informationskampanjer om landminor i bland annat Afghanistan, Angola, Kroatien, El Salvador och Moçambique.

En av våra allra viktigaste uppgifter är att förhandla med krigsledare för att få dem att avstå från att utnyttja barnsoldater och att släppa dem fria. Vi ser också till att de utnyttjade barnen har ett hem att återvända till. Vi samtalar med familjer, vänner och hela byar för att förmå dem att välkomna barnen tillbaka. De före detta barnsoldaterna erbjuds även rehabilitering och skolgång. Förutom att behandla barnens traumatiska upplevelser, går rehabiliteringen ut på att undervisa barnen i hur konflikter kan lösas på ett fredligt sätt. Förhoppningen är att de även som vuxna ska undvika att ta till våld.